Nya regler planeras för skolmåltiderna – lärarna ska kanske dela bord med eleverna även i högstadier

SLÅ ER NED BARA. Venny Nyman (framme till vänster), Anna Niska, Linda Niska och Jessica Hjort önskar också lärarna välkomna till samma matbord. Bild: Kristoffer Åberg

Borde lärarna sitta vid samma lunchbord som eleverna? Åsikterna är delade, men åtminstone Venny Nyman, Anna och Linda Niska samt Jessica Hjort vid Strömborgska skolan i Borgå tycker idén är bra. Sitter man avslappnat tillsammans går det att prata om andra saker än på lektionerna.

Enligt en färsk undersökning vägrar till och med 60 procent av eleverna på vissa orter äta den mat som serveras i skolorna. Jordbruks- och skogsminister Jari Leppä (Saml) föreslår lagändringar för att vända den oroväckande trenden.

En möjlighet är att kräva att skolorna inkluderar eleverna i skolmatsplaneringen, nu är det frivilligt. Man kan också lagvägen se till att det finns en minimitid för skollunchen. Leppäs ministerium överväger dessutom att göra det obligatoriskt för lärarna att äta tillsammans med eleverna, även i högstadiet.

SMAKAR BÄTTRE NU. Centralkökets mat var i våras inget att hurra för men enligt elever och lärare i Strömborgska skolan har utvecklingen gått mot det bättre. Bild: Kristoffer Åberg

Sorglig trend

Förbundet Hem och skolas verksamhetsledare Micaela Romantschuk deltog nyligen i ett skolmatsseminarium där Jari Leppä deltog. Det ordnades för att den avgiftsfria skolmaten i Finland fyller 70 år.

– Jag tycker att det är sorgligt att dagens skollunch inte uppskattas av en så stor del av eleverna och något borde absolut göras, säger hon och tillägger att hon funderat mycket på saken efter seminariet.

Romantschuk har själv tidigare jobbat som klasslärare och vant sig vid att sitta vid samma bord som ungdomarna. Numera är det inte så vanligt med dylika "blandade bord", speciellt i högstadiet.

– I de flesta högstadier har lärarna nog övervakningsturer men alltid äter de inte i skolans matsal. Ändå är det så att vuxennärvaro bidrar till en mindre stressig miljö. Man kan också fråga vilken signal det ger om lärarna väljer att äta annan mat än eleverna.

Måltiden ska ju vara trivsam och bara tanken på att någon övervakar den väcker negativa känslor

Hon gillar inte överlag att man använder ordet övervakning i detta sammanhang.

– Måltiden ska ju vara trivsam och bara tanken på att någon övervakar den väcker negativa känslor.

Man kunde enligt Micaela Romantschuk diskutera målsättningen med skolmaten på föräldramöten.

– Skolmåltiden har ju också en fostrande dimension.

Hon tycker att skollunchen kunde vara helt gratis för alla lärare och ingå i deras uppdrag. Även föräldrarna kunde inkluderas i matfrågor på något sätt.

– Man kunde exempelvis dela ut matbiljetter åt föräldrarna så att de kan komma och smaka på skolmaten.

Kvaliteten på skollunchen varierar, så även i Finland, där centralkök numera är vanliga.

– Tyvärr finns det nu siffror som visar att centralkök inte blir billigare, vilket man inbillat sig.

Blivit bättre

Klockan är 11 och matgästerna börjar droppa in i Strömborgskas matsal, som andas julstämning. Det går lugnt till och både lärare och elever fyller sina tallrikar.

– Vi har slopat de klassvisa mattiderna för de skapade köer. Numera har vi en matrast på 45 minuter och man kan komma hit när som helst under den tiden, förklarar rektor Carola Wiksten, som sätter sig vid ett av de runda bord som vikts för lärarna.

I den här skolan äter de flesta lärare skolmat, men sitter i allmänhet vid egna bord.

Wiksten tror att väldigt många elever vill ha det så.

– De vill öppet kunna prata med varandra och inte ha en lärare vid bordet. Och visst är det också skönt för lärarna att kunna koppla av en stund. Är det trångt i salen händer det nog att vi slår oss ned vid elevborden eller så sitter eleverna vid våra bord.

Vad lärarna betalar för sin skollunch har att göra med om de övervakar eller inte. Carola Wiksten säger att den som vill äta i lugn och ro och vara fri från övervakningsuppgiften betalar ett högre pris än de lärare som så att säga jobbar.

Hon tittar åt sidan och går för att tala med en elev som har på sig mössan. Det är inte tillåtet i matsalen.

– Oftast är det sådana här små förseelser man måste påpeka om.

Matsalen fylls småningom och det är hon glad för.

– Då centralköket i våras inledde sin verksamhet hade det katastrofal effekt hos oss. En massa elever valde bort maten för att kvaliteten blev så mycket sämre än tidigare. Nu har läget förbättrats och eleverna har kommit tillbaka.

Vid ett av matborden hittar vi Venny Nyman, Anna Niska, Linda Niska och Jessica Hjort, som alla går i klass 9C.

– Dagens rätt är enligt matlistan tomatsmakande korvform, förklarar Venny som liksom de andra äter med god aptit.

– Men köttbullar och tortilla är nog godast, tycker tjejerna som också framhåller att centralkökets mat utvecklats i positiv riktning.

Det skulle vara jättebra att hinna diskutera andra ämnen med lärarna än sådant som tas upp på lektionerna

Fyrklövern skulle inte ha någonting emot lärarsällskap vid matbordet.

– Nej faktiskt inte, det skulle vara jättebra att hinna diskutera andra ämnen med lärarna än sådant som tas upp på lektionerna.

Högst tre lärare per bord

Vid Kungsvägens skola i Sibbo äter största delen av lärarna skolmat och rektor Jouni Piippo säger att här gäller regeln att högst tre lärare får sitta vid samma matbord.

Här är det alltså helt normalt att lärare och elever sitter sida vid sida och det uppfattas inte som konstigt. Också här har lärarnas lunch prissatts enligt principen att den som inte övervakar betalar fullt pris medan de som gör det betalar enligt matens skattevärde.

Piippo förklarar att alla elever och lärare inte äter precis varje dag, det varierar.

– Hos oss är det som i alla skolor, serveras favoritmat är det fullt.

Han tycker att skolelever överlag borde involveras mera i att planera matlistor, det skulle säkert göra skollunchen attraktivare.

– Trivseln i matsalen är också viktig.

Alla lärare äter inte skolmat varenda dag, men klasslärarna gör det nog

Rektor Petra Paakkanen vid Lovisanejdens högstadium säger att i den här skolan får lärarna välja vid vilket matbord de sitter.

– Alla lärare äter inte skolmat varenda dag, men klasslärarna gör det nog.

Skolan verkar just nu i baracker och matsalen är uppdelad i ett större rum och ett mindre.

– I den större delen finns ett lärarbord.

Enligt Paakkanen föredrar eleverna att äta tillsammans med kompisarna.

– Man ser ju att de vill prata sinsemellan, utan att någon lärare sitter och lyssnar.

Hon uppskattar att cirka fem procent av eleverna väljer bort skolmaten, största delen äter nog.

– Personligen tycker jag att maten är god, även om smaken givetvis varierar. Vi har haft flera möten tillsammans med centralkökets representanter, målet är en så god skollunch som möjligt.

Kommunala skillnader

Enligt en undersökning som Institutet för hälsa och välfärd (THL) gjort i hela landet är det i Nyland de flesta elever i årskurs 8 och 9 (41 procent) lämnar bort skolmaten en eller flera gånger per vecka. THL utredde hur läget såg ut 2017. I stora städer finns mest skolmatvägrare.

Det finns överlag stora kommunala skillnader. I Östnyland var motsvarande procent i fjol 41 för Lovisas del, i Borgå var procenten 35 och i Sibbo 34. Eleverna valde alltså bort skollunchen minst en gång i veckan.

Rekommendationen för skolbespisningen (Vi äter och lär oss tillsammans) uppdaterades 2017 och ger skolorna, måltidstjänsterna, kommunerna och andra aktörer anvisningar om hur skolmåltiderna skall ordnas.

Enligt Utbildningsstyrelsen är lyckade skolmåltider är ett stöd för lärandet och välbefinnandet i skolgemenskapen. Måltiderna är en del av läroplanen.

I rekommendationen påpekas det att skolbespisningen är en del av praktisk matfostran i skolan. Den är ett ämnesövergripande lärområde som naturligt ansluter sig till flera olika läroämnen. Genom att göra eleverna mera delaktiga i måltidsarrangemangen får man fler elever att delta i måltiderna och ta ansvar för att skolmåltiderna genomförs som planerat.

Lyckade skolmåltider förutsätter att de vuxna i skolan föregår med gott exempel och att distributionslinjerna ordnas medvetet. Det behövs också modeller för måltider. En positiv atmosfär och möjligheten att äta i lugn och ro är viktiga. Stöd från hemmen behövs dessutom. Det är viktigt att man i hemmen är positivt inställd till skolmaten och sätter värde på den.

FAKTA

Skolmaten

I 70 år har barnen i Finland fått gratis skolmat.

Priset på skolmat varierar stort mellan kommunerna.

Centralkök är dagens trend.

På 1970-talet lärde eleverna sig äta ris, pasta, sallad och frukter.

På 2000-talet har rätterna fått flera internationella inslag.

Elevernas delaktighet betonas allt mer.