Mest utsatta elever behöver stöd

Vice ordförande i Borgås svenskspråkiga utbildningssektion diskuterar skolstarten i coronatider.

Snart återvänder eleverna till skolbänken efter en exceptionell vår. En helt normal skolstart blir det emellertid inte, då man fortfarande måste fästa uppmärksamhet vid säkerhetsavstånd och en god handhygien (ÖN 31.7). Utmaningarna för lärarfältet är stora – de måste förbereda sig på en kombination av närundervisning och distansundervisning och utreda elevernas behov av stödundervisning. Även om det förekom mycket diskussion på våren om det ändamålsenliga i att eleverna återgick till närundervisning de sista veckorna i maj, tror jag att det var ett bra beslut med tanke på att lärarna kunde bilda sig en uppfattning om stödbehovet.

Faktum är att ojämlikheten bland eleverna verkar ha stärkts under tiden med distansundervisning. De elever som klarar av att jobba självständigt och som fått mycket stöd av sina föräldrar har kanske inte upplevt så mycket svårigheter med skolgången. För elever med inlärningssvårigheter eller trasiga hemförhållanden har situationen varit en annan. Det finns elever som läraren bara klarat av att etablera sporadisk kontakt med under våren.

Professor vid avdelningen för pedagogik vid Helsingfors universitet Katariina Salmela-Aro berättar för YLE (24.7) att det troligen finns inlärningsluckor i matematik och de naturvetenskapliga ämnena, som är svåra ämnen att studera på distans. Statsmakten beviljade stöd till kommunerna för att jämna ut inlärningsklyftorna och stöda utsatta elever efter coronavåren. Glädjande nog har Borgå erhållit 900 000 euro till förskolan och den grundläggande utbildningen i coronastöd (ÖN 6.7). Borgås bildningsdirektör Sari Gustafsson konstaterade alldeles riktigt för Östnyland att det är viktigt att koncentrera stödet till de mest utsatta barngrupperna för att hjälpa dem att komma ifatt.

Visst fanns det också positiva sidor med distansundervisningen. Professor Salmela-Aro redogjorde för YLE att i en internationell jämförelse klarade de finländska skolorna av distansundervisningen galant tack vare goda digitala färdigheter. Distansperioden har också skapat en starkare kultur av tillit, då lärarna märkt att elevernas skolgång framskrider på distans. Nu gäller det att ta vara på nya goda verksamhetsmodeller och stöda elever som halkat efter.

Mikael Hiltunen, viceordförande (SDP)

Svenskspråkiga utbildningssektionen i Borgå

Mer läsning