Målet är sunda lokaler inom tio år

Regeringen ser äntligen ut att inomhusluftproblemen på allvar. Men det är ännu öppet vad det betyder i praktiken för kommunerna.

Om några veckor öppnar det nya bildningscentret i Vårberga. Efter flera år i baracker kan eleverna flytta in i friska lokaler. I Tolkis är det barackliv som gäller ännu ett par år innan man också där får friska skolor. Senaste åren har varit som en mardröm med ständiga nyheter om skolor, daghem och andra fastigheter där dålig inomhusluft ger sjukdomssymtom hos dem som vistas i lokalerna.

Inomhusluftsproblemen i Borgå är inte unika. I Lovisa har man rivit det svenska högstadiet och där kommer en ny skola i trä att byggas. Utmaningarna delar Borgå och Lovisa med många andra finländska kommuner.

I kommunerna varierar synen på inomhusluftproblemen. Professorn i företagshälsovård och miljömedicin Tuula Putus säger till svenska Yle att problemen ännu inte tas på tillräckligt allvar. Ofta krävs det att en enskild tjänsteman vågar ta tag i problemen för att det ska hända något.

I Finland vistas personer i arbetsför ålder ungefär 85 procent av dygnet inomhus, små barn och äldre ofta ännu mer. Därför sker största delen av exponeringen små partiklar och luftföroreningar inomhus på grund av att vi tillbringar så mycket tid inomhus.

För inte länge sedan, och för all del ibland än i dag, hör man uttalanden att symtom av dålig inomhusluft snarare är ett psykiskt problem än fysiskt. Faktum är att följderna av sjuka människor i sjuka hus påverkar samhällsekonomin i och med omfattande hälsoproblem, för att inte tala om det lidande som många utsätts för.

Nu har också regeringen vaknat till insikt att det behövs massiva åtgärder för att lösa dem. Hittills har regeringen förhålligt sig njuggt till att stödja kommunerna ekonomiskt i arbetet mot fukt- och mögelskador i offentliga byggnader, men det nya åtgärdsprogrammet "Ett decennium av sunda lokaler" är ett första steg i rätt riktning.

Äntligen, får man lov att säga. Problemen med inomhusluften drabbar kommunernas ofta redan trängda ekonomi hårt.

Regeringens mål att på ett decennium försäkra sig om att offentliga lokaler är frisk och trygga att vistas i låter ambitiöst. Men om nu kommunerna räknar med att pengarna ska trilla in för renovering och sanering så blir man kanske besviken. Statsminister Juha Sipilä konstaterade visserligen att problemen med inomhusluften kräver miljarder för att lösas (HS 19.6). Men det är ändå öppet ännu om och hur staten kan delta med direkta penningstöd till kommunerna, även om det säkert skulle vara efterlängtat.

Planen är i alla fall att regeringens åtgärdsprogram ska utformas i nära samarbete med kommunerna. Redan inom en vecka borde kommunerna få en inbjudan till ett seminarium i november. Institutet för Hälsa och välfärd förbereder också ett program med syftet att kartlägga hur allvarliga och omfattande inomhusluftproblemen är. Mycket är på gång, med andra ord.

Det räcker ändå inte med att regeringen startar program och eventuellt skjuter till pengar för renovering och nybyggen. Det krävs också en attitydförändring, så att kommunens skolor, daghem och seniorboenden sköts om på samma sätt som varje ansvarsfull fastighetsägare tar hand om sitt hus. Med regelbundna kontroller och service, noggrann dokumentering och ständig uppföljning.

För att också efter ett decennium med massiva insatser för att göra de offentliga lokalerna sunda, krävs det långsiktigt och envist arbete för att förhindra att nya problem uppstår.

Helén Kurri Nyhetschef och chefredaktör för Östnyland