Facit från Lovisas bokslut: Svackan djupare än någonsin och fler inbesparningar väntar

SPARKRAV. Stadsdirektör Jan D. Oker-Blom beskriver ett ekonomiskt läge som kräver åtgärder. Bild: Kristoffer Åberg

Det ackumulerade överskottet i Lovisa börjar sakteligen vara uppätet. På tisdagen förevisade staden bokslutet för 2019.

Stadsdirektör Jan D. Oker-Bloms sammanfattning av det ekonomiska läget i Lovisa pekar på en rad problem: Samfundskatterna är klart lägre än under tidigare år, befolkningens åldersstruktur är ogynnsam, invånarantalet sjunker och en lång rad investeringar måste betalas.

Pressmeddelandet anger också tonen, där det konstateras att "Lovisa stads ekonomi har sjunkit ner i en svacka som är djupare än någonsin tidigare".

På tisdagen förevisade Lovisa stad bokslutet för 2019 på en presskonferens via Skype.

Bokslutet visar ett underskott på 9,15 miljoner euro – ett stort steg från ett budgeterat underskott på 2,8 miljoner euro.

Men det finns ljusglimtar.

– Jag skulle säga att situationen inte är bra, men lyckligtvis är Lovisa ändå i ett ganska bra läge. För ett par år sedan började samfundsskatterna sjunka och ligger nu på en tredjedel av summorna för ett par år sedan. Men vi har haft buffert. Och jag vill poängtera att vi valt att satsa på investeringar mer än någonsin tidigare, ett tecken på att vi letar efter tillväxt och en bra framtid, säger Oker-Blom.

Jag vill poängtera att vi valt att satsa på investeringar mer än någonsin tidigare, ett tecken på att vi letar efter tillväxt och en bra framtid.

Tappade samfundsskatt

Bokslutet för 2019 uppvisar ett underskott på 9,15 miljoner euro. Budgeten hade ett underskott på 2,8 miljoner euro.

Statsandelarna överskred den ursprungliga budgeten med 650 000 euro och var 500 000 euro större än 2018.

Stadens kostnader stannade på 1,1 miljoner euro under det budgeterade (111,7 miljoner euro jämfört med 112,8 miljoner euro.)

Lånestock per invånare, 2018 vs 2019: 2 997 euro/4 321 euro.

Summerat har Lovisa fått mera kommunalskatt per invånare än tidigare, men skatteintäkterna som helhet sjunkit (främst i form av samfundsskatten). Invånarantalet har sjunkit, medan lånebördan har stigit – även om lånen är i enlighet med budgeten och de stora investeringarna i bland annat skolor.

Av Lovisa stads samfundsskatteinkomster har cirka en tredjedel fallit på två år, och under 2019 blev intäkterna 3,9 miljoner euro. Det är främst Fortum som spökar här.

Ekonomichef Fredrik Böhme nämner att årsbidraget ligger på samma nivå som 2018, och att verksamhetsintäkterna stigit.

– Men samtidigt har verksamhetens kostnader stigit ungefär lika mycket.

Oker-Blom påpekar att det ackumulerade överskottet nu är mer eller mindre uppätet: Drygt 2 miljoner är kvar av de knappt 18 miljoner man hade år 2017.

– De ovanligt dåliga åren 2018 och 2019 har inte ätit upp allt, men mycket.

Han påpekar också att coronapandemin kommer att ha en kraftig negativ inverkan.

– Det kräver kraftiga åtgärder, och vi strävar efter att inte få ett ackumulerat underskott mer än kortvarigt. Nu väntar vi på vilka åtgärder staten tar.

Stora kostnader

Mia Heijnsbroek-Wirén, ordförande för stadsstyrelsen, passade på att rikta en känga mot fullmäktige. Hon nämner att styrelsen redan i fjol föreslog "ganska stora strukturella förändringar inom basservicen" som inte godkändes.

– Nu, under dessa tider, är vi allt mera krismedvetna. Balanseringsåtgärderna som planerades inleda under våren går inte att skjuta långt i framtiden.

Heijnsbroek-Wirén passar på att lyfta fram lite siffror. I nuläget kostar den kommunala servicen knappt 7 600 euro per invånare. Samtidigt är skatteintäkterna knappt 3 200 euro per invånare.

– Det går inte på något vis att få ett positivt bokslut. Naturligtvis finns här också stora investeringar som kan beskrivas som livskraftsinvesteringar som är viktiga för staden.

Målet är fortfarande att få invånarantalet att öka.

Balanseringsåtgärderna som planerades inleda under våren går inte att skjuta långt i framtiden.

Servicenätet kan lida

Vad kostnadsstrukturen innebär i praktiken, som var man drar in service, är ännu oklart.

– Vi måste se över servicenätet, kostnaderna talar för sig. Med dessa intäkter kan vi inte fortsätta med så här dyr service alltför länge. Vi borde verkställa de beslut som fullmäktige gjorde i budgeten för detta år. Och nu borde vi ännu se över skolnätet och övrig service, säger Heijnsbroek-Wirén.

På frågan hur det kommer att synas i praktiken, och om det blir mera fokus på Lovisa centrum, svarar Jan D. Oker-Blom att urbaniseringen tar sin egen form i Lovisa: Här syns det främst i att man "flyttar från byar till någon stadsstruktur", vilket också återspeglas i var bostadsmarknaden är frisk.

– Urbanisering är inte så enkel att folk flyttar till storstäder. På många håll lockar kommuncentra och byacentra på landsbygden. Forsby är bra exempel på en by i Lovisa som har stor dragningskraft. Där byggs, och antalet barn ökar. Där finns en ny skola och vi har gjort andra investeringar, säger Oker-Blom.

– Jag skulle alltså inte acceptera att servicen flyttar till centrum, men däremot blir det kanske aktuellt med en tätning av byastrukturen på vissa håll i Lovisa, tillägger han.

Nu borde vi ännu se över skolnätet och övrig service.

Mer läsning