Nu ska unga på glid fångas upp i tid

BYGGA UT. Kommissarie Markus Hammarström är projektchef för ankarprojektet. Han vill bygga ut det förebyggande arbetet till en sektorövergripande verksamhet som kommunerna förbinder sig till. Bild: Kristoffer Åberg

Unga som riskerar att hamna in på den brottsliga banan ska nu plockas upp i ett tidigt skede. Ankarverksamhet är en modell för att förebygga brottslighet som bygger på ett samarbete mellan flera myndigheter.

Nu satsar polisen ännu mer på brottsförebyggande arbete. Ankarverksamhet finns till för att hitta unga som riskerar att avvika från den smala vägen i ett så tidigt skede att man kan bryta den dåliga spiralen innan den uppkommer.

Kommissarie Markus Hammarström vid polisen i Östra Nyland ansvarar för utvecklande av ankarverksamheten och just nu delar han sin tid mellan studier och ankarprojektet.

– Målgruppen är unga under 18 år, i praktiken tonåringar. Tanken är att hitta de unga som riskerar att hamna snett och ge dem den hjälp och det stöd som behövs för att de ska komma på rätt kurs igen, säger Hammarström.

Ankarmodellen är en metod för att uppnå målen i polisens strategi för förebyggande arbete.

– Ankarmodellen har funnits i flera år men fungerat lite olika i olika delar av polisdistriktet. Samarbete har funnits också tidigare, men det har varit svårt att koordinera och få en överblick. Vårt mål är att vara mera effektiva och på det sättet minska brottsligheten, säger Hammarström.

Just nu bygger man under hans ledning upp modellen för den gemensamma ankarverksamheten.

– Det här är ett multiprofessionellt samarbete mellan polisen, socialen, barnskyddet, skolorna och ungdomstjänsterna och som behövs. Dessutom kan man ta in den aktör som behövs för just den unga man arbetar med, till exempel från tredje sektorn, förklarar Hammarström.

Strukturer

Modellen för att hjälpa unga är inte ny, men ska nu förenhetligas och effektiveras och sedan börja användas lika i alla delar av polisdistriktet.

Ankarverksamhet riktar sig specifikt och direkt till den unga.

– När ankarteamet får information om unga som kunde ha nytta av programmet samlas ett myndighetsmöte där man diskuterar kunderna, vilka som kunde vara lämpliga för ankarprogrammet och vilka stödfunktioner de kan behöva, säger Hammarström.

– En lämplig ungdom är en ung som går att påverka i ett tidigt skede. Programmet lämpar sig till exempel för dem som för första gången är i kontakt med polisen, säger Hammarström.

Det kan också vara socialen eller ungdomsväsendet som reagera på att en ung mår dåligt och behöver extra stöd.

– Nu kommer största delen av kunderna via polisens register, men sedan är det meningen att också de kommunala aktörerna ska föreslå unga för ankarprogrammet, säger Hammarström.

Därefter kontaktar teamet den unga och föräldrarna.

– Den unga ska vara frivillig till att delta i ankarprogrammet. Om man inte vill vara med så är det så. Om den unga samtycker ordnas ett ankarmöte med den unga, föräldrarna, polisen och eventuellt andra aktörer. Vi försöker då skapa en helhetsbild av den ungas situation och inte bara se på det som just hänt.

Förebyggande

Det finns 15 kommuner på Östra Nylands polisinrättnings område. Hammarström har kontaktat kommunerna för att få i gång samarbetet.

– Kommunerna ställer sig positiva till att vara med, speciellt de mindre som behöver all hjälp de kan få. När vi har strukturerna och ramarna ska ett samarbetsavtal mellan polisen och kommunen göras upp, säger Hammarström.

Efter det görs en plan över innehållet upp, och i början av nästa år ska modellen vara i gång.

Tf servicedirektör för barn- och familjetjänster Krista Lyyra i Borgå är mycket nöjd över initiativet att förenhetliga ankarverksamheten och sätta den i system.

– Vi har haft liknande verksamhet i Borgå tidigare, men nu kan vi skapa ankarteam över kommungränserna. Vi har lång erfarenhet av samarbete, säger Lyyra.

Redan nu arbetar en socialhandledare på polisstationen i Borgå tillsammans med polisen. Socialhandledaren är gemensam för alla kommuner i Östnyland.

Borgå stad har ännu inte skrivit avtal om ankarverksamheten, men Krista Lyyra hoppas att avtalet kan vara klart före årsskiftet.

– Alla tycker att det här är en viktig sak, men det kräver att man reserverar resurser för den här verksamheten. Just nu pågår förhandlingarna om nästa års budget, så vi får se.

– Men jag tror att vi kommer att få resurser för det här, även om det inte går att säga hur mycket och hur arbetet läggs upp.

Krista Lyyra ser tydligt fördelarna med ett samarbete mellan olika myndigheter.

– En ung person som visar symtom på att hamna på glid har ofta en bakgrund som gör att vi varit i kontakt med personen tidigare. Med ett gemensamt system kan vi få ett bra nätverk för att plocka upp så många som möjligt, säger hon.

Ankarprojektet

Syftet är att främja ungas välbefinnande och förebygga brott i ett tidigt skede.

Ankarverksamheten genomförs i ett multiprofessionellt Ankarteam. Experter från polisen, social-, hälsovårds- och ungdomssektorn medverkar.

Teamets sammansättning kan variera från fall till fall.

Det multiprofessionella teamet träffar den unga och vårdnadshavarna i ett så tidigt skede som möjligt, för att den unga ska kunna hänvisas till rätt hjälp eller stöd.

Ankarprojektet har genomförts i samarbete med inrikesministeriet och Östra Finlands universitet och det har fått finansiering av Europeiska unionens fond.

Ett samarbete mellan polisen, Institutet för hälsa och välfärd THL, inrikesministeriet och social- och hälsovårdsministeriet.

Mer läsning