Nu startar kampen om Rinkeli

KOMMER, KOMMER INTE? En dragkamp har uppstått mellan gratis sommarbussen Rinkeli och kommersiell turistbussverksamhet.Bild: Kristoffer Åberg

Tanken om att staden i sommar ska avstå från gratisbussen Rinkeli för att en privat aktör kommer med en dubbeldäckare ungefär på samma rutt, faller inte i god jord hos alla. Frågan förs till stadsutvecklingsnämnden.

ÖN berättade förra veckan om att Jukka Rautakorpi, verkställande direktör för det nygrundade bolaget My Porvoo, i juni introducerar en öppen tvåvåningsbuss i Borgå. Den kommer att gå hela sommaren och använda sig av ungefär samma rutt som den avgiftsfria sommarbussen Rinkeli gjort.

Den röda dubbeldäckaren är en bekant syn på många håll runtom i världen. Bussen saknar tak och går att hoppa av och på. Resenärerna kan lyssna på berättelser via hörlurar. Den här typens bussar är populära bland turister.

Protester

Ännu för en vecka sedan sade biträdande stadsdirektör Fredrick von Schoultz att det är osannolikt att staden i år satsar på en gratisbuss. Det vore att sätta krokben för den företagare som nu vill få till stånd kommersiell verksamhet på den aktuella rutten.

Men då nyheten om dubbeldäckarens ankomst och Rinkelis osäkra framtid släpptes, lät kommentarerna inte vänta på sig. Många stadsbor, även politiker, vill ha kvar gratisbussen. Somliga undrar också om en dubbeldäckare lämpar sig för Borgåförhållanden, i synnerhet som bussen enligt planerna ska ta sig ned för Kyrkogatan.

Bussen är av samma storlek som en normal buss, men en aning högre. Den saknar tak.

Visserligen anser många också att tvåvåningsbussen är ett nytt, trevligt inslag i Borgå och önskar den välkommen.

Fredrick von Schoultz förklarar att om staden ska ha kvar Rinkeli måste upphandlingsprocessen ske inom denna månad. Det är alltså bråttom.

– Vi kommer att föra saken till stadsutvecklingsnämnden och det återstår att se vad den tycker.

Gratisbussen har tidigare kostat staden cirka 30 000 euro per sommar.

Att en del politiker flaggar för en fortsättning känner han till. Det gör också Jarmo Grönman (Saml) som för ordet i nämnden.

– Några nämndmedlemmar har redan tagit kontakt.

Grönman vill inte i detta skede ta ställning till frågan utan säger att nämnden nu ska få diskutera saken. Han har själv bland annat funderat på hur det blir då en ganska stor buss (dubbeldäckaren) ska ta sig ned för smala Kyrkogatan flera gånger per dag.

– Det är verkligen viktigt att fartbegräsningen på 15 kilometer i timmen följs, annars skadas byggnaderna vid gatan. Lite högre hastigheter får dem att skaka.

Dömt att misslyckas?

Då ÖN ringer upp Jukka Rautakorpi för att informera om att Rinkeli eventuellt blir kvar i sommar, blir han fundersam.

– Säkert inverkar det på vår lönsamhet. Erfarenheterna från främst kryssningsverksamhet visar att om det finns gratis service på en rutt, lönar det sig inte med också kommersiell båttrafik.

Hur det än blir med Rinkeli är dubbeldäckaren på väg eftersom den redan är beställd.

Enligt en utredning som Taneli Varis gjorde på uppdrag av utvecklingsbolaget Posintra efter Rinkelis första sommar (2016) använde sig 40-60 personer bussen dagligen. Bara drygt 30 procent var turister som främst kom från hemlandet. Största delen av turisterna hade kommit till Borgå med egen bil.

De utländska turister som anländer till staden med buss har i allmänhet inte tid för den här sortens underhållning eftersom de stannar här bara en timme eller två.

Största delen av bussresenärerna 2016 var pensionärer och barnfamiljer.

Centrala delar binds ihop

Borgå ville för något år sedan satsa på en gratisbuss främst för att centrum har flera delar som av många uppfattas ligga för långt från varandra. Gratisbussen har kört runt i områdena och det har varit lätt att hoppa av och på. Speciellt avsnittet torget – Konstfabriken har varit populärt.

Rinkeli har kört i ett och en tur har tagit ungefär 20 minuter. Via ett sökverktyg och en kod på busshållplatserna har man via mobilen kunnat kolla precis var bussen finns och när den kommer till en viss hållplats.

Taneli Varis konstaterar i sin rapport att det gjorts försök med avgiftsfri kollektivtrafik på olika håll i världen och ser man till passagerarantal har de varit lyckade. I flera analyser har det ändå påpekats, att helt gratis kollektivtrafik inte är ett optimalt sätt att styra människors sätt att röra sig, eftersom överanvändning lätt uppstår.

Ofta blir det så med korta sträckor, att personer som tidigare promenerat eller cyklat väljer att åka gratis eftersom möjligheten finns. En effektivare metod anses vara att använda pengarna till att förbättra kollektivtrafiken på andra vis.