Nästa år blir kärvt i Sibbo

Tack vare extra understöd från staten ser Sibbos resultat för i år ut att landa vid nollstrecket. Men för nästa år ser läget värre ut för Sibbo och många andra av landets kommuner.

I slutet av fjolåret, alltså redan innan coronapandemin dykt upp på den politiska kartan, tog Sibbo beslut om ett anpassningsprogram för att förbättra ekonomin. Under åren 2020 till 2022 vill kommunen förbättra skillnaden mellan inkomster och utgifter med minst fem miljoner euro före inkomsterna från markförsäljning. Det är sparförslagen kopplade till det här programmet, eller snarare missarna kring dem, som väckt uppståndelse inom bildningssektorn.

När coronapandemin slog till på allvar hamnade den kommunala ekonomin i gungning men enligt ordföranden för kommunstyrelsen i Sibbo Kaj Lindqvist (SFP) ser tilläggstöd från staten ut att rädda ekonomin för i år.

– Sibbo fick extra statsunderstöd på 6,5 miljoner euro som kompensation för bortfallna inkomster och skatter. Sammanlagt får Sibbo 22 miljoner euro i statsunderstöd för i år vilket gör att vi kan nå ett nollresultat.

För nästa år ser situationen ändå värre ut och kommunen arbetar med en budgetram där man godkänner ett underskott på 4,6 miljoner euro.

– Nästa år blir problematiskt för de flesta kommuner, på många håll hoppas man ännu på att staten ska budgetera för extra stöd till kommunerna för att kompensera inkomstbortfallet som coronaviruset orsakar. I Sibbo kan vi i nuläget räkna med att statsunderstödet sjunker till 16 miljoner euro under nästa år. Och eftersom coronapandemin leder till ökade utgifter inom social- och hälsovården och våra utgifter till Helsingforsregionens trafik stiger med en miljon euro räknar vi med ett underskott på omkring fem miljoner euro under nästa år.

Lindqvist påpekar att osäkerhetsfaktorerna är många men säger att man för 2022 igen räknar med ett positivt bokslut.

Mer läsning