Märkliga vändningar i beslutsfattandet

Kommunfullmäktige hade i servicenätsutredningen klart sagt att man tar ställning till barackerna i samband med utredningen om Söderkulla skola. Detta fullmäktigebeslut ignorerades totalt.

I Sibbo fungerar vi enligt utskottsmodellen, till utskotten har delegerats makt, beslutanderätt och ansvar inom verksamhetsområdena. Bildningsutskottet är ansvarigt för bildningsfrågor och svenska utbildningssektionen ska enligt lagen ta ställning till de svenska skolfrågorna.

Behöver man höra andra utskott ber man om utlåtanden. Givetvis går stora ärenden vidare till både kommunstyrelse och kommunfullmäktige som beslutar om de stora linjerna och budgeten.

Bildningsutskottet fick i början av november ta ställning till placering och dimensionering av nya Söderkulla skola. En välgjord utredning med sex olika alternativ, både med och utan ett nytt språkbad låg som grund. Tekniska avdelningen lade fram fakta om placeringsmöjligheter, och beräkningar av utrymme i sex olika scenarier.

Svenska och finska sektionen ansåg enhälligt att Söderkulla skola skall placeras vid Kompassgränden tillsammans med språkbadet. Den största dimensioneringen valdes eftersom tekniskas utredningar visade att den behövs för dessa båda skolor. I bildningsutskottet röstade man, och föredragandes förslag som följde sektionernas beslut vann. I en demokratisk beslutsprocess blir det ofta omröstning så det är inte så märkligt.

Beslutet dög dock inte för tekniska utskottet som hade möte följande dag. I föredragningen noterades inte ens vad bildningsutskottet beslöt. Det intressanta här är att tidigare har man sagt att bildningen beställer sina lokaler av tekniska som förverkligar enligt beställning.

Ännu mer konstigt blev det att samma dag skulle plötsligt markanvändningssektionen, som extra ärende, behandla skolans placering. Och en vecka senare hade även näringslivssektionen det på sin föredragningslista, men det behandlades inte.

I styrelsen fick vi information om ärendet, där de pedagogiska effekterna och miljö- och attraktionseffekterna för nya invånare totalt saknades, men nog alla ekonomiska aspekter poängterades. Presentationen gjordes av tekniska direktören, inte bildningsdirektören som ansvarar för bildningen.

Ingen förklaring gavs till varför ärendet behandlas på detta märkliga sätt. Speciellt som det sades att i februari-mars 2020 behöver man fatta ett beslut om placeringen. Så varför denna snabba beslutsfars?

Samma fars utspelades då det gällde Söderkulla skola och om eleverna kunde stanna i barackerna tills de får en ny skola. Kommunfullmäktige hade i servicenätsutredningen klart sagt att man tar ställning till barackerna i samband med utredningen om Söderkulla skola. Detta fullmäktigebeslut ignorerades totalt. Man körde i augusti hårt på att behandla barackernas vara eller inte vara, helt skilt från utredningen om alternativen för nya Söderkulla skola. Alltså tvärtemot fullmäktigebeslutet och bildningsutskottets beslut.

Det komiska i situationen i dag är, att förutom ekonomin, var en av de starkaste motiveringarna till att avskaffa barackerna att det är störande att vara i dem medan man bygger Söderkulla skola på Kompassgränden.

Jag är kanske naiv, men jag anser att både vi politiker och våra kommuninvånare skall kunna lita på de beslut som fattats, att kommunen följer dem i sin verksamhet, att beslut görs öppet på ett förutspåbart sätt.

Kicka Lindroos, kommunstyrelseledamot (SFP), styrelsens representant i finska utbildningssektionen

Mer läsning