Lovisas nya högstadium planeras för framtiden

Gymnasiet ser förhållandevis litet ut i jämförelse med det nya högstadiet som byggs i Lovisa. På torsdagen presenterades planerna på skolan som ska namnges i en tävling.

3 200 kvadratmeter golvyta, stora öppna lokaler och möjligheter att anpassa skolan till framtida pedagogiska idéer är det centrala i Lovisas nya svenska högstadium.

Fastighetens ritningar – och tankarna bakom de olika lösningarna – presenterades på ett informationsmöte på torsdagskvällen. Tillfället lockade ändå inte särskilt många intresserade utöver tjänstemän och politiker.

Modern pedagogik

Juho Ojala, arkitekt och vd på arkitektbyrån Riitta & Kari Ojala som planerar skolan, säger att projektet är komplicerat inte bara på grund av storleken – som arkitekt i ett skolprojekt måste man också ta pedagogiken i beaktande.

– För tillfället har ingen någon aning om hur framtidens skola ser ut. Därför planerade vi den här med flexibilitet i åtanke.

I praktiken syns det som flyttbara väggar, vilket ger möjligheten att ha såväl stora öppna undervisningsutrymmen som mindre och mer traditionella klassrum.

– Det är inte som förut att rita en skola, numera talas det om öppna inlärningsmiljöer där det inte bara är så att läraren står längst framme. Eleverna matas inte med information, de söker och tolkar den.

Det finns ändå olika åsikter kring hur öppen en skola ska vara. Ojala nämner som exempel den nya övningsskolan i Joensuu, där blivande lärare från Östra Finlands universitet övar. Där har man gått in för den mera extrema varianten: helt öppna utrymmen utan mellanväggar.

– Man har inte kommit till någon konsensus kring vad som är vettigast. Också i Joensuu har man sparat möjligheten att kunna dela upp i mindre rum senare om det skulle visa sig vara vettigare.

Takets form har också fått en del kommentarer i Lovisa. Ojala berättar att formen bygger på samma principer och estetik som gymnasiet för att passa in i helheten, medan en byggnadsteknisk detalj är att överhängena är större än nödvändigt.

– Det innebär att vattnet inte kommer åt väggarna på samma sätt.

Ganska stor

Estetiken kring skolan bygger delvis på att byggnaden ligger nära havet – även om det inte är något man fokuserar alltför mycket på. Ojala påpekar också att han är lite allergiskt mot allt som är för påklistrad havsaktigt. Däremot kommer man att ha stora fönster som vetter ut mot havet i de allmänna utrymmena.

– Det gäller alltså utrymmen där inte enbart elever rör sig.

Angående storleken går den nya skolan att jämföras med gymnasiet – där gymnasiets gamla del nästan skulle få plats i gården vid nya skolans huvudingång.

Meningen är att uppföra skolan i korslimmat trä (KL-trä), alltså en teknik där ett antal lager av hyvlat trä limmas och pressas ihop. Det glädjer också Ojala att man valde just det materialet.

– Vi planerar också Forsby skolcentrum. När jag började titta närmare på projekten så hoppades jag på att högstadiet skulle bli i KL-trä, medan Forsby, som är mera som en byskola, skulle byggas i timmer. Så blev det också.

Utlyser namntävling

Enligt utbildningschef Timo Tenhunen ska hela projektet, alltså även renoveringen av gymnasiet, konkurrensutsättas i januari. I maj ska den nya skolan börja byggas, varefter man kan flytta in hösten 2019. I det skedet blir de nuvarande barackerna lediga, vilket innebär att man kan inleda renoveringen av gymnasiet.

– Den 1 januari 2020 ska hela projektet vara klart, alltså båda skolorna. Totalt handlar det om en satsning på 16 miljoner euro.

Den nya skolan kommer att fokusera på fuktproblematiken redan i byggskedet för att undvika trubbel med inomhusluften i framtiden, uppger Juho Ojala. Det innebär bland annat att man kommer att uppföra ett stort tält för att skydda byggnadsmaterialet.

Sedan kommer också frågan om namnet, där Timo Tenhunen säger att man kommer att genomföra en namntävling.

– Tanken är att namnet ska vara klart ungefär samtidigt som projektet går till konkurrensutsättning. Det betyder att entreprenörer kan använda namnet i sina planer, kanske något extra att bolla med om det finns möjligheter utanför arkitektens ritningar.