Musikens mångsysslare fick Aktiastiftelsens kulturpris

SKÅL OCH GRATTIS. Aktiastiftelsens styrelseordförande Ullrike Hjelt-Hansson, som också var ordförande för stipendiekommittén, höjer en skål för årets pristagare musikläraren Rolf Danielsson. Bild: Kristoffer Åberg

Han är mannen bakom både Ströhö i Toner och Bogy-Show och har undervisat många av dagens artister. Rolf Danielsson har i över trettio år jobbat som musiklärare i Borgå och spelar själv med i tre band. Nu får han Aktias kulturpris för sitt jobb inom och för musiken.

– I år vill stipendiekommittén lyfta fram en musiker och pedagog med ett brett register, säger kommitténs ordförande Ullrike Hjelt-Hansson vid prisceremonin.

Det är femtonde gången som Aktiastiftelsen delar ut pris till en professionell konstutövare på stiftelsens verksamhetsområde, som omfattar Borgå, Askola, Borgnäs, Lovisa och Lappträsk.

I sitt tal lyfter Hjelt-Hansson speciellt fram Ströhö i Toner, som pristagaren Rolf Danielsson hållit i trådarna för sedan starten i mitten av 1980-talet.

– Det är en framgångssaga som har inspirerat andra till liknande evenemang. De musikaliska ringarna från Ströhö i Toner sprider sig vidare i Borgå med omnejd, säger Hjelt-Hansson och syftar på att så många av Danielssons tidigare elever blivit artister själva.

– Jag är djupt rörd och smickrad över priset, säger Danielsson.

10 000 euro är Aktiastiftelsens konststipendium i år.

I stipendiekommittén satt Aktiastiftelsens styrelseordförande Ullrike Hjelt-Hansson, Aktiastiftelsens ombud Marianne Wickholm, kulturredaktör Petra Lind från tidningen Östnyland, sportredaktör Marke Enberg från Uusimaa och Birgitta Palmqvist som är projektexpert på Haaga Helia.

Ströhö i Toner är hans skötebarn. Det är ett skötebarn som ger och har gett honom mycket, men som också slukar en hel del energi.

– Ströhö i Toner är alltid jätteroligt, men för samtidigt med sig mycket jobb. Som en energikick fast det tar energi, säger han om evenemanget.

Det har blivit en självklarhet och Danielsson behöver inte be eleverna vara med – problemet är mera att få plats för alla nummer.

Lång karriär

Danielsson började sin musiklärarkarriär i Strömborgska högstadieskolan 1983 och några år senare fick han sin tjänst som musiklärare i Strömborgska skolan och Borgå Gymnasium. Under karriären har han haft några pauser, som då han var verksamhetsledare för De ungas musikförbund Dunk på 1990-talet och då han skrev läromedel för musikundervisningen i högstadiet. Läromedlet Coda som han i dag använder i undervisningen har han själv varit med och skrivit.

Mycket har förändrats under trettio år, både i samhället och i skolan.

– Mest av allt har tekniken utvecklats. Det var en massa saker man skulle ha med sig till lektionerna förr – LP-skivor och C-kassetter, bandspelare och band, och så skrev man på overheadprojektor på plastfilm med speciella pennor. I dag finns allt man behöver i datorn.

– VHS-kassetterna var nya då jag började som lärare, det var häftigt att kunna filma. Det första Ströhö i Toner finns sparat på VHS.

Att hitta låtar att sjunga under lektionerna var också mera arbetskrävande än det är i dag.

– Det fanns inte färdigt material, man fick göra det själv. Det gick många kvällar och veckoslut till det, minns han.

Det första Rolf Danielsson gjorde när han började som musiklärare i Ströhö – förutom att sätta i gång med Ströhö i Toner – var att skaffa instrument till musikundervisningen. Det kom att bli början på en ny era av musikundervisningen.

Musik också på fritiden

Rolf Danielsson har sett många elever komma och gå under sin tid som lärare och trivs lika bra med jobbet ännu även om det kan vara lite tråkigt när elever han jobbat med intensivt går vidare i sitt liv.

– Jag följer dem tre år av deras liv, en del sex år om de fortsätter i gymnasiet, men sedan försvinner de.

– Fast jobbet är lika kiva igen när man kommit i gång på hösten och fått in folk och sig själv i rutinerna.

Förutom under arbetsdagen handlar också Rolf Danielssons fritid långt om musik. Han spelar med i tre olika band – Benex, en trio och så Streamlines & Jeanette. Dessutom blir det lite körsång vid sidan av.

– Jag förstår inte något sådant som fritidsproblem. Men antalet spelningar har minskat, annars skulle jag inte kunna vara med i tre band. Jag vill inte minnas att jag aktivt skulle ha sökt någonstans, det har bara blivit så att jag kommit med i olika band. Just nu funderar jag på hur jag ska prioritera.

För tiden räcker inte till.

– När man tycker att så mycket är roligt så blir det svårt. Vi får se hur det lyckas. Jag började prioritera aktivt när jag närmade mig femtio, och håller på ännu när jag är 58, säger han.

Det är inte första gången Danielsson premieras för sitt värv. För tre år sedan fick han Svenska Kulturfondens pris på 3 000 euro för sitt mångåriga engagemang inom musiklivet i Borgåtrakten.

Mer läsning