Mat handlar om attityder

Bild: Kristoffer Åberg

Säg skolmat och du får garanterat i gång en häftig diskussion. Lägg till centralköket, vegetarisk mat och vegankost, och folk är beredda att ställa sig på barrikaderna.

Det verkar som man inom Borgå stad faktiskt har lyssnat på invånarnas oro över maten. Man går nu igenom maten för att utreda vad som kan förändras och förbättras, till exempel kanske en del tillsatsämnen och köttbuljong ersätts med örter.

Från och med början av januari 2019 kommer man ett servera vegankost en gång i veckan. Det handlar om ett försök som pågår till maj samma år och sen ska det utvärderas. Vegetariskt erbjuds dagligen, som ett alternativ till kött och fisk.

Endast en minoritet av dagvårds- och skolbarnens föräldrar har visat intresse för veganmaten, men beslutet att införa veganmat på matlistan grundar sig främst i strategiutkastet för Borgå 2030. I utkastet säger man bland annat att staden ska vara en föregångare i klimatarbetet och att man ska våga pröva nya saker.

I samma anda deltar Borgå i ett projekt med syftet att utveckla vardagslösningar som ska gynna hållbar utveckling. Fem-tio Borgåhushåll ska agera försökskaniner och prova på miljövänligare levnadsvanor under en månads testperiod.

I världsnaturfonden WWF:s nya undersökning kommer det fram att finländarna vill minska på miljöeffekterna som orsakas av mat och vet bättre än tidigare hur det görs. Så trenden att leva klimatsmart verkar faktiskt vara på väg att bli något av en folkrörelse.

Enligt WWF är den bästa miljögärningen vad gäller mat att välja grönsaker framför kött och man betonar att mat, boende och trafik är de största orsakerna till klimatutsläpp.

Somliga uppfattar veganismen som en modetrend, helt onödig för kommunal matbespisning att haka på. Andra irriterar sig över att Borgå stad vill ge en bild av sin verksamhet som klimatsmart och innovativ, men att man ändå inte har gått igenom hela kedjan med bland annat transporter och engångskärl, och alltför ofta använder halvfabrikat.

Skattebetalare och konsumenter har helt rätt när man kräver kvalitet i skolmaten, både när det gäller vad som serveras och hur den tillagas och levereras. Samtidigt är det en inte helt enkel ekvation att till ett förmånligt pris producera god, näringsriktig och klimatsmart mat.

Å andra sidan så utgör skollunchen endast en måltid. Merparten av näringen intar barnet hemma. Tillreds varje måltid hemma – frukost, middag och kvällsmat – helt i enlighet med näringsrekommendationernas tallriksmodell?

Mat handlar om attityder. Varje måltid, i skolan, på dagis och hemma, är samtidigt en situation då barnet fostras i matvanor, och vett och etikett vid matbordet. Därför borde ett dagligt vegetariskt alternativ vara en självklarhet, och därför är det bra att man i Borgå åtminstone på prov inför vegankost.

Vilken inställning vi vuxna har till maten påverkar våra barn och unga. Om barnen hemma hör sina föräldrar ständigt kritisera skolmaten kan det leda till att barnen inte vill äta skolmaten.

Skolmaten ÄR viktig. Den måltid som serveras i skolan är för många den enda varma måltiden om dagen. Gratis skollunch har långa traditioner i Finland och är också något ganska unikt. I många länder betalar föräldrarna för skolmaten eller barnen tar med sig sin lunch hemifrån.

Det är oftast maten som serveras till barn och unga i dagis och skolor som debatteras. I stort sett samma mat serveras de äldre på institutionerna, de som inte har något annat val än att äta den mat som de serveras morgon, middag och kväll. Gammal eller ung – maten på faten ska smaka och dofta gott, och väcka aptiten.

Helén Kurri Nyhetschef och chefredaktör för Östnyland