Ny rond kring Mätäjärvi

VAD GÖRS? Bland annat Mätäjärvis grannar vid ån har fått brev om att tycka till om planerna för den gamla soptippen. Men nu är det kanske inte alls den föreslagna saneringsmodellen som gäller. Bild: Kristoffer Åberg

Den som trodde att följetongen kring gamla soptippen Mätäjärvi är avslutad får tänka om. Nu förhandlas det igen. Kyrkliga samfälligheten kräver en mera omfattande sanering än den staden föreslår. Ett nytt alternativ är att äganderätten överförs till staden.

Mätäjärvi kallas ju den gamla avstjälpningsplats väster om ån som var i användning på 1950- och 60-talet. Området omfattar cirka 3,6 hektar på båda sidor av Gamla Helsingforsvägen. Via ett markbyte på 1980-talet blev samfälligheten ägare till området.

På den tiden var markföroreningar ingen stor sak men senare, då lagstiftningen skärptes, blev det klart att platsen måste saneras oavsett framtida användning.

Ny vändning

Borgå kyrkliga samfällighet och staden hade helt olika åsikter om vem som borde stå för saneringen. Efter en långt utdragen process avgjorde Högsta förvaltningsdomstolen saken i augusti i fjol. Ansvaret för saneringen ligger hos staden. Nu finns också en miljöansökan och bland annat fastighetsägare i närheten har fått brev av Regionförvaltningsverket, som vill ha anmärkningar och åsikter fram till den 26 maj.

Kyrkliga samfälligheten har ändå ansökt om och fått tilläggstid till slutet av augusti. Det beror på att förhandlingar mellan staden och samfälligheten igen startats, nu alltså om hur saneringen ska gå till.

Förvaltningsdirektör Sari Mankinen bekräftar att så är fallet men hon vill inte gå in på detaljer eftersom förhandlingarna pågår.

Stadens jurist Roope Lenkkeri säger att samfällighetens agerande inte kommit som en överraskning.

– Hela situationen är ju väldigt speciell. Staden tvingas sanera ett område som en annan äger. Det är bra med förhandlingar eftersom så många frågor är öppna.

Bollen hos samfälligheten

Lenkkeri förklarar att samfälligheten nu ska komma med en beskrivning över vilka funktionerna på den aktuella platsen kunde vara.

– Efter det gäller det att avgöra vilka åtgärder som i så fall krävs och vad ingreppet kostar.

Han påpekar att om man går in för en omfattande operation och byter ut alla jordmassor stiger områdets värde avsevärt.

– I ett sådant fall får områdets ägare betydande ekonomisk nytta på stadens bekostnad.

Enligt tidigare uppskattningar kostar det kring 15 miljoner euro att byta ut alla massor. Den modell staden föreslagit har ett pris på 2,5-3 miljoner.

Kommuntekniken har ansökt om miljötillstånd för att sanera Mätäjärvi enligt en metod där alla förorenade massor alltså inte byts ut. Efter förhandlingar med förvaltningsverket och Närings-, trafik- och miljöcentralen har det konstaterats att en dylik metod fyller de krav domstolen ställt på saneringen. Enligt planerna ska saneringen ske främst 2019 och 2020.

Staden tar över?

Enligt ansökan ska förorenade jordmassor grävas upp från avstjälpningsplatsens södra delar och områden vid den norra gränsen bredvid begravningsplatsen. Avfallet flyttas till ett ytisolerat soptippsområde och avfall som inte kan flyttas transporteras bort för hantering. Den uppskattade avfallsmängden är 150 000 kubikmeter.

Den egentliga saneringen utförs genom att det byggs konstruktioner för ytisolering och system för insamling och kontroll av lakvatten och avfallsgaser. Avfallsupplagets eget vatten leds till reningsverket och rent dagvatten via utjämningsbassänger till ån.

Roope Lenkkeri avslöjar att ett alternativ staden också nyligen presenterat är att äganderätten överförs till Borgå.

– Konkreta summor har vi ändå inte bollat med.

Han påpekar att Mätäjärvi inte är en plats där effektivt byggande är klokt.

Stig Bäcklund som i egenskap av förtroendevald inom svenska församlingen suttit med i förhandlingarna hoppas på en kompromisslösning. Han är ju också nu invald i nya Borgåfullmäktige på SFP-mandat.

– Jag har upplevt att det finns äkta vilja att komma överens.

Enligt vad ÖN erfar är samfälligheten inte intresserad av att ge i från sig äganderätten till området.

Användes som stadens avstjälpningsplats på 1950- och 60-talet.

Kyrkliga samfälligheten fick området via markbyte på 80-talet.

Enligt ett domstolsbeslut är der stadens skyldighet att sanera marken.

Det kostar mellan 2,5 och 15 miljoner euro.

Kyrkliga samfälligheten kräver en mera omfattande sanering än vad staden föreslår.

Nya förhandlingar har startats.