Motigt för invandrare som vill integreras på svenska

LAGLIGT. – Vi är absolut öppna med att man också behöver kunna finska i Finland, men eftersom det är en lagenlig rätt att få integrationsundervisning på svenska så är det myndigheternas skyldighet att också informera om möjligheten, säger Catharina von Schoultz. Bild: Kristoffer Åberg

Invandrarna i Finland har rätt att själv välja om de vill integreras på svenska eller finska. Problemet är att myndigheterna systematiskt dirigerar invandrarna till finskspråkiga integreringsutbildningar. Det upplever man i varje fall på Borgå folkakademi.

– Det står i lagen att invandrare har rätt att få integreringsutbildning på svenska eller finska i Finland, och vi vill gärna se att invandrare får information om vilka möjligheter som finns, säger Catharina von Schoultz, ansvarig för integreringen på svenska på Borgå folkakademi.

Det innebär rätt till tre år av utbildning och integrering på någondera av Finlands två nationalspråk. von Schoultz ser det som problematiskt att invandrare systematiskt toppstyrs in på finskspråkiga utbildningar samtidigt som vägen till integration på svenska stängs.

– Väljer man det ena språket så väljer man samtidigt bort det andra och det är ingen smart lösning i vår tvåspråkiga region.

Snabbt förvärvade kunskaper i svenska fungerar som en språngbräda till medborgarskap: språkprovet som krävs kan göras på svenska likaväl som på finska, något som von Schoultz upplever att myndigheterna också underlåter att informera om.

Väljer man det ena språket så väljer man samtidigt bort det andra och det är ingen smart lösning i vår tvåspråkiga region.

– Det handlar om vad som står i lagen. Det betyder inte att man inte skulle behöva kunna finska i Finland, det är något som vi är väldigt noga med att poängtera för våra invandrarstuderande.

Dessutom är nätverken tätare på svenska, det är lättare att hitta en kontaktperson, lättare att hitta en utbildning och lättare att hitta sin plats i ett större sammanhang då sammanhangen inte är så stora menar von Schoultz.

UNDERVISAR. Catharina von Schoultz ansvarar för integreringen på svenska på Borgå folkakademi. Bild: Kristoffer Åberg

Framtidsfråga

Katinka von Kraemer som undervisar invandrare i svenska på Akan ser det som en framtidsfråga att invandrare också ges möjlighet att integrera sig på svenska. Hon tänker till exempel på de möjligheter som svenskspråkiga invandrare har att erbjuda inom vården och äldreomsorgen.

– Det är så många äldre som inte får service på sitt eget språk. Det här är en lösning för att trygga vård på svenska i Finland också i framtiden.

Samtidigt poängterar von Kraemer att det inte är så att invandrarna automatisk ska styras mot jobben som ingen annan vill ha – de ska också finnas andra arbetsmöjligheter för den här gruppen.

Det handlar om vad som står i lagen. Det betyder inte att man inte skulle behöva kunna finska i Finland.

Fler av dem som går integreringsutbildningen på svenska vid Borgå folkakademi och kan redan flera språk från förut och flera är också högt utbildade. Som ett exempel kan man ta en proper yngling från Bangladesh som redan har en examen i internationell handel med inriktning på marknadsföring i bagaget från Haaga-Helia och nu lär sig svenska för att få in foten på arbetsmarknaden.

Studieiver

"Stjärna, stjärnor" står det skrivet på vita tavlan i ett av undervisningsrummen på Borgå folkakademi. Gruppen om cirka tjugo invandrare har precis tagit paus från dagens första språklektion i svenska och Catharina von Schoultz har ännu inte hunnit sudda ut de sista resterna efter morgonens övningar.

– Välkommen!, säger afghanska Nemat Amini.

Han har studerat svenska bara en månad men tycker att svenska är lättare att lära sig och lättare uttala än finska. Amini vet vad han pratar om; trots allt läser han finska parallellt med svenskan.

– Jag fick välja vilket eller vilka språk jag kunde studera, säger han.

Välkommen!

Annat var det med Inna Lindroos som fick budet om att hon ska gå en finskspråkig integreringskurs. Problemet var att alla kurser var fulla och efter att ha väntat i månader fick hon via Nylands arbets- och näringsbyrå veta att hon kunde ha hakat på en motsvarande kurs på svenska fast på direkten. Lindroos har en finlandssvensk man och en dotter som prata svenska, så det var en lättnad att få börja integreringsstudier på familjens språk.

– Jag vill förstå vad min familj pratar om och inte bli utanför då hela släkten kommer på besök.

Nu studerar hon båda språken parallellt.

NIVÅER. Invandrare som får integreringsutbildning på svenska på Borgå folkakademi har varierande utgångspunkt. En del är högt utbildade, andra kan knappt läsa och skriva. Bild: Kristoffer Åberg

Lång väntan

Motigt var det också för Sibbobon Natali Panchuk som bott en tid i Sverige och ville integreras på svenska i Finland. "Tyvärr, det går inte på svenska, standardprogrammet finns bara på finska" fick hon som svar på TE-byrån i Borgå. "Vill du ha någon kurs på svenska så får du hitta den själv".

Det här var för drygt tre år sedan och Panchuk ställde sig i kö för en finskspråkig integrationskurs. Först fick hon vänta tre månader på att göra ett nivåtest, sedan fick hon vänta tre månader till bara för att höra att alla kurser var fulla och först efter ytterligare ett halvår kunde hon inleda integrationsstudierna på Edupoli.

– Det var en jättelång väntetid. Dessutom slukade det ett år av integrationsprogrammet på tre år som jag har rätt till.

Efter att ha studerat på finska i ett år gav hon upp.

– Det kändes inte som mitt liv i Finland. Mitt liv går på svenska, min man är svenskspråkig, mina barn går på svenskt dagis och grannarna är svenskspråkiga. Som tur är lyckades jag få lov att fortsätta integrationsstudierna på svenska. Samma dag fick jag plats på en kurs på Akan, säger Natali Panchuk.

Som tur är lyckades jag få lov att fortsätta integrationsstudierna på svenska.

Chans finns

Enligt Catharina von Schoultz borde minimikravet vara att personalen på Nylands arbets- och näringsbyrå, som sköter frågor om integrationsutbildning, åtminstone informerar om den lagliga möjligheten att integreras på svenska.

Sedan drygt ett år tillbaka är det en centraliserad enhet i Böle som sköter om – som alltså har hela Nyland som arbetsfält – som har hand om integrationsfrågor. För invandrarna betyder den nya TE-byrån att beslut, till exempel för en person i Borgå, inte längre fattas lokalt utan i Böle.

På enheten arbetar tio personer med integrationsfrågor under ledning av projektansvariga Jenny Broberg. Hon säger att det verkligen inte stämmer att invandrare inte skulle få information om möjligheten till svenskspråkig integrering. Det får de, i många omgångar.

– Jag är själv Borgåbo och välbekant med Borgå folkakademis integrationsarbete på svenska. Självklart får invandrare välja fritt och välja att integreras på svenska men faktum är att majoriteten väljer finskan.