Nya arbetssätt öppnar nya fiberdörrar

Sonera går in för öppna fibernät och samarbete med andelslag. Samtidigt har ny teknologi gjort kopparkablarna aktuella igen.

På många vis är Finland fortfarande ett u-land i fråga om internetuppkopplingar, åtminstone i jämförelse med de övriga nordiska länderna. Det var knappast heller någon som räknade med att situationen skulle bli som den blev i Finland, där det - grovt tillyxat - är lättare att få en fiberuppkoppling till sommarstugan än till hemmet i staden.

Situationen är ändå lite speciell i Lovisa där Lponets nätchef Tommi Mäki står i snön och ser på de stora kabelrullarna på bolagets bakgård. Bolaget var tidigt ute med fiberkabel i regionen och täcker nu 98 procent av gamla Lovisa, en siffra som är lite lägre om man ser på nya Lovisa. Situationen för dem håller ändå på att förändras när Sonera ändrar tankesätt och nu trampar in på områden som varit, och är, Lponets utvidgningsområden, alltså mindre städer och stadsdelar. Mäki ser det ändå som positivt.

– Hittills har vi har i stort sett fått jobba i fred där vi varit verksamma. Soneras nya tjänst innebär konkurrens, och konkurrens är bra för kunderna.

Attitydförändring på gång

Den långsamma utvecklingen i Finland har delvis berott på en ovilja från de stora operatörernas sida att investera i infrastrukturen på orter där man räknat med att lönsamheten inte är den bästa. På landsbygden har det lett till att andelslag skött om saken, medan stora delar av städer i Borgås storlek blivit utan tillgång till fiberuppkopplingar, särskilt på äldre bostadsområden.

Men nu håller en viss attitydförändring på att äga rum. Sonera startade nyligen tjänsten www.avoinkuitu.fi där vem som helst kan meddela intresse för att koppla upp sig till fibernätet. Det är också den tjänsten som Tommi Mäki syftar på när han talar om att konkurrens är bra. Timo Hietalahti, utvecklingschef på Soneras enhet för nätteknologi, säger att man ännu inte kan ta alla människors önskemål i beaktande, men att webbsidan är ett första steg.

– Om det finns tillräckligt med intresse på ett visst område kan vi börja se närmare på möjligheterna att investera där. Jag har inga exakta siffror på vad tillräkligt är, men lite över hälften av ett områdes invånare kommer nära sanningen.

Vår tanke är att vi bygger, men sedan låter användarna välja vilken operatör de vill.

Tjänsten är ny, och för tillfället arbetar man med två pilotområden där förhoppningen är att flera bostadsområden ska starta sina egna andelslag som sedan är i kontakt med Sonera. Grundidén är att Sonera bygger nätet, varefter de som ansluter sig betalar en anslutningsavgift, ungefär som i de traditionella andelslagen. Summan varierar, men Hietalahti säger att den rör sig kring ett par tusen euro per hushåll. Målet för Sonera är, förutom att få nya kunder, att snabba på utvidgningen av fibernätet i Finland.

Nytt för Sonera är också att man tänker sig att näten ska vara öppna, något som i sin tur syns i att Soneras varumärke med flit är ganska undangömt i tjänsten.

– Traditionellt har den som byggt nätet varit operatör. Vår tanke är att vi bygger, men sedan låter användarna välja vilken operatör de vill. Man har jobbat så här i Sverige redan länge, och med goda resultat.

RULLAR. Varje rulle innehåller mellan två och sex kilometer kabel. Bild: Max Nyberg

Gamla kablar utnyttjas

Samtidigt har den gamla kopparkabeln inte levt ut sin tid. I augusti meddelade Sonera att man tillsammans med Nokia lyckats komma upp i hastigheter på tio gigabit per sekund via kopparkablar under vissa omständigheter. Teknologin, som fått namnet Xg Fast, är inte ny i sig, men med uppgraderingen har hastigheterna ökat markant. Meningen är att kartlägga intresset för den här typens uppkopplingar och investera i infrastrukturen enligt efterfrågan.

Timo Hietalahti säger att teknologin, som i sin tidigare version heter G Fast, är relativt vanlig i Europa och USA. Nu har Nokia demonstrerat en hastighet som tidigare varit omöjlig. Den hastigheten är inte tillgänglig för kunderna ännu och i nuläget kan kopparn ge upp till 100 mbps under rätt omständigheter.

I praktiken står bolag som Sonera inför ett jättelikt investeringsbehov där det finns två olika spår. Å ena sidan kan kopparn ge mycket ännu under kommande åren, å andra sidan måste fibernätet byggas ut för att uppkopplingarna ska klara av framtida krav.

– I nuläget väljer vi både och. Kopparteknologin kräver att man uppgraderar stegvis. I dagens läge räcker 100 mbps, men om tio år kanske kravet är 500 mbps.

Lovisaandelslag satsar på fiber

FAKTA

Öppna nät

Sonera startade nyligen www.avoinkuitu.fi där man kan anmäla intresse för att få fiberuppkoppling till sin stadsdel.

Om tillräckligt många meddelar sitt intresse överväger Sonera att bygga ut nätet i kontakt med ett lokalt andelslag.

Kostnaderna för kunden beror på hur många som deltar. Ju fler uppkopplingar, desto billigare per hushåll.

Nätet som byggs är öppet, vilket betyder att kunden får välja leverantör.

Snabba kopparuppkopplingar är också ett alternativ på vissa områden, särskilt i höghus.

Teknologin XG Fast har visat hastigheter på 10 gbps över koppartrådar på korta avstånd. Nuvarande teknologi klarar omkring 500 mbps, även om 100 är tillgängligt för tillfället.

På Lponet i Lovisa är man bekant med teknologin bakom den ökade kopparhastigheten, och i vissa fall har man erbjudit man den till kunderna. Vd Gustaf Forsberg anser ändå inte att det är rätt väg att gå, en tanke som blev klar inom Lponet för nästan tio år sedan när man slog fast att bolaget investerar på lång sikt och därmed i fiber.

– Det handlar om att få mera kapacitet i gamla kopparnätet. Problemet är att högre hastigheter kräver att kunden finns närmare fiberkabeln. Det fungerar visserligen i höghus där fibern redan är dragen till källaren, och är något som också vi har erbjudit tidigare. Teknologins utveckling handlar ändå bara om business, att mjölka kopparkon så länge som möjligt. Själva valde vi fiber som är långsiktigare.

Öppenhet fungerar bäst där kundbasen är stor. Jag brukar jämföra det med en bybutik. Vem som helst kan öppna en, men eftersom kundunderlaget är litet så finns i regel bara en per by.

Soneras planer på öppna nät är likaså en bekant princip för Forsberg som säger att Hietalahti har rätt i sin analys att Sverige är långt före just på grund av den. Forsberg anser ändå att problemet i Finland varit ett bristande kommersiellt intresse att erbjuda tjänster i näten.

– Öppenhet fungerar bäst där kundbasen är stor. Jag brukar jämföra det med en bybutik. Vem som helst kan öppna en, men eftersom kundunderlaget är litet så finns i regel bara en per by. Risken finns att principen inte fungerar lika bra här som i Sverige.

Lponet har gått in för principen med öppna nät redan tidigare, och då i samarbete med lokala andelslag som bygger själva fibernätet. Det har fungerat väl på landsbygden där människor har lättare för att ta saker i sina egna händer. I städer har andelslagen i princip varit helt frånvarande.

– Det beror väl delvis på att stadsbor är vana med att kommersiella aktörer sköter saker och ting. Jag vet inte hur man skulle få samma princip att fungera där.

Hietalahti håller ändå inte helt med: idén med andelslag har börjat sprida sig i Helsingforsregionen, och för tillfället jobbar bolaget med ett antal projekt.

– Det håller på att förändras och är inte längre bara något för landsbygden. Och jag tror att vår modell uppmuntrar till att flera andelslag grundas. I vår modell behöver den "aktiva personen" inte heller ta reda på alla detaljer eftersom vi erbjuder ganska färdiga lösningar.

SMÅTT. Fiberkabelns optiska fibrer är så små att det krävs specialhandskar för att jobba med dem. Risken är att fibrerna tränger genom huden och in i blodomloppet. Bild: Max Nyberg

Kräver korta avstånd

Teknologin med snabba kopparuppkopplingar finns också kvar som ett alternativ, även om Soneras och Nokias resultat på 10 gbps kan tas med en nypa salt. Dylika hastigheter kräver att kopparkabeln är högst trettio meter lång, vilket betyder att mottagaren ska ligga på högst det avståndet från ett fibernät. På längre avstånd sjunker också hastigheten snabbt. Det är något som får Gustaf Forsberg att undra varför man inte bara bygger fibern direkt till kunderna i stället.

Det betyder ändå inte att teknologin ska underskattas. Den kan mycket väl fungera som ett mellanskede på områden där som annars skulle få vänta länge på fibern.

– Det kräver att man spjälkar upp koppartrådarna och att man bygger ut fibernätet, visserligen inte hela vägen till användaren. Med nuvarande teknologi kommer vi upp i 100 mbps och det räcker för dagens behov. Därefter gäller det att investera igen. Det går stegvis, säger Hietalahti.

Han medger ändå att teknologin lämpar sig bäst i höghus. För egnahemshus är fiberoptiken i regel den bästa investeringen. När 5G så småningom blir ny standard kommer dessutom fibernätet att behöva vara utbyggt. Han påpekar också att alla stora operatörer planerar jättelika investeringar i nätet de kommande åren.

– Ministeriet publicerade nyss en studie där det kom fram att de totala planerade investeringarna ligger på flera hundra miljoner euro under de kommande fem åren. Inom de närmaste åren kommer en stor förbättring att äga rum.

Lponets Tommi Mäki lyfter också fram andelslagens aktivister som fått andra intresserade och som därmed drivit på utvecklingen hittills.

– Dessa personer behövs för att något ska hända. Också vi är gärna i kontakt med nya andelslag som vill få fibernät till sitt bostadsområde.