Nya pensionsformer ersätter gamla

ARBETSLIV. Den som arbetat i 38 år i ett fysiskt eller psykiskt slitsamt arbete kan få gå i pension vid 63 år.Bild: Kristoffer Åberg

Partiell förtida ålderspension och arbetslivspension är två av nyheterna i den pensionsreform som gäller alla dem som ska pensionera sig efter årsskiftet.

Den genomsnittliga pensionsåldern i Finland är för tillfället 63,7 år.

– Men räknar vi in dem som beviljats invalidpension sjunker medeltalet till 61 år. Avsikten med pensionsreformen är få upp medeltalet till 62 år, säger försäkringsrådgivaren Linda Mattsson från Veritas pensionsförsäkring.

Medellivslängden ökar och tiden finländarna tillbringar i pension blir allt längre. I dag är antalet pensionärer redan närmare en och halv miljon.

– För att vårt pensionssystem ska vara hållbart måste vissa ändringar i systemet göras. Vi vill inte mista våra pensionsförmåner, men om ingenting görs måste antingen arbetspensionsavgifterna höjas eller pensionsförmånerna skäras.

Reformen ingriper inte i principerna för arbetspensionssystemet. De centrala principerna är att skyddet är inkomstrelaterat, okränkbart, det saknar tak och det är indexbundet.

– Okränkbart innebär att den pension som man börjat betala ut, betalas ut också i framtiden.

Förtid

Pensionsreformen för med sig att deltidspensionen ersätts med partiell förtida ålderspension. Åldersgränsen för den är 61 år och höjs till 62 år 2025.

– Systemet gör det möjligt att ta ut en fjärdedel eller hälften av sin pension vid 61 år. Systemet går inte avsluta. Det är en bestående förtidsminskning med 0,4 procent för varje tidigarelagd månad. Det enda man kan ändra på är att höja en fjärdedel till hälften. Systemet är flexibelt, man måste inte fortsätta arbeta. Men man också gå ner till deltid eller arbeta heltid om man så vill och fortsätta förtjäna in pension, säger Linda Mattsson.

Hon tar en person som är född 1958 som exempel och som i och med pensionsreformen kan gå i ålderspension vid 64. Hen har tjänat in baspension på 1 700 euro per månad vid utgången av året innan hen fyller 61.

Personen beslutar sig för att ta ut en fjärdedel, det vill säga 425 euro. Resten 1 275 euro är en sparandel som inte rörs utan betalas ut vid ålderspensioneringen. En förtidsminskning på tre år, inklusive avdrag av livstidskoefficient, sänker 425 till 348, 16 per månad. Den ålderspension som löper från 64 blir i det här fallet 1 623,16 euro i stället för 1 700 euro.

– Det har också talats mycket om bonustillväxten på 4,5 procent som man i dagens system får om man fortsätter jobba efter 63. Bonustillväxten faller bort, i stället får vi en uppskovsförhöjning på 0,4 procent för varje månad man skjuter upp pensioneringen. Uppskovsförhöjningen räknas på hela arbetskarriären och gör att det fortfarande lönar sig att flytta fram pensioneringen.

Arbetslivspension

En annan nyhet är arbetslivspensionen som är en mildare version av invalidpensionen. Den ger personer som arbetat i 38 års tid i ett fysiskt eller slitsamt arbete rätt att pensionera sig vid 63.

– Den här pensionsformen väntas bli populär senare. Det finns inte några speciella yrken som berättigar till arbetslivspension utan det handlar om olika yrken, säger Linda Mattsson.

Fysiskt slitsamt arbete är till exempel yrken som kräver stor muskelkraft. Psykiskt slitsamt är till exempel ett arbete som kräver konstant uppmärksamhet eller hög koncentration. Företagshälsovårdens utlåtande behövs för att pension ska beviljas.

FAKTA

Pensionsreformen 2017

Den lägsta möjliga ålderspensionsåldern höjs stegvis med tre månader för varje årskull från och med årskullen 1955 och stiger från 63 år till 65 år fram till 2025.

Pensionsåldern för år 1954 eller tidigare födda ändras inte.

Pensionsålderns knyts till livslängden och målet är att förhållandet mellan tiden i arbetslivet och tiden som pensionär hålls på samma nivå som 2025.

Från och med 2030 anpassas minimipensionsåldern till medellivslängdens utveckling. Gäller 1965 och senare födda. Pensionsåldern stiger med maximalt två månader per årskull.

Källa: Veritas