Mer resurser till social- och hälsovården behövs

Vi behöver inte en landskapsreform, åtminstone inte i Nyland.

På basen av de senaste diskussionerna om äldreomsorgen är jag ännu mer övertygad om att kommunerna också i framtiden måste få producera social- och hälsovårdstjänster. Enligt gällande lagförslag kan service ges av landskapets affärsverk, av bolag, samfund, föreningar, stiftelser och privata yrkesutövare, men inte av kommunerna. Det är också ett faktum att 80 procent av invånarna är nöjda med den service kommunerna producerar.

Närservicen, såsom äldreomsorgen och hemvården, fungerar bäst ifall ansvaret finns hos staden och kommunen, såsom vi har det i de övriga nordiska länderna. Flera privata företag, organisationer och stiftelser kommer också att behövas eftersom antalet äldre ökar. Trots kritiken mot olika serviceproducenter fungerar de flesta klanderfritt. Sibbo kommun har till exempel goda erfarenheter av verksamheten på servicehusen Linda och Elsie, som upprätthålls av en stiftelse.

Vi behöver inte en landskapsreform, åtminstone inte i Nyland. Landskapet skulle vara en mammutorganisation med cirka 60 000 anställda, risken för onödig byråkrati är stor och den skulle vara odemokratisk. Det är också orealistiskt att vi genom landskapsreformen uppnår de besparingar som regeringen framfört. I dag satsar Finland cirka 3 700 euro per invånare på social- och hälsovård. I Sverige är beloppet cirka 20 procent högre per invånare. Också denna jämförelse visar att vi i framtiden måste satsa mer på social- och hälsovård.

Kaj Lindqvist kommunstyrelsens ordförande (SFP), Sibbo

Mer läsning