Nya regler om dataskydd fick Kårkulla att gå tillbaka till penna och papper

PÅ LINJEVÄGEN. Annina Alexandersson och Tina Forsman i ett av rummen som används för korttidsvård. Bild: Kristoffer Åberg

Kårkulla samkommun vill nu vakna upp ur den förlamning som väntan på vårdreformen lett till. I den lokala verksamheten, som i Borgå, jobbar man vidare som tidigare, med klienterna i fokus.

Den dagliga rapporteringen på många av Kårkullas olika boendeenheter sker i dag på papper. Vårdarna fyller i blanketter för hand och papperen samlas i arkiv, bakom lås och bom. Lagen följs, men särkilt smidigt är det inte.

Det är den nya dataskyddsförordningen GDPR, som trädde i kraft i maj, som gjorde Kårkullas tidigare digitala rapporteringssystem ohållbart. Nu jobbar man intensivt för att kunna gå tillbaka till den digitala nutiden.

– Redan för ett år sedan tog vi beslutet att satsa på nya program, säger samkommunsdirektör Sofia Ulfstedt. Vi har två heltidsanställda som jobbar på det här.

– Klientjournalerna finns redan i elektronisk form, men de är inte tillgängliga elektroniskt på alla enheter ännu. Vi strävar efter att alla enheter ska ha tillgång till dem år 2019.

Slut på time-out

Ulfstedt medger att det är den stora osäkerheten kring vårdreformen som är orsak till att man skjutit upp större investeringar.

– Det är inte bara dataprogrammen utan också en del fastigheter med investeringsbehov som har fått vänta. Men det kan också bli dyrt i längden. Därför har vi nu kommit fram till att en del investeringar bara måste göras.

Ulfstedt tar ett exempel. Myndigheterna kräver att boendeenheterna förses med sprinklers. I stället har man inom Kårkulla på vissa platser gått in för dubbla natturer, för att kunna garantera att lokalerna kan utrymmas tillräckligt snabbt.

Individuella lösningar

På Linjevägens boende i Borgå träffar vi Annina Alexandersson som är regionchef för östra Nyland och Tina Forsman, ställföreträdande enhetschef vid boendet. Det är förmiddag och brukarna, som klienterna kallas inom Kårkulla, har åkt i väg till dagverksamhet av olika slag.

REGIONCHEF. Annina Alexandersson ansvarar för Kårkulla i östra Nyland. Bild: Kristoffer Åberg

På Linjevägen finns det plats både för fast boende, för korttidsvård och för internatvård. Korttidsvård kan erbjudas både till barn och vuxna. Det gemensamma vardagsrummet som vi kliver in i är inrett med tanke på barnens behov. Här finns mjukisdjur, böcker och spel för barn och små mysvrår med bland annat taktila hjälpmedel.

– Behovet av korttidsvård är störst under veckoslut, som avlastning för föräldrarna, säger Forsman.

– Den digitala utvecklingen har gett barn med utvecklingsstörning och kommunikationssvårigheter helt nya möjligheter. Barnen gör dagböcker över sin vardag, men i stället för pärmar och klistermärken kan man i dag satsa till exempel på videodagböcker.

– Jag är stolt över att jobba här. Vi har gått från vård till handledning. Vi kan erbjuda individuella lösningar för de allra flesta behov. Alla är välkomna, vi fixar det.

Kvalitetsklassificering

VITT RUM. Här kan man koppla av från alla intryck, eller roa sig med lavalampa, ljus och ljud. Bild: Kristoffer Åberg

Alexandersson påpekar att problemen med rapportering på papper inte kan lösas regionalt. Det är en samkommunal fråga som får en samkommunal lösning.

– Det är självklart att det går lättare att rapportera elektroniskt, men vi klarar oss också så här en tid. Alla är ju angelägna om att få saken i ordning.

– Det viktigaste är att vi följer lagen och att vi ger service av hög kvalitet. Kårkulla i Nyland har den här månaden klarat av sin kvalitetscertifiering, det är vi glada över.

Några nya investeringar finns inte inplanerade i Östnyland. Kårkulla hyr de facto alla sina verksamhetslokaler i Östnyland, utom den på Jackarbygatan i Borgå.

– Däremot väntar vi på att A-bostäder ska börja bygga ett planerat boende med tolv platser som vi kan få hyra på Björnstigen i Huktis, säger Alexandersson.

Här och nu

Just nu ser det ut som om vårdreformen skulle knaka i sina grundvalar, men trots det måste alla aktörer inom vården se om sina hus.

– Samkommunen Kårkulla upplöses om vårdreformen träder i kraft, säger samkommunsdirektör Ulfstedt. På social- och hälsovårdsministeriet utreds framtiden bland annat för vården av personer med utvecklingsstörning. Där är man medveten om att den svenska vården behöver en egen lösning.

Ulfstedt anser att en lösning kunde vara att Kårkulla bolagiseras och ägs gemensamt av de tvåspråkiga landskapen.

VARDAGSRUM OCH SAMLINGSSAL. I den här delen av boendet erbjuds korttidsvård för barn och unga. Bild: Kristoffer Åberg

Annina Alexandersson och Tina Forsman oroar sig inte över den osäkra framtiden.

– Här och nu är mitt jobb givande och meningsfullt, säger Alexandersson. Mitt uppdrag är att se till att vår service håller hög kvalitet. Hur strukturerna utvecklas återstår att se.

– Jag utgår från att våra brukare behöver vård och service också i framtiden, säger Forsman. Jag kommer säkert att ha ett jobb inom vården. Vem som är min arbetsgivare är mer oklart.

OM EN HALV TIMME. Tina Forsblom med ett tidtagarur som åskådligt illustrerar hur länge man ännu måste vänta på något roligt. Bild: Kristoffer Åberg

– Det är oerhört viktigt att det finns en svensk aktör också i framtiden. För många av våra brukare är det svårt att uttrycka sig på sitt modersmål, andra språk blir en ännu större utmaning. Det är jätteviktigt att de får vård på svenska.

Nylands framtid

Det är inte bara på ministeriet man drar upp riktlinjerna för vårdframtiden.

På Nylands förbund är det Christina Gestrin som har som uppdrag att utreda hur den svenska vården ska skötas i landskapet efter vårdreformen. När det gäller Kårkulla är Gestrin ännu hemlighetsfull.

– Det är för tidigt att i detta skede säga enligt vilken modell Kårkullas service ordnas i framtiden om vårdreformen godkänns.

– En modell som skulle säkra den svenska servicen för utvecklingsstörda är under arbete, men jag kan inte egentligen säga så mycket mer än det i dag.