"Mediesamarbete viktigt för Svenskfinlands framtid"

PERSPEKTIV. Patrik Stenvall tror att alla ser att vi är lite olika på olika håll i Svenskfinland och att vi behöver olika kanaler i olika delar av landet. Bild: Mikael Bobacka/SPT

Ett tätare samarbete mellan de finlandssvenska mediehusen har stor betydelse för Svenskfinlands framtid. Potential finns, det är en fråga om att vilja och att våga, säger Patrik Stenvall.

Förutsättningarna för ett utökat samarbete mellan de finlandssvenska mediebolagen har aldrig varit så goda som nu.

Det säger Patrik Stenvall, som fram till maj var ordförande för såväl föreningen Svensk presstjänst som för aktiebolaget med samma namn.

Efter tolv år vid rodret för de två organisationer som på många sätt varit navet i samarbetet mellan de finlandssvenska mediebolagen har han nu valt att fokusera sin fritid på familjen och sin arbetstid på sitt ordinarie jobb som ledande nyhetschef på HSS Media.

– Allt har sin tid. Man ska ha förstånd att ge över till nya krafter, säger han.

Genom sitt engagemang i Svensk presstjänst har Stenvall skaffat sig ett brett perspektiv på vad som fungerar – och vad som inte fungerar i samarbetet mellan mediehusen i Svenskfinland.

– De finlandssvenska mediebolagen lever inte isolerade från varandra. Samarbete har förekommit länge och samarbetet blir hela tiden allt viktigare.

De finlandssvenska mediebolagen lever inte isolerade från varandra.

Gemensamma utmaningar födde samarbete

Basen för samarbetet har varit Svensk presstjänst – först föreningen, sedan också aktiebolaget. Bägge har utvecklats som en reaktion på utmaningar som varit gemensamma för de finlandssvenska mediebolagen, utmaningar som de senaste åren tett sig allt större.

– Ställer man den finlandssvenska mediebranschens utmaningar på sin spets kan man fråga sig om inte bolagen framöver borde samarbeta om allt som man kan samarbeta om.

Stenvall säger att man på så sätt kan frigöra resurser för att bevaka det som är viktigast av allt, det vill säga lokalsamhället och det som ligger nära oss människor.

– Samarbete behöver inte betyda att man ger avkall på mediernas identiteter om det görs på smarta sätt.

Samarbete behöver inte betyda att man ger avkall på mediernas identiteter om det görs på smarta sätt.

Orsakerna till en mer aktiv utveckling av samarbetet är såväl ekonomiska som kulturella. För de kommersiella bolagen – HSS Media, KSF Media, Förlags Ab Sydvästkusten och Svensk presstjänst Ab – är utmaningen att få verksamheten att löna sig ekonomiskt. För Svenska Yle handlar det om hur man ska hantera rollen som public service-bolag i en mediemiljö i kraftig förändring. För alla finlandssvenska mediehus handlar det om att vara relevant för den finlandssvenska nyhetskonsumenten.

– Ser man på ledningen i de finlandssvenska mediehusen i dag så har förutsättningarna för att bygga något gemensamt aldrig varit lika goda som nu. Allt ska naturligtvis inte vara gemensamt. Det ska inte komma samma material ur alla strutar. Men där det är vettigt att ha gemensamma funktioner, där kan man skapa dem.

NYTÄNK. – Samarbete behöver inte betyda att man ger avkall på mediernas identiteter om det görs på smarta sätt, säger Patrik Stenvall som i maj lämnade Svensk presstjänst och blev ledande nyhetschef på HSS Media. Bild: Mikael Nybacka/SPT

Stenvall säger att det i dag finns en helt annan förståelse för varandra i bolagen än vad som varit fallet tidigare.

– Jag tror att alla ser att vi är lite olika på olika håll i Svenskfinland och att vi behöver olika kanaler i olika delar av landet. Det finns också en förståelse för att vi inte ska sko oss på varandra utan hellre stötta och hjälpa varandra, göra saker tillsammans där det att vettigt och där det finns förutsättningar för det.

Det har inte alltid varit enkelt att starta olika samarbetsprojekt, inte heller att hålla i gång dem, säger Stenvall. Men den nyaste samarbetssatsningen, Nyhetsbyrån SPT som upprätthålls av aktiebolaget Svensk presstjänst, visar att det finns potential för något bestående.

– Nu sitter precis rätt personer i ledningen för såväl Svensk presstjänst rf som för Svensk presstjänst Ab för att föra arbetet vidare och för att ta nästa steg. Och det är viktigt, för om inte det här lyckas så vågar jag inte tänka på vad det innebär för de finlandssvenska medierna och för nyhetsförmedlingen i Svenskfinland i framtiden, säger Stenvall.

FAKTA

Patrik Stenvall

Ledande nyhetschef på HSS Media.

Har nyligen lämnat ordförandeskapet för Svensk presstjänst rf och Svensk Presstjänst Ab. Startade i början av 2000-talet bland annat upp mediernas gemensamma språkvård och har arrangerat 17 stora seminarier om mediespråk och branschutveckling.

Har sedan 2007 drivit olika typer av samarbete inom journalistiken.

53 år, bosatt i Vasa.

Familjen består av nyhetsgrafiker Kati Hiekkanen och barnen Jakob (21) och Jenny (15).

Intresserad av att – förutom jobba – läsa, resa, äta och påta i växthuset bland chiliplantorna.

Språkbruket i medierna behövde samordnas

Föreningen Svensk presstjänst grundades 1973 som en nyhetsbyrå för Svenskfinland. Initiativet var då SFP:s, men föreningen har sedan länge lämnat kopplingen till partiet och politiken bakom sig och verksamheten har ändrat form.

Patrik Stenvall blev ordförande för föreningen 2007.

– Det var samtidigt som mediespråkvården övergick från Institutet för de inhemska språken till Svensk presstjänst rf.

Stenvall säger att språkvården tillkom som ett resultat av en dispyt som gällde just SFP. Året var 2002.

– Jag och Barbro Teir, som då var chefredaktör vid Hufvudstadsbladet, hade olika åsikter om hur man skulle skriva förkortningen SFP.

Det var då man insåg att det behövs gemensamma rekommendationer för hur man ska skriva på svenska i de finlandssvenska medierna, säger Stenvall.

– Vi kontaktade Mikael Reuter på Institutet för de inhemska språken och tillsammans startade vi tre projektet på någon månad.

Jag tror att alla ser att vi är lite olika på olika håll i Svenskfinland och att vi behöver olika kanaler i olika delar av landet.

I dag är det Svensk presstjänst som upprätthåller såväl språkvården som nyhetsbyrån.

– Det fanns de som inte tyckte att det behövdes en gemensam språkvård. Men det har visat sig att mediespråkvården varit nödvändig och att den haft stor betydelse, också utanför medievärlden, säger Stenvall

I dag är det ingen som ifrågasätter samarbetet.

– Svenskan är utsatt i Finland och numera har Svensk presstjänst uttryckligen som syfte att stärka svenska språkets ställning. Mediespråkvårdens webbplats är dessutom öppen för alla och den används av alla typer av ordbrukare, inte bara journalister, säger han.

Mer läsning