Med sikte på laudatur och eximia

Geografilektion. Wille Willner och Kim Bosas har ett gemensamt problem. I förgrunden Ida-Maria Nyholm och Magdalena Törnqvist. Bild: Kristoffer Åberg

I Lovisa gymnasium är man väl förberedd inför de elektroniska studentskrivningarna som har premiär i höst.

I ett klassrum högst upp i Lovisa gymnasium är lektionens tema kulturgeografi.

– De studerande läser just nu in sig på olika energikällor, berättar lektor Monika Ståhls.

Tvåor vid Lovisa gymnasium sitter med sina bärbara datorer och förbereder sig inför en debatt där de ska argumentera för och emot olika energikällor. Några av de studerande som nu går den här kursen i geografi kommer att skriva ämnet i studentskrivningen, i höst eller nästa vår.

Geografi är ett av de tre ämnen som står allra först på listan över studentprov som ska göras elektroniskt, tillsammans med tyska och filosofi.

– Vi har bland annat övat på att göra klimatdiagram och befolkningspyramider på dator, säger Ståhls. Jag har jobbat med att få in datorn mer i undervisningen överlag, men visst är det här med digitala studentskrivningar nytt och spännande både för mig och för de studerande.

Studentexamensnämnden har via nätsidan diabi.fi informerat om de nya elektroniska studentskrivningarna. Nyligen kom nämnden också ut med mer detaljerad information till lärarna.

– Jag är rätt nöjd med informationen, nu vet jag ungefär vad som krävs och det är lättare att förbereda de studerande, säger Ståhls.

Ståhls har ingen ämneskollega i Lovisa men står i kontakt med geografilärare i andra gymnasier runtom i Svenskfinland.

– Vi har via nätsidan fått se på och kommentera exempeluppgifter. Sidan är öppen för alla, så där kan även de studerande få en bild av hur frågorna byggs upp.

Ståhls blev färdig lärare 2008, alltså för inte så länge sedan, men har ändå fått lägga om en del av undervisningen för att anpassa den till de nya krav som den elektroniska studentskrivningen ställer.

– Det är viktigt att de studerande känner sig trygga i situationen, att fokus kan ligga på innehållet och inte på tekniken.

Simpla program

Åtminstone tre av tvåorna i Lovisa kommer att skriva geografi i studentexamen.

– Jag har alltid varit intresserad av jordbruk, och jag planerar att mitt framtida yrke kommer att ha med jordbruk att göra, säger Wille Willner. Geografi är ett ämne som stöder det här intresset. Jag är intresserad av geografi och jag kommer att ha nytta av det.

– De program som vi behöver för att kunna skriva geografiprovet elektroniskt är simpla, lätta att använda.

Kim Bosas tycker att kunskaper i geografi ger stor allmänbildning.

– Jag har ett stort intresse för olika naturfenomen, naturkatastrofer och hur vi påverkas av vår omgivning. Jag vill gärna studera fysik eller kemi efter studentexamen.

Bosas är inte så förtjust i de digitala möjligheterna.

– Helst skulle jag också i fortsättningen göra mina prov på papper.

Rickard Sjöberg föredrar prov på dator.

– Där finns allt på ett och samma ställe.

– Jag gillar geografi och jag tycker att ämnet ger kunskap som man behöver längre fram i livet. Litet orolig är jag för alla tabeller och all statistik, men vi kommer säkert att hinna öva tillräckligt före skrivningarna.

Sjöberg tror inte att det finns så stora risker att något går fel när man gör studentskrivningarna på dator. Det är inte sannolikt.

– Jag litar på att det fungerar.

Gott om tid

Det är ett stort steg som tas när en del av studentexamensproven görs elektroniskt från och med hösten 2016.

– Det är bra att man börjar med "små" ämnen, som inte får så många skribenter, säger rektor Anders Nordström. Det handlar ju också om studerandenas rättsskydd, det får inte gå fel.

– Det handlar om stora saker på individnivå.

Med dagens tidtabell kommer de elever som nu går på nionde klass i grundskolan att kunna skriva alla ämnen i studentskrivningen elektroniskt. Matematiken ställer stora krav på programutvecklarna, det gäller att få med alla symboler på rätt sätt. Därför tas matematiken med som sista ämne våren 2019.

Nordström känner att gymnasierna har fått tillräckligt med tid att förbereda sig för det nya. En del av lärarna vid Lovisa gymnasium har jobbat extra hårt med att lära sig använda Abitti, studentexamensnämndens kursprovsystem som förbereder studerandena, gymnasierna och studentexamensnämnden inför det elektroniska studentprovet.

– Vi har fyra-fem lärare som har avlagt kursprov i Abitti. Men det är meningen att alla lärare ska använda systemet. Det har varit frivilligt än så länge men allt fler och fler går med.

Katastrofövningar

I skolans gamla språkstudio går det lätt att hålla digitala prov. Eleverna får sitta i de små båsen med sina egna datorer som dirigeras via en datorserver uppe vid katedern.

Här har man hållit provskrivningar. Men när det riktigt gäller, som vid de katastrofövningar som ska hållas under vårens lopp för att hitta svaga punkter i systemen, och under den stora generalrepetitionen den 6 april, då söker man sig till Myllyharjun lukio, det finska gymnasiet i Lovisa.

– Tidigare har vi hållit våra studentskrivningar i bollhallen och Myllyharju sina i sin gymnastiksal, säger Nordström. Nu ska vi koncentrera alla skrivningar till Myllyharju. Deras gymnastiksal byggs om i vår för de nya behoven.

Det betyder bland annat att det måste finnas en reservströmkälla att ta till vid eventuella elavbrott.

Det som nu sker med studentexamen är så omvälvande att det är svårt att ens jämföra med någon tidigare gymnasiereform.

– Det skulle då kanske vara det årskurslösa gymnasiet som infördes 1994, säger Anders Nordström.

– Gymnasiet och studentskrivningarna tar steget in i den digitala världen, och kommer så småningom i fatt resten av samhället.

Inkongruens

Nordström ser en viss inkongruens mellan den nya läroplanen som införs i höst och det som studentexamen traditionellt står för.

– Den nya läroplanen betonar inte kunskap utan i stället kompetensen att hitta och ta till sig relevant information. Studentexamen testar fortfarande, om än digitalt, de studerandes kunskaper och mognad.

Men också studentexamen förändras, åtminstone till formen.

– Hörförståelsedelen i språk kommer att försvinna som ett eget prov med eget provdatum. Hörförståelsen bakas i stället in i det elektroniska provet.

– Det elektroniska provet gör det också möjligt att förse provfrågorna med hur mycket källmaterial som helst, med diagram av större bredd än hittills och med videor, till exempel.

FAKTA

Nya ämnen stegvist med i elektroniska studentskrivningarna

Inleds hösten 2016 med tyska, geografi och filosofi elektroniskt.

Våren 2017 dessutom franska, psykologi och samhällslära.

Hösten 2017 dessutom finska, religion, livsåskådningskunskap, historia och hälsokunskap.

Våren 2018 engelska, spanska, italienska, portugisiska, latin och biologi.

Hösten 2018 modersmålet, ryska, fysik, kemi, kort finska och kort svenska.

Våren 2019 dessutom matematik.

Mer läsning