När offrets etnicitet, hudfärg eller religion spelar en roll

GRANSKAR HATBROTT. Malin Fredriksson är ännu bara i början av arbetet med sin doktorsavhandling. Bild: Kristoffer Åberg

Hur väl lyckas myndigheterna, polisen, åklagarna och domstolarna identifiera hatbrott och döms hatbrotten verkligen enligt en strängare straffskala. Malin Fredriksson har i vår börjat arbeta på sin doktorsavhandling.

Mindre än 20 procent av alla polisanmälda brott som har inslag av hatbrott registreras som just det, alltså som hatbrott. Det visar forskning vid Polishögskolan.

– Jag ska granska situationen 2013 och vet redan nu att bara 17 procent av de anmälda hatbrotten det året verkligen utreddes som hatbrott, säger Malin Fredriksson.

Fredriksson är född och uppvuxen i Liljendal, tog studenten vid Lovisa Gymnasium 2008 och började studera religionsvetenskap vid Åbo Akademi ett år senare. 2015 blev hon färdig magister i religionsvetenskap och nu har hon inlett arbetet på en doktorsavhandling som handlar om hatbrott.

– Jag tycker att alla ska vara lika värda och behandlas lika, det kan man säga att är drivkraften bakom att jag valde att granska just det här ämnet, säger Malin Fredriksson.

Hon har under de senaste åren varit en aktiv del av föreningen Ungdom mot rasism.

– Någon hatpost har jag ändå inte fått ta emot, så jag är inte själv offer för hatbrott.

Följer processen

Avhandlingen görs ur myndighetsperspektiv. Fredriksson följer med hur polisanmälningar gått till förundersökning, till åklagaren och vidare till domstol och vad som händer med fallen under behandlingens gång.

– Det kan ta ett par år innan en anmälan eventuellt resulterar i en dom.

Därför är det material från 2013 som undersöks.

Fredriksson har bland annat fått ta del av icke offentligt förundersökningsmaterial via Polishögskolan i Tammerfors.

Hatbrott är en benämning som inte existerar i lagtext. Däremot finns det i strafflagen paragrafer om hets mot folkgrupp och grov hets mot folkgrupp. Hatmotivet utgör också en straffskärpningsgrund.

Ett hatbrott är ett brott där motivet, eller en del av motivet, baseras på offrets ras, religion, etnicitet, sexuella läggning eller handikapp.

Vilket som helst brott, till exempel misshandel, där ras, hudfärg och så vidare utgör ett motiv borde alltså dömas strängare än misshandel utan inslag av hatbrott.

När polisen tar itu med anmälningarna borde de använda en speciell kod i alla de här fallen, men den saknas alltså ofta.

Svårt att hitta

– Internationell forskning visar ändå att det är svårt att hitta hatmotivet, säger Fredriksson. Frågan är hur myndigheterna identifierar till exempel fördomar och rasism. Alla har ju fördomar, men var går gränsen till att det straffas, det är frågan.

Det kan vara svårt att urskilja motivet ur andra faktorer i situationen. Vad som uttrycks verbalt är ofta centralt i bevisföringen.

– En vit man misshandlar en mörkhyad man. Vid förhöret frågar polisen om den vita mannen har något emot offrets hudfärg eller etnicitet. Gärningspersonen förnekar att det var därför han slog, säger Malin Fredriksson.

– Hur kan man då bevisa att det är fråga om ett hatmotiv?

I dag är det också allt mer vanligt att man ger uttryck för rasistiska åsikter.

– Det finns allt mer hatprat i dag, säger Fredriksson. Men allt hatprat är inte hatbrott. En del av det verbala hattalet skyddas av yttrandefriheten.

– När det gäller hets mot folkgrupp kan vi som exempel ta en politiker som i sin blogg skriver hatiskt om en viss grupp, inte om en viss person. Gärningen blir då abstrakt och svår att greppa. Därför är det en speciellt viktig signal i samhället att offentliga personer döms om de gör sig skyldiga till hatbrott.

Offret ska bevisa

– Jag ska nu forska i hur väl man lyckats hitta hatmotivet i de fall jag har som forskningsmaterial. Och på vilket sätt hatmotivet överförs från den ena instansen till den andra. Rättsystemet är ju som en tratt där man matar in en massa polisanmälningar men bara en liten del av dem kommer ut som färdiga domslut.

Fredriksson kommer att koncentrera sig på rasistiska hatbrott och på hatbrott som motiveras av offrets religiösa bakgrund. Majoriteten av alla hatbrott hör till de här kategorierna.

Hon anser att hennes bakgrund inom religionsvetenskap gett henne många verktyg som är nyttiga i arbetet med fokus på hatbrott.

– Jag vet att rättssystemet är ett levande system. Det finns så många faktorer på vägen som kan påverka utgången.

– Det finns många kulturella föreställningar som kan påverka hur ärendena behandlas. Ofta är det upp till offret att bevisa att det handlar om ett hatbrott.

Det är sällsynt att gärningspersonen står för en uttalad ideologi som kunde göra det lättare att definiera hatbrottet. Största delen av hatbrotten uppstår i alldeles vanliga situationer.

Därför är det inte enkelt för polisen, andra myndigheter och till och med offren att känna igen hatbrott. I dagens polisutbildning ingår ändå både undervisning i mänskliga rättigheter och metoder för att bekämpa hatbrott.

Samhällets värderingar

– Jag har alltid varit intresserad av samhälle och kultur och hur det styr vårt sätt att tänka, säger Fredriksson. När jag forskar i hatbrott är det samtidigt ett sätt att granska samhällets värderingar. Lagen definierar vilka grupper som bör skyddas.

– Men om lagen inte tillämpas, om ingen tar den på allvar, då kan man utläsa att hatbrott är accepterade trots att de officiellt är straffbara. Hatbrotten är ett tecken på att det finns problem i sammanhållningen i samhället.

De anmälda hatbrotten har ökat under de senaste åren, från 2014 till 2015 med över 50 procent.

– Här är frågan förstås om hatbrotten verkligen har ökat eller om bara anmälningarna har ökat, säger Fredriksson. Vi vet också att bara en liten del av alla hatbrott verkligen anmäls.

Hets mot folkgrupp

Den som för allmänheten tillgängliggör eller annars bland allmänheten sprider eller för allmänheten tillhandahåller information, åsikter eller andra meddelanden där en grupp hotas, förtalas eller smädas på grund av ras, hudfärg, härstamning, nationellt eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, sexuell läggning eller funktionsnedsättning eller på grunder som är jämförbara med de nämnda grunderna, ska för hets mot folkgrupp dömas till böter eller fängelse i högst två år.

Straffskärpningsgrunder är

4) att brottet har begåtts utifrån ett motiv som baseras på ras, hudfärg, härstamning, nationellt eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, sexuell läggning eller funktionsnedsättning eller utifrån ett annat motiv som är jämförbart med dessa.

Mer läsning