Meteorolog hjälper Borgå klimatmaxa – det ska vara lätt och roligt

Sanna Päivärinta heter hon, meteorologen som disputerat på mellanatmosfärens dynamik och kemi och som nu ska se till att staden blir bäst på hållbar utveckling. Att kommuner har den här sortens tjänster är ovanligt, men Borgå satsar nu hårt på att exempelvis bli kolneutral fram till 2030.

Päivärinta jobbade på Meteorologiska institutet i sju år och fokuserade på forskning innan hon kom till miljövårdsbyrån i Borgå. Där hann hon arbeta i cirka 1,5 år innan den nuvarande tjänsten blev aktuell.

– Jag tänkte att med min bakgrund har jag mycket att ge för klimatarbetet i staden, förklarar hon.

Den fysiska arbetsplatsen finns sedan oktober i Stadshuset, intill det rum där biträdande stadsdirektör Fredrick von Schoultz sitter. Samarbetet mellan dessa två är viktigt.

– Samarbete är överlag a och o, speciellt med tanke på klimatarbete som innebär även hållbar utveckling och cirkulär ekonomi, förklarar nyanställda experten på hållbar utveckling, så här lyder hennes titel.

FÖREGÅNGARE. Fredrick von Schoultz påminner om Skaftkärrprojektet, som för tio år sedan var helt unikt. Bild: Kristoffer Åberg

Pekpinne används inte

Sanna Päivärinta går inte med pekpinnen i hand, tvärtom. Hon vill inspirera.

Arbetsbilden är väldigt omfattande. Även om hon själv kan påverka den, tjänsten är ju ny, har hon anställts för att främst stöda och koordinera stadens projekt relaterade till hållbar utveckling, främja förverkligandet av de mål som finns i strategin och representera Borgå i nationella och internationella nätverk.

I år ska ett klimatprogram också skrivas, det innehåller bland annat en konkret åtgärdsdel. Målet är att programmet färdigställs före sommaren men hon säger att det är möjligt att beslutsfattandet sker på hösten.

– Staden börjar dessutom jobba med en vägkarta för cirkulär ekonomi. För kartan sätter vi upp mål för hur vi kan främja den här sortens ekonomi i Borgå och åtgärder för att uppnå dem.

Staden anslöt sig hösten 2014 till de så kallade HINKU-kommunerna som eftersträvar en minskning på 80 procent av utsläppen fram till 2030, jämfört med nivån 2007. Det gemensamma målet är att bromsa klimatförändringen. Samtidigt uppnås kostnadsbesparingar. Projektet leds av Finlands miljöcentral (SYKE), som konstaterar att även om vi inte längre kan förhindra klimatförändringen helt, är det möjligt att bromsa den. Det kan vi göra genom att stoppa de ökande halterna av växthusgaser i atmosfären.

Energibesparing och ökad energieffektivitet är två av de mest kostnadseffektiva sätten att begränsa utsläppen av växthusgaser. Övergången till ett utsläppssnålt samhälle kräver åtgärder inom alla delområden i samhället. Genom effektivare energianvändning skulle vi kunna nå upp till hälften av de globala utsläppsmålen.

Andra viktiga metoder är att börja använda förnybara energikällor, sköta om kolsänkor, såsom skogar och utnyttja naturresurserna på ett hållbart sätt.

Som stad kan Borgå ta till vissa åtgärder men nog ligger huvudansvaret på företagen och invånarna.

Satsning på barn och unga

Päivärinta och von Schoultz medger att det är en utmaning att nå målet om kolneutralitet så tidigt som 2030.

– Som stad kan Borgå ta till vissa åtgärder men nog ligger huvudansvaret på företagen och invånarna. Stadens uppgift är att göra det så lätt och attraktivt som möjligt för dem att satsa på hållbar utveckling. Inom staden är alla enheter med, samma gäller stadskoncernen.

Barn och ungdomar är en alldeles speciell målgrupp, det är de som formar framtiden.

– Exempelvis ekopasset, som använts i årskurs 5, har varit en riktigt bra grej. Barnen har rapporterat om alla hållbara val de gjort på sin fritid. Och barn kan vara förebilder för sina familjer.

Under hösten har också familjer frivilligt hjälpt till med att hitta metoder för hur man kan göra vardagen mera klimatsmart och därmed minska både material- och koldioxidavtrycken. Projektet har utfallit väl.

Att det lönar sig att satsa på hållbar utveckling visar också resultaten från 2016. Från 2007 fram till 2016 har utsläppen i Borgå minskat med 34 procent. Staden är i topp fem bland HINKU-kommunerna, som är cirka 40 i antal.

RÄTT RIKTNING. Här ser vi de största utsläppen i Borgå och vilken riktningen är. Bild: Oskar Skogberg

Enligt statistiken kommer det mest utsläpp från trafiken och elektriciteten, men Sanna Päivärinta påpekar att siffrorna för elen är lite missvisande.

– Borgå Energi har redan grön energi.

Fredrick von Schoultz konstaterar att det bland annat gäller för staden att trycka på Neste om att också vanliga kommuninvånare ska få möjlighet att köpa Neste My, en helt förnybar diesel som utvecklats för att minska klimatpåverkan från transporterna. Hittills har inte privatpersoner tillgång till bränslet i centrum av Borgå.

Hur snabbt de eldrivna bilarna ökar i trafiken är omöjligt att säga men en ökning sker nog gradvis.

– Detta är förstås en nationell och internationell fråga. Vi har ju E18 som går genom hela vårt område och genomfartstrafiken ger i dag en hel del utsläpp.

Nytt tänkande behövs

På frågan vad han tänker om robotbussarnas framtid, som exempelvis stadsdirektören i Lovisa starkt flaggar för, svarar von Schoultz att de nog kommer, kanske till och med rätt snabbt.

Jan D. Oker-Blom har helt rätt, man måste se till också annat än järnväg. Spårtrafiken får vi tyvärr vänta på. Det finns kapacitet på E18, robotbussar får rum.

Att uppnå kolneutralitet kräver också resurser.

– Det har vi hela tiden sagt då stadens nya strategi utformats, framhåller Fredrick von Schoultz.

Frågan är också hur vi ska kompensera de utsläpp som vi inte får bort.

Då en process startar från noll är det till en början lätt att minska utsläpp.

– Så många alternativ finns. Ju längre man sedan kommer, desto svårare blir det. Frågan är också hur vi ska kompensera de utsläpp som vi inte får bort.

Några centraliserade resurser för utvecklingsarbetet har Borgå inte i år, alla enheter använder sig av de egna medlen.

Vad man bland annat kommer att göra är att utvidga återvinningen av plast.

– Plast är kolväte, det går att omvandla kolvätekedjorna till bränsle eller något annat som används på nytt.

Möjligheten att lansera stadscyklar utreds för tillfället och ett försök med byaskjutsar kvällstid för stadens norra delar startade den här veckan. Den nya trafiktjänsten är en kombination av taxiskjuts och busstrafik och beställs och betalas med appen Kyyti, som laddas ned i mobilen.

Föregångare

Faktum är att Borgå redan för över tio år sedan visade vägen i hållbar utveckling via det så kallade Skaftkärrprojektet, som fick en hel del publicitet även utanför landets gränser. Projektet var ett av Sitras spetsprojekt och helt unikt. också Miljöministeriet medverkade, samma gäller lokala utvecklingsbolaget Posintra.

Man ville undersöka i vilken utsträckning det går att komma åt utsläpp vida planläggning och det visade sig att över 30 procent av utsläppen kan reduceras genom att planera nya områden på rätt sätt.

– Det som då förvånade var att en betydande del av utsläppen kom från trafiken, säger Fredrick von Schoultz som påpekar att för att uppnå ett gott resultat räcker det inte med bra planläggning, även om också det är väldigt viktigt.

VIKTIGA RÅD. Alla husbyggare får goda råd om vad man ska tänka på innan man sätter i gång och bygger. Bild: Kristoffer Åberg

Så staden införde också exempelvis en kvalitetsstyrning för småhusbyggare, modellen togs från Uleåborg.

– Småhustomter överlåts i allmänhet på hösten, men man får börja bygga först följande vår så att byggnadsinspektionen ska hinna ge råd om material, belysning, husstorlek och annat.

En följd av Skaftkärrprojektet är också energiuppföljning i realtid. Numera erbjuder energibolagen en dylik service.

Sanna Päivärinta ser fram emot många, intressanta uppgifter. Rädd för utmaningar är hon inte.

– Hittills har jag främst hunnit bekanta mig med allt det som hittills gjorts och stifta bekantskap med samarbetspartner. Nu får jag börja jobba hårt med klimatprogrammet.

FAKTA

Nyanställda experten

Sanna Päivärinta är meteorolog.

Disputerat på mellanatmosfärens dynamik och kemi.

Hon ska bland annat koordinera Borgå stads arbete för hållbar utveckling.

Staden vill bli kolneutral 2030.

Borgå hör till de så kallade HINKU-kommunerna.

Det ska ske via ett brett samarbete.