Miljonöverskott trots kostnader

NÖJDA. Styrelseordförande Kaj Lindqvist, kommundirektör Mikael Granna och ekonomi- och förvaltningsdirektör Pekka Laitasalo förevisade bokslutet på onsdagen.Bild: Max Nyberg

Sibbo kommun gjorde ett överskott på drygt 3 miljoner euro. Det går bra för Sibbo nu också om man ser på invånarantalet.

Sibbos resultat för år 2017 var klart positivt, med ett överskott på 3,2 miljoner euro och ett årsbidrag på 11,5 miljoner euro. Det betyder att Sibbo gör ett positivt resultat redan för tredje året i rad, trots ökade verksamhetskostnader och ett budgeterat underskott.

Oro och glädje

Kommunstyrelsens ordförande Kaj Lindqvist glädjer sig över att både resultatet och överskottet överskrider målen i budgeten.

– Den positiva ekonomiska utvecklingen hjälper oss att klara av utmaningarna och investeringstrycket under de närmaste åren. Personalen upplever stress och brådska bland annat till följd av den arbetsbörda som tillväxten medför och detta ger anledning till oro. Ett annat orosmoment är de ständiga problemen med inomhusluften i fastigheterna.

Kommundirektör Mikael Grannas påpekar att resultatet för 2017 var positivt också om man inte räknar med inkomsterna från tomtförsäljning.

– För att kunna finansiera investeringstrycket som tillväxten betyder bör tomtförsäljningsinkomsterna finansiera investeringarna. Tomtförsäljningen behöver inte användas för att finansiera kommunens övriga verksamhet. De kan användas för investeringar eftersom resultatet är positivt också utan dem.

Det goda resultatet innebär sannolikt bonusar för ledningen, där man ännu använder det gamla bonussystemet som till 60 procent bygger på ekonomi.

– Vi har inte sett närmare på saken, men det blir säkert bonus. Frågan är hur stora bonusarna är, säger Grannas.

Skatter och tillväxt

Befolkningstillväxten i Sibbo är snabb och den kommer att vara snabb även i framtiden. Man överskred 20 000 invånare i februari. Tillväxten är snabbare än i Uleåborg, och Sibbo hör till de tio snabbaste växande orterna i Finland.

– Tillväxten är så kraftig att det kan bli lite oroväckande. Vi måste hänga med, och därför jobbar vi hårt för att anpassa oss, säger Grannas.

– Vi har ett investeringsprogram, där vi försöker beakta inkomsterna. Det för att ekonomiskt klara av inflyttningen, säger Lindqvist.

– Det speciella är att trycket inte syns så mycket inom dagvården, men nog inom skolväsendet. Det verkar som att de flesta flyttar hit när första barnet börjar skolan, säger Grannas.

Det är skatteinkomsterna som till stora delar förklarar det goda resultatet. Man fick in 96,9 miljoner euro, vilket är nästan 4 miljoner mera än 2016. Man fick också mera kommunalskatt per invånare än förra året: totalt 4 100 euro per invånare.

Framtidsutsikter

Den positiva utvecklingen beräknas fortsätta i år, och Mikael Grannas utgår ifrån att resultatet väntas vara positivt också 2018.

Investeringstakten under de tre kommande åren kommer att vara betydligt snabbare än tidigare. Investeringarna behövs bland annat för kommunens tillväxt.

Utbyggnaden av Sipoonlahden koulu, utbyggnaden av Nickby Hjärta och byggandet av Nickby Hjärtas daghem utgör de viktigaste investeringarna under de närmaste åren.

Bokslut i Sibbo

Lånebeloppet uppgick till 51,6 miljoner euro i slutet av året, alltså 2 540 euro per invånare. 2016 var lånebeloppet 2 354 euro per invånare.

Verksamhetskostnaderna ökade från 117,2 miljoner euro år 2016 till 122,8 miljoner euro. Ökningen kopplas i huvudsak till social- och hälsovården och bildningen – där den förstnämndas ökning var 2,9 miljoner euro.

Kommunens förverkligade bruttoinvesteringar uppgick i fjol till 13,3 miljoner euro, vilket underskred budgeten med cirka 8,7 miljoner euro.

Kommunen gjorde ett överskott på 3,2 miljoner euro. Man hade budgeterat för ett underskott på 0,7 miljoner.

Kommunstyrelsen behandlade bokslutet tisdagen.