Nu rivs R-kiosken – tillåter bättre planering av Krämaretorget

RIVNING. Kioskbyggnaden ska nu bort, därefter blir det dags att fundera vad man kunde göra med Krämaretorget. Bild: Kristoffer Åberg

Ett förhållandevis fult landmärke försvinner snart från Borgå centrum. Nyligen installerades en inhägnad runt det som tidigare varit en R-kiosk vid Krämaretorget, och sakteligen börjar rivningsarbetena.

Den tomma R-kiosken vid Krämaretorget ska rivas. Byggnaden övergavs när kiosken i fråga stängde, och när hyresavtalet för marken går ut finns ingen orsak att fortsätta verksamheten.

Rivningen har kopplingar till staden som helhet, och kan komma att öppna vissa knutar.

Åtminstone tillfällig lösning

Stadsplaneringschef Dan Mollgren säger att hyreskontraktet går ut i slutet av månaden och att han för sin del blev lite överraskad över att det av allt att döma inte hade varit lönsam verksamhet.

– Det är tydligen inte en lönsam affärsplats. När kontraktet går ut så måste ägaren också flytta bort byggnaden. Därför rivs den.

Byggnaden ägs av Rautakirja som också äger en stor del av R-kioskerna i Finland.

Rivningen väcker frågan hur Krämaretorget och området ska utvecklas – en viktig och central plats med synlig profil från såväl Gamla stan som infarten över bron. Saken är aktuell också med till exempel investeringar i det kommande hotellet.

– Det öppnas nya möjligheter när byggnaden försvinner. Nu gäller det att fundera hurudant Krämaretorg vi vill ha och hurudana funktioner där ska finnas. Det är något vi ska fundera på, inget är under planering just nu. Men själv är jag ivrig att starta jobbet, säger Mollgren.

Just nu ligger fokus på Rådhustorget, alltså ett kvarter ifrån – vilket innebär att det krävs mera resurser för att samtidigt börja tänka på Krämaretorget. Mollgren påpekar att någon tillfällig lösning åtminstone måste hittas – med tanke på att det blir en rivningstomt – tills man har en plan som är hållbar på sikt.

Borgå som helhet

Rivningen har band också till grannkvarteret, alltså nummer 23, som innehåller Citymarket, Nimbus och Sampohuset. Mollgren nämner att det funnits en kiosk vid Krämaretorget så länge man kan minnas, och att man med rivningen kan börja beakta det som händer runtomkring. Det gäller trafikarrangemang, men också kedjan av, som Mollgren uttrycker det, unika stadsrum – en kedja som går från Rådhustorget till Krämaretorget och Empiretorget.

– De stadsrummen är unika i Finland, kanske också i Norden och Europa. Det finns möjligheter där att på riktigt utveckla stadens rum, och vi måste utnyttja möjligheten.

Knuten kan komma att öppnas upp via västra åstranden och Keskos planer på en stormarknad där. Mollgren beskriver det som en helhet där allt strålar till torget i centrum: När Kesko väl investerar vid åstranden så kommer också koncernens koncept i Borgå att ha inverkan på kvarter 23 i och med Citymarket. Det i sin tur tillåter lösningar kring de olika stadsrummen där Krämaretorget är en knutpunkt.

– Keskos koncept kommer att ha stor inverkan på kvarter 23 som ägs av privata aktörer och som därför är svårt att förändra. Därför är de olika sidorna om kvarteret viktiga.