Nya Lagmansgården blir ett skolhem i nordisk toppklass – börjar samtidigt ta emot svårare fall

Det har funnits skolhemsverksamhet på den nuvarande tomten i Pedersöre sedan år 1901. För cirka fem år sedan slutade man hålla sig med egna hästar och köper i dag ridlektioner åt de elever som vill ha ridning som en del av vården. Foto: Jeanette Östman-SPT Bild: Jeanette Östman/SPT

Den nya Lagmansgården blir en ljus byggnad i trä och glas, infälld i blandskog utanför Jakobstad. Samtidigt börjar skolhemmet ta emot mer krävande klienter. – Drogproblematiken och de psykiska problemen bland unga ökar. Svenskspråkiga platser behövs, säger skolhemmets direktör Carl-Johan Strömberg.

Lagmansgården, landets enda skolhem som erbjuder vård också på svenska, verkar i dag i en lantgårdslik miljö i Östensö i Pedersöre. Innan sommarlovet bodde och fick tolv ungdomar från hela Svenskfinland vård, fostran och sin grundläggande utbildning här.

– Alla är omhändertagna barnskyddsklienter. Största delen av vårens klienter kom från Helsingfors, Esbo, Sibbo och Kyrkslätt. En annan stor grupp är ålänningar, resten är österbottningar. Drygt hälften är av utländsk härkomst, säger Carl-Johan Strömberg, direktör på Lagmansgården.

Sommarlovet betyder bara att undervisningen tagit paus. Eleverna bor kvar på internatet i intervaller med en vecka här, två veckor hemma. Hemvistelserna gäller endast de vars familjeförhållanden tillåter det, betonar Strömberg.

– Merparten av ungdomarna kommer från dysfunktionella familjer, men den här formen av utslagenhet kan hända vem som helst. Målet är att klienterna ska få sin grundläggande utbildning, ta sig vidare till andra stadiet och ut i livet.

Direktör Carl-Johan Strömberg gläds redan över den nya Lagmansgården som ska stå klar 2023. – Jag ser fram emot att middagarna äts på den egna avdelningen då det främjar kontakten mellan klienter och personal. Vi vill också inlemma naturterapi i vården. Foto: Jeanette Östman-SPT Bild: Jeanette Östman/SPT

Tidlös arkitektur

Det finns fem statliga skolhem i landet. Dessa lyder under Institutet för hälsa och välfärd.

Det har funnits skolhemsverksamhet på tomten i Pedersöre sedan år 1901.

Lagmansgården erbjuder vård, fostran och grundläggande utbildning på svenska och finska, vid behov på engelska. Övriga språk tolkas.

Familjen inkluderas i vården och kan övernatta på Lagmansgården.

Klientens hemkommun står för kostnaderna.

Nya Lagmansgården (2 068 kvadratmeter) byggs på en 3 000 kvadratmeter stor tomt i Jakobstad.

Den får 19 platser (i dag 12 platser) för unga i åldern 12–17 år.

Från och med då omfattar personalen cirka 45 (i dag 30 personer) personer, däribland kurator, psykolog, socialarbetare och speciallärare. Psykiatriska tjänster köps utifrån.

Skolhemmet får fyra avdelningar, undervisnings- och hobbyrum, kök, matsal, administrativa rum och gård.

Byggnaderna blir energieffektiva, har optimerad livscykel i fråga om koldioxidutsläpp och ska erbjuda sunda och trygga inomhusförhållanden.

(Källa: Senatfastigheter, Lagmansgården/Institutet för hälsa och välfärd)

På fredagen (26.6) offentliggjordes vinnaren i tävlingen för den nya Lagmansgården som Senatfastigheter och Finlands arkitektförbund ordnade. Det nya skolhemmet ska byggas i Pirilö i Jakobstad, cirka fem kilometer från centrum.

Av fem väldigt olika förslag var det arkitektbyrån Anttinen Oiva Arkkitehdit:s förslag Ihop som vann.

– Förslaget representerar en diskret och tidlös, högkvalitativ arkitektur som är vackert inlemmad i miljön. Byggnaden är funktionell, hemtrevlig och trygg samtidigt som den har terapeutiska egenskaper. Nya Lagmansgården blir ett exempel i nordisk toppklass i fråga om ändamålsenlighet, säger Jari Auer, kundchef vid Senatfastigheter.

Budgeten ligger på 11,85 miljoner euro. Enligt Auer finns det tillräckliga medel reserverade i regeringens tilläggsbudget för att täcka kostnaderna.

– Om allt går bra inleder vi arbetet nästa år och får skolhemmet klart 2023, säger Auer.

Matti Salminen, direktör för skolhemmen i Finland vid Institutet för hälsa och välfärd, talar om ett epokskifte.

– Nu lämnar vi skolhemmens historia med dess goda men också dåliga sidor bakom oss. Det här blir landets första moderna skolhem, byggt utifrån dagens behov och värderingar samt barnens och personalens perspektiv. Vi vill att de som kommer hit ska känna att samhället satsar på dem.

Den nya Lagmansgården utanför Jakobstad är ritad av Anttinen Oiva Arkkitehdit, arkitektbyrån bakom bland annat Helsingfors universitets huvudbibliotek Kajsahuset. Foto: Senatfastigheter/Anttinen Oiva Arkkitehdit Oy Bild: Anttinen Oiva Arkkitehdit Oy/Senatfastigheter/SPT

Rymningsbenägna kan tillfälligt låsas om

Det nya skolhemmet får 19 platser fördelade på fyra avdelningar. Carl-Johan Strömberg räknar med att anställa 15 personer till, inklusive en psykolog, en lärare och en socialarbetare.

En orsak till det ökade resursbehovet är att man börjar ta emot mer krävande klienter.

Lagmansgården har hittills erbjudit vård på specialnivå, den mest öppna formen av skolhemsservice. Därefter kommer krävande vård, varefter särskild omsorg är det sista alternativet.

– Särskild omsorg erbjuds på alla andra skolhem men blir nytt för oss. Köerna är långa och det behövs svenskspråkiga platser. Det kan exempelvis handla om rymningsbenägna personer som tillfälligt behöver låsas om för att vi ska kunna ge dem vård. De som får särskild omsorg går också i skola på sin egen avdelning.

Köerna är långa och det behövs svenskspråkiga platser.

Enligt Strömberg handlar det om en krävande vårdform. Han hänvisar till ökad drogproblematik och psykiska problem bland unga. Fallen har blivit mer komplexa.

– Klienterna är i genomsnitt 15 år när de kommer till oss. Har man haft ett svårt liv till dess ändrar man inte riktning i en handvändning. Nu flyttar vi närmare centrum men mer isolerat. Allt finns i ett plan och innergården är lättövervakad. Skolhemmet ska vara tryggt för både klienter och personal.

Enligt utvärderingsnämnden representerar det vinnande förslaget en diskret och tidlös arkitektur av hög kvalitet som är bunden till sin plats på ett fint sätt. I förslaget används mycket trä och glas. Foto: Senatfastigheter/Anttinen Oiva Arkkitehdit Oy Bild: Anttinen Oiva Arkkitehdit Oy/Senatfastigheter/SPT

Från nedläggningshot till nybygge

Utvecklingskurvan kan anses brant: För bara fyra år sedan var Lagmansgården nedläggningshotad och nu, om bara tre år, ska ett nytt, påkostat skolhem stå klart.

Orsaken till flytten är att de nuvarande byggnaderna – skolbyggnaden i sig är från 1938 – är slitna, och staten ansåg att en renovering skulle bli för dyr.

Vad som sen händer med de nuvarande fastigheterna och tomten som ägs av Senatfastigheter är öppet. Jari Auer uppger att de sannolikt säljs om staten inte har användning för dem.

Vad gäller verksamheten i höst är den både spikad och öppen. Under sommaren blir en del klienter utskrivna men vilka som tar deras plats är öppet. En sak är ändå säker, konstaterar Carl-Johan Strömberg: tomma förblir de inte.

– Så fort en plats blir ledig så fylls den.

Det finns fem statliga skolhem i landet. Dessa lyder under Institutet för hälsa och välfärd.

Det har funnits skolhemsverksamhet på tomten i Pedersöre sedan år 1901.

Lagmansgården erbjuder vård, fostran och grundläggande utbildning på svenska och finska, vid behov på engelska. Övriga språk tolkas.

Familjen inkluderas i vården och kan övernatta på Lagmansgården.

Klientens hemkommun står för kostnaderna.

Nya Lagmansgården (2 068 kvadratmeter) byggs på en 3 000 kvadratmeter stor tomt i Jakobstad.

Den får 19 platser (i dag 12 platser) för unga i åldern 12–17 år.

Från och med då omfattar personalen cirka 45 (i dag 30 personer) personer, däribland kurator, psykolog, socialarbetare och speciallärare. Psykiatriska tjänster köps utifrån.

Skolhemmet får fyra avdelningar, undervisnings- och hobbyrum, kök, matsal, administrativa rum och gård.

Byggnaderna blir energieffektiva, har optimerad livscykel i fråga om koldioxidutsläpp och ska erbjuda sunda och trygga inomhusförhållanden.

(Källa: Senatfastigheter, Lagmansgården/Institutet för hälsa och välfärd)

Mer läsning