Nu får det vara nog

Tak som rasar ner, fel i konstruktioner, dålig inomhusluft. Man börjar tröttna på nyheterna om problemen i skolhusen. Något måste göras. Men vad?

När nyheten kom att delar av innertaket i matsalen i den nya delen av Harjurinteen koulu i Lovisa rasade under natten till tisdagen och lite senare när bilderna från det nedrasade innertaket med högar av isoleringsmaterial på golvet kablades ut chockades många. Föräldrarna tänkte på vad som hade kunnat hända om taket rasat när eleverna var i skolan.

Det är bara ett par veckor sedan vi kunde läsa om skolor i Kyrkslätt och i Åggelby som råkat ut för precis samma sak. Även där inträffade takrasen under en tidpunkt när ingen befann sig i lokalerna. En möjlig orsak till takraset i den nyrenoverade Åggelbyskolan är att innertaket var fäst med spikar och inte med skruvar. Utredningen och ansvarsfrågan utreds ännu, och nu inleds samma process i Lovisa.

Harjurinteen koulu, Lovisa stads sorgebarn, har kostat närapå blod, svett och tårar. Skolan är endast fyra år gammal, men det senaste året har bara matsalen och gymnastiksalen använts av elever, på grund av problem med inomhusluften.

Byggföretaget Skanska, som har byggt skolan, har uppmanats av staden att renovera den nyare delen av skolan. Det har Skanska meddelat att de inte tänker göra eftersom man har ansett det inte vara nödvändigt.

Lovisa stad anser sig ha bevis på att problemen är så pass stora att en renovering är nödvändig, och man är beredd att inleda en rättsprocess med Skanska.

Inomhusluftsproblemen och takraset är två separata händelser, men frågan är om orsaken till båda är byggfel.

Byggföretaget Skanska utreder takraset och man har haft sina egna experter på plats. Men vad som behövs nu är en opartisk och utomstående granskning av olyckan i Lovisa och de tidigare olyckorna. Olycksutredningscentralen överväger att inleda en utredning av den senaste tiden olyckor med tak som rasar ner.

Under årens lopp har vi nåtts av nyheter om hur konstruktionsfel orsakar rasrisk och flera olyckor har förekommit. I Borgå fick ungdomsishallen och Aurorahallen stängas och renoveras förra året på grund av konstruktionsfel och byggfel.

Konstruktionerna i skolor och fastigheter som redan är byggda borde granskas, men hur ska man försäkra sig om att liknande inte upprepas i framtiden? Lovisa har också ett annat aktuellt skolbygge, i Forsby, för att inte tala om skolor och daghem som har byggts i Sibbo och Borgå de senaste åren. När fel uppdagas verkar det vara svårt att hitta de ansvariga.

I markanvändnings- och bygglagen finns det bestämmelser om allmänna förutsättningar för byggande, om väsentliga tekniska krav och om tillståndsförfarandet för byggande samt om myndigheternas tillsyn. De väsentliga tekniska kraven gäller konstruktioners hållfasthet och stabilitet, brandsäkerhet, sunda byggnader, säkerhet vid användning, tillgänglighet, bullerskydd och ljudförhållanden samt energiprestanda.

Om lagen följs borde alltså allt vara under kontroll?

Frågetecknen för vanliga människor är många kring rutinerna när nya fastigheter byggs och gamla fastigheter renoveras. För kommunen som uppdragsgivare och för byggföretag som utförare, är det självklart viktigt att hela processen går rätt till hela vägen från ritbordet och under fastighetens hela livscykel. Så varför går det så här?

Bristande övervakning och misslyckad konkurrensutsättning brukar ofta lyftas fram som tänkbara orsaker när det går snett, men hur står det egentligen till med byggetiken och kunskapen i själva hantverket?

Helén Kurri Nyhetschef och chefredaktör för Östnyland