Människor skapar själva sina centra

Nästa år startar grovjobbet för att återuppliva den gamla stadskärnan i Borgå. Det är nödvändigt och bra. Trots det finns tyvärr inga garantier för att området blir vad vi hoppats på.

Nu finns en plan över hur staden ska utveckla gator, torg, trafik och parker i centrum och redan 2019 görs försök med trafikregleringar på vissa gator. Samtidigt startas förhandlingar med privata fastighetsägare och det återstår att se vilka morötter staden är beredd att erbjuda för att få i gång byggandet.

En ny plats för busstationen utreds också. Målet är att få till stånd ett attraktivt och modernt centrum, dit människor vill komma och trivas. Det svåra med konceptet är att veta vad som fungerar. Nu och om fem, tio år.

Städer har i allmänhet uppstått kring handel. Så också Borgå. Stadens anor går tillbaka till tidig medeltid, då orten var en betydande handelsplats. I början kretsade sig verksamheten kring det vi i dag kallar Gamla stan. Senare skapades en ny stadskärna längre söderut.

I takt med att den nya stadskärnan förstärktes förlorade Gamla stan sin betydelse och till och med en rivning av de gamla husen blev aktuell. Lyckligtvis gick det inte så och tack och lov rustades den gamla stadsdelen senare upp och fick nytt liv. Men den osynliga muren mellan Gamla stan och empirestaden har man inte kunnat bryta. Det hjälper inte med att påstå att området runt torget och Gamla stan hör till en och samma stadskärna. Det är inte så folk uppfattar saken.

Nu finns ju dessutom västra åstranden och speciellt Konstfabrikens område, där flera aktörer i butiksgränden fortfarande kämpar på men inte riktigt lyckas locka tillräckligt med kunder. Det påstås att skulle inte fastighetsägaren Hartela så kraftigt dumpa hyrorna, hade gränden vid det här laget tömts.

Det är möjligt att utbyggnaden av hela stranden medför en ändring, det hoppas affärsidkarna givetvis på. Konstgjorda, små affärsplatser har ofta ändå svårt att hävda sig. Butiker ska finnas där människor i stora skaror rör sig. Konstfabrikens gränd är inte en sådan plats. Tyvärr uppfattas inte heller detta område som en del av stadskärnan. Avståndet är för långt i en så pass liten stad som Borgå.

Å andra sidan tror västra åstrandens krögare starkt på områdets potential, exempelvis en ny pizzakrog har fått ypperlig start.

Dilemmat på många håll i världen är att det som från början hållit samman en stadskärna, alltså handeln, försvunnit. I Borgå är läget ändå inte riktigt katastrofalt. Här finns köpcentret Lundi, som inom kort ska utvecklas och förnyas, plus flera andra affärer. Tåget har inte gått riktigt än, möjligheter finns att till och med locka nya företagare hit. Det allmänna intrycket av centrum är ändå gammaldags och slitet, här finns mycket att göra.

Dessutom ska vi komma ihåg att handeln utvecklas i snabb takt. Näthandeln får allt större betydelse och frågan är hur det går för traditionella varuhus och stenfotsbutiker. Av allt att döma byggs framtidens centra inte alls upp av handel utan någonting helt annat. Men vad? Vad är det som får människor att samlas och mötas? Den mest skrämmande tanken är att både handeln och mötena flyttas till nätet, att fysiska mötesplatser förlorar sin betydelse.

Välskötta städer med god service är det viktigaste även i framtiden, attraktiva samlingsplatser kan finnas på olika håll i en kommun. Slutligen är det ju så, att kvalitet och efterfrågan avgör.

Människor skapar själva sina centra via sitt dagliga beteende och om det aktuella centrumprojektet blir framgångsrikt beror också i allra högsta grad på samarbetet med fastighetsägarna. Att planera för framtiden är alltid att leka med lite osäkra kort, men att göra ingenting är knappast en lösning.

Tora Mattheiszen Nyhetschef