"Nätgemenskap stärker förhållandet till läsarna"

TIDNING MED TRADITION. Arto Henriksson visar upp några av de ursprungliga aktierna man hittade lagom till jubileet. – Flera av våra läsare och gamla medarbetare hade önskat sig en regelrätt historik festen till ära, men det hade tyvärr blivit för dyrt. I stället ger vi ut ett jubileumsnummer nu och så tar vi historiken när vi fyller 200 år, säger Arto Henriksson.Bild: Kristoffer Åberg

När Loviisan Sanomat firar sitt hundraårsjubileum den andra december kan chefredaktör Arto Henriksson till skillnad från de flesta av hans kolleger stoltsera med en växande upplaga.

Loviisan Sanomat, i dag en del av KSF Media, fick sin början via sin tids gräsrotsfinansiering: aktieförsäljning. Chefredaktör Arto Henriksson säger att man lagom inför jubileet upptäckte en hög med aktier ur tidningens ursprungliga aktieserie.

– Det var överste Ragnar Nordströms arvingar som hittade aktierna i ett förvarsutrymme. Till all lycka tog de dem till vara.

Henriksson bläddrar bland akterna och läser upp vilka handelsmän, fiskare, jordbrukare och fabrikörer som var bland tidningens första ägare. På den tiden var titlarna mycket vikiga.

– De här aktierna tecknandes inte som någon investering i vinstsyfte. Man ville helt enkelt ha en finskspråkig tidning i bygden och man var beredd att stöda den ekonomiskt.

Till en början utkom Loviisan Sanomat en gång per vecka, men som mest har tre nummer i veckan publicerats. Från och med år 1996 blev utgivningsfrekvensen nuvarande två nummer per vecka.

Föränderliga tider

Om tiderna var osäkra när Loviisan Sanomat grundades så är de det fortfarande, ändå av olika orsaker. Två av orosmomenten är digitaliseringen och postutdelningen.

– Det är mycket beklagligt att ungefär en tredjedel av våra prenumeranter blivit utan morgontidningen, jag hoppas det kan bli något av diskussionen om att Posten med hjälp av underleverantörer kunde slå ihop morgon- och dagsposten, men att utdelningen skulle ske på morgonen. Men många av våra läsare har sagt att de ska övergå till en digital prenumeration, att få en tidning, om än i digital, form till morgonkaffet är viktigt.

När det gäller digitaliseringsgraden bland användarna verkar Loviisan Sanomat ha det bättre förspänt än många av konkurrenterna.

– Vi har tre stödpelare: gemenskapen kring papperstidningen, gemenskapen kring nättidningen och gemenskapen på sociala medier. Den sistnämna växer kraftigast, snart har vi femtusen medlemmar på vår Facebookgrupp. Tidningarnas förbund undersökte nyligen fem tidningars gemenskaper på de sociala medierna och Loviisan Sanomat var en av dem. Resultatet visade entydigt att gemenskaperna på sociala medier stärkte förhållandet mellan tidningarna och läsarna.

Kanske är det här en av orsakerna till att Loviisan Sanomat tillsammans med endast tre andra nyhetstidningar i landet kan visa upp en växande upplaga i år.

Att ha en aktiv gemenskap på sociala medier ställer ändå krav på administratörerna: skräppost, osakliga eller rentav olagliga inlägg måste plockas bort.

Henriksson säger att invandring, språk- och energifrågor är teman som väcker debatt på Loviisan Sanomats nätgemenskap och att det är en balansgång att hålla debatten flödande men saklig: inget är enligt honom lättare än att ta livet av en nätgemenskap med alltför sträng moderering.

– Ingen människa kan hålla kolla på allt dygnet runt hela veckan. Så därför har vi, liksom många andra, ett system där användarna själva kan anmäla osakliga inlägg. Sedan tar vi ställning till dem och gör en bedömning om inlägget har ett allmänt intresse eller om det sårar någons identitet. Om det är ja på det ena och nej på det andra får inläggen i regel stå kvar.

Henriksson säger att som intjäningskanal är papperstidningen fortsättningsvis den viktigaste, de sociala medierna ger ännu inte några inkomster.

– Men Facebook är den viktigaste kanalen genom vilka läsare kommer till tidningens nätsajt.

"Framtiden är öppen"

Loviisan Sanomat var en självständig tidning fram till augusti 2012 då släkten Nordströms Container Finance och Henriksson sålde sina aktier till KSF Media.

– Föregångaren till KSF Media, Östra Nylands tidningar, hade varit ute efter Loviisan Sanomat i årtionden och förhandlingar fördes även med andra parter som dåvarande Lehtiyhtymä. Men vi ansåg att Loviisan Sanomat och Östra Nyland kunde nå betydande synergieffekter och att två små tidningar skulle vara starkare tillsammans inför de stora digitala förändringarna. Dessvärre nådde vi aldrig de här synergieffekterna och det tog inte länge innan Östra Nyland lades ner.

Henriksson säger inte rakt ut att han vill lämna samarbetet med KSF Media men han är övertygad om att "förändringar kommer att ske".

– Vi behöver en lösning för tidningen. Jag kan säga som så att alla möjligheter är öppna.

FAKTA

100-årsjubileum

Den 2 december firar Loviisan Sanomat med öppet hus mellan klockan 13 och 17 på redaktionen vid Sibeliusgatan 10 i Lovisa.

På programmet står kaffebjudning, musik och dessutom kan besökarna bekanta sig med gamla nummer av tidningen.

Samma dag publiceras också ett jubileumsnummer. I det ingår bland annat en hälsing av republikens president Sauli Niinistö.