Medveten utmaning av tröga regler

HOPPAS HITTA MODELL. Christel Liljeström väntar med iver på att planeringen av Norra Paipis kommer i gång. Bild: Kristoffer Åberg

Sibbos politiker är så frustrerade över trögheten i planläggningen av glesbygden att de nu gör något som ser ut som en medveten provokation.

Kommunerna har främst tre vägar att gå när det gäller att utveckla byarna. De kan göra upp detaljplaner som innebär att de står för kostnaderna för en utbyggnad av vatten, avlopp och vägar. De kan ingå markplaneringsavtal med privata markägare eller de kan låta utvecklingen följa stomlägenhetsprincipen där de som har byggrätter får dem enligt ett undantagsförfarande. I det senare fallet sprids bebyggelsen som om man skjutit med ett hagelgevär och byarna får inga tydliga centrum.

Vi är i ett hårt korsdrag, så vi får se.

I Sibbo söker man en ny väg för planeringen, och pilotprojektet är Norra Paipis. Området ska delas in i zoner med olika byggtäthet men den modellen bryter mot gällande föreskrifter och kan om det går illa stoppas av myndigheterna. Men vilken myndighet blir det i så fall?

– Vi vet inte. Det beror på om planläggningen landar hos de nya landskapsförbunden, eller i kommunerna, säger fullmäktigeordförande Christel Liljeström (SFP).

Troligt är att någon överklagar det förslag som om cirka två år läggs fram för en utveckling av Norra Paipis. Till exempel Östersundomplanen landade hos Miljöministeriet för godkännande, och visst kan det gå så nu också.

– Vi är i ett hårt korsdrag, så vi får se, säger Liljeström som är väl medveten om att NTM-centralen i Nyland inte ser med så blida ögon på Sibbos försök att hitta nya vägar i planläggningen.

Närings-, trafik- och miljöcentralen är den instans som övervakar kommunernas planläggning och godkänner till exempel undantagstillstånd.

Kommunen hoppas ändå på gott samarbete med myndigheterna kring försöket att hitta en tredje smidigare väg i planeringen av förtätade byar.

Kommunaltekniken styr

I Sibbo har man noggrant valt vilket område som ska bli "försökskanin" och valet föll på Norra Paipis.

– Det finns tillräckligt med outnyttjade byggrätter där, så utvecklingen av byn behöver inte läggas i naftalin under processen. Vi kommer inte att utlysa byggförbud som i vanliga fall när ett område planläggs.

Tillsvidare har Liljeström inte mött stora farhågor i fråga om processen.

– Nu söker vi ett koncept i samarbete med invånarna och den modellen ska sedan användas för andra byar.

Avsikten är att hitta en modell som ska vara så rättvis som möjligt. Faktum är ändå att en del markägare äger områden som är attraktivare än andra, eftersom tanken är att bygga längs med vatten- och avloppsdragningar och att skapa ett tydligt bycentrum.

Dialog och öppenhet är det man nu hoppas på och den första träffen är måndagen den 29 februari klockan 18–20 i Norra Paipis skola, Paipisvägen 1098.