Nya modeller tas fram för omsorgen av äldre

Mikaela Nylander (SFP) har hela året omgetts av hård, politisk hetta, så sommarens supervärme känns bara skön. Hon har inte under sina femton år i riksdagen sett en fråga köras fram med sådan hänsynslös brådska som landskaps- och vårdreformen. Hennes fokus ställs i höst bland annat på omsorgen av äldre och ett seminarium planeras i Borgå.

Det är tidig morgon och vi tar färjan till Pellinge, där Nylander med familj fritidsbor. Trots semestern har hon redan hunnit kolla e-posten, en riksdagsledamot är aldrig helt ledig.

Att prata politik samtidigt som blicken vilar på det vackra skärgårdslandskapet känns lite bakvänt, men människors behov och problem försvinner inte med sommar och sol. Som både riks- och lokalpolitiker kontaktas Mikaela Nylander året om.

Barn och seniorer

De ämnen som engagerar Borgåborna mest för tillfället är skicket på skolor och daghem samt äldreomsorgen.

– Också jag tycker att de ska ha högsta prioritet, säger hon och påpekar att detta inte gäller enbart Borgå.

Med jämna mellanrum rapporteras det exempelvis om sjuka, gamla personer som känner sig otrygga i sitt eget hem men som inte får en plats i servicehus. Ofta handlar det om människor med också minnesproblem.

– Det är klart att allmänna kriterier måste finnas och proffsen är nog ganska bra på att följa och tolka dem. Men jag förstår så bra den förtvivlan och oro som både anhöriga och äldre ofta känner. Det är inte så att hemvården gör ett dåligt jobb, tvärtom, men någonting måste göras för att folk ska kunna känna sig trygga i sitt eget hem.

Mikaela Nylander har grubblat mycket på äldreomsorgen och säger att nya lösningar måste hittas.

– Svaret är inte enbart mera sådant serviceboende som finns i dag. Visst behövs också den här sortens boende, men också minnesbyar och mellanformer av hem och serviceboende bör utvecklas. Om den här sortens boende koncentreras blir också servicen förmånligare eftersom man sparar tid då många klienter finns nära varandra. Möjligheten till social samvaro får inte heller glömmas bort.

Seminarium

Hon ska i höst ordna ett seminarium i Borgå där de här frågorna diskuteras av aktörer inom äldrevården och forskare på området. Saken diskuteras här, men hon säger att problemet måste lösas nationellt.

Äldrevården hör givetvis också ihop med den gigantiska reform som stötts och blötts i rasande fart. Nylander suckar att utgångsläget nog inte är det bästa då en reform har en politisk kompromiss som grund.

– Centern vill ha sina landskap och Samlingspartiet valfriheten. Men valfriheten har redan naggats ordentligt i kanterna, till exempel då den specialiserade sjukvården fallit bort. Valfrihet är ändå något jag flaggar för, men den ska ha klara regler så att det blir en verklig valfrihet för alla och inte enbart för vissa.

Hon säger att regeringen nog delvis åtgärdat problemen genom att till exempel ge mera pengar för personer med kroniska sjukdomar. Annars finns en risk att privata aktörer inte vill ta hand om de här klienterna.

– Jag vill inte se sådan valfrihet där man tillåts välja sina kunder.

Att regeringen driver en fråga med sakkunskapen som bisak oroar henne oerhört.

– Den dagen alla expertutlåtanden blir offentliga ser vi helheten. Det inträffar då betänkandet är färdigställt.

Hon påpekar att grundlagsutskottet gjort ett stort jobb och ondgör sig över den fräna kritik som det fått utstå.

– Om utskottet exempelvis inte rutit till om språkliga aspekter skulle äldre och personer med funktionsnedsättning inte garanteras service på det egna modersmålet. Enligt skrivningen ges sådan i mån av möjlighet. Nog vet vi hur det slutar.

Minus från början

Finansieringen i Nyland är en annan sak. I förslaget har regeringen räknat med ett 3-400 miljoners underskott för landskapet redan från den aktuella reformens början.

– Enda sättet att få balans i ekonomin är att skära i servicen och slimma personalstyrkan eftersom ett landskap inte har rätt att uppta lån eller beskatta. Detta om något äventyrar allas rätt till god vård.

Hon konstaterar att Lappland och Nyland har de värsta budgetunderskotten. För samtliga landskap är underskottet över 900 miljoner euro. I kombination med det demokratiska underskottet, exempelvis Östnyland skulle ha minimala möjligheter att påverka beslutsfattandet i landskapet, är läget väldigt oroväckande.

– Grundlagsutskottet är en trygghetsfaktor, säger Nylander som tidigare själv suttit där i två perioder.

Dessutom påminner hon om att utskottet egentligen bara fört fram fakta som redan diskuterats i riksdagen många gånger.

Finland behöver en vårdreform.

– Men i Nyland behövs inget landskap, det blir på tok för massivt.

Hon tycker att man borde börja testa litet åt gånger för att hitta rätt modell för klok utveckling. Att riva också sådant som fungerar bra är föga vettigt.

Kommunreformen återvänder

Att kommunreformen aldrig förverkligades är enligt Nylander väldigt synd. Då hade vårdreformen kunnat skötas på ett smidigare sätt. Hon tror ändå att den här frågan återvänder som en bumerang i något skede.

– Om landskapsval inte ordnas före riksdagsvalet och en ny regering tar över kan vad som helst hända. Exempelvis sossarna flaggar för en regionkommunmodell, en ganska mild kommunreform.

Det som kan skjuta på tidtabellen för landskaps- och vårdreformen är den EU-notifikation om vars nödvändighet man tvistat.

– Social- och hälsovårdsutskottet har nu hört sakkunniga om den här saken och vi får se hur det går. Om någon i efterhand för frågan till prövning och det blir klart att reformen strider mot EU:s konkurrensregler är det inte bra. Vad gör vi då?

Även om landskaps- och vårdreformen kommer, kan det bli en kommunreform i framtiden eftersom allt fler uppgifter av allt att döma flyttas till landskapen och kommunerna tvingas tänka om för att klara sig.

Mikaela Nylander tycker att man genom större kommuner och satsningar på flera läkare och även sjukskötare inom primärhälsovården kunde åtgärda många av de problem som finns i dag.

– I decennier har satsningarna riktats på den specialiserade vården, vilket lett till åtstramningar inom primärhälsovården, tyvärr.

Ärlighet viktigt

Riksdagsvalet närmar sig och partierna vässar som vanligt maskinerierna i god tid. Mikaela Nylander säger sig vara rädd för en valrörelse som lovar mycket mera än var pengapungen ger möjlighet till.

– Visst har vi en ekonomisk tillväxt men trots det lånar Finland årligen flera miljarder. Dessutom finns tecken på att tillväxten kan avstanna ganska snart.

Hon hoppas på en ärlig kampanj. Väljarna måste också få veta varifrån man tänkt ta alla pengar för att förverkliga vallöften.

Själv anser hon att viktigast är att komma åt de strukturella problemen, utveckla äldreomsorgen och trygga skolorna.

– Vad vår egen region beträffar får det östnyländska samarbetet inte sjabblas bort. Jag är lite orolig för det just nu, medger hon och tillägger att kommunerna är beroende av varandra även i framtiden.

Hon kan inte se ett motsatsförhållande mellan Borgås samarbete med väst och med öst.

– Vi växer västerut och måste se till att vi integreras med huvudstadsregionen i exempelvis infrastrukturfrågor (spårbunden trafik). Men vad servicen beträffar är vi helt beroende av de östnyländska kommunerna och detta måste vidkännas också i stadens nya strategi.

– I strategiutkastet är detta samarbete inte nämnt.

FAKTA

Mikaela Nylander

Fjärde periodens riksdagsledamot (SFP) och stadsfullmäktiges ordförande i Borgå.

Född den 27 mars 1970.

Vice ordförande för Svenska riksdagsgruppen.

Familjen består av mannen Jarmo Grönman och sönerna Wille, Felix och Amos.

Gillar mörkrostat kaffe och skärgårdsliv.