Misströsta inte – att nå medaljspel är en bragd i sig för Akilles

Omöjliga Veiterä ångade på till final. Akilles kämpar om FM-brons i Jyväskylä fredagen den 9 mars.Bild: Tommi Willberg

Veiterä slog Akilles med 6–1 i den tredje semifinalen och går till final med 3–0 i matcher.

Semifinalserien mellan fjolårets finalister Akilles och Veiterä slutade som den skulle i nio fall av tio: Veiterä till final med 3–0 i matcher. I ett fall av tio hade Akilles kunna skrälla och "bara" bli utslagna med 3–1. Så överlägsna är Veiterä, som utsågs till solklar favorit av alla ligaklubbar redan i höst.

Bara ett poängtapp (2–2 mot Akilles i snöstormen i Villmanstrand i december) på arton grundseriematcher och åtta raka slutspelssegrar om man räknar med fjolårets gyllene vår. En målskillnad på 243–54 då man räknar med cup-, grundserie- och slutspelsmatcher. Veiteräs facit är utomjordligt.

Det enda sättet som Veiterä kan tappa guldet åt Kampparit om en vecka på lördag är genom att totalkollapsa och spela säsongens klart sämsta match.

För Akilles, som spelade i finalen både 2016 och 2017, gäller det att ladda om och ställa siktet på bronsmatchen i Jyväskylä mot JPS om en vecka. En floppsäsong? Inte ens ditåt.

Akilles är i början av en generationsväxling och att nå medaljspel med tanke på det och skadeproblemen som pinat laget är inget mindre än en bedrift som heter duga. Att unga killar som Saku Hämäläinen och Casper Hänninen – duon som stod bakom Akilles ensamma fullträff i semifinal nummer tre – tagit en så synlig roll som de tagit är inte heller alls illa. Strongt av chefstränare Tomi Gröhn att våga ge ansvar åt hopen ynglingar som han har i sin trupp.

Om en vecka hoppas Akilles kunna avsluta säsongen i seger för första gången på fyra år.

Förresten, Akilles publiksnitt under slutspelsvåren är 539. Dubbelt så stort som Veiteräs. En klapp på axeln där.

Tommi Willberg Reporter