Lovisafotografier genom tiderna

FÖRSTA FOTOGRAFEN. Jaana Toivari-Viitala, Carina Nygård och Eddie Bruce vid ett förstorat fotografi av Lovisas första fotograf Anders Wilhelm Felixzon. Bild: Carita Liljendahl

Fotoalbumen från 1800-talet fungerade ungefär som Facebook gör i dag. Det var populärt att visa vem man hade som vänner och hur man firade sina fester.

Det första fotografiet togs sannolikt redan 1864 i Lovisa, men ett konkret bevis finns kvar från 1865.

– På den tiden hade vanliga människor inte ens teoretiskt en chans att bli fotografer, säger Eddie Bruce. Dels krävdes det att man var tekniskt och kemiskt kunnig, dels att man också var förmögen.

Eddie Bruce har digitaliserat drygt 600 av de glasnegativ Lovisa museum har i sina samlingar. Nu har han varit med om att sammanställa utställningen "I fotografens ateljé – Lovisafotografer genom tiderna" som visas hela sommaren fram till den fjärde september i stadsmuseet.

Albumen fungerade ungefär såsom Facebook gör för oss i dag

Museiintendent Jaana Toivari-Viitala tycker att den socialhistoriska aspekten när man börjar studera gamla fotografier är fantastisk. Bilderna visar folk som sitter på kafferep klädda i sina bästa plagg. Att människornas miner ofta var allvarliga berodde på att stunden var högtidlig och sällsynt, men också på att människorna ibland tvingades luta huvudena mot obekväma nackstöd eftersom exponeringstiden var lång.

KAFFEREP. Fröken Flora Lönnström, fru Nina Rubin, fröken Ammondt och fru Maria Felixzon fotograferade av A.W. Felixzon. Bild: Carita Liljendahl

Förr satsade man stort på att ha fina album som låg framme då gästerna kom. Familjerna visade gärna vem de umgicks med och av vem man hade fått visitkort i form av fotografier.

– Albumen fungerade ungefär såsom Facebook gör för oss i dag, säger Toivari-Viitala. Man kunde visa vem som var ens vänner och vilka fester man hade haft.

De första studiefotograferna i Lovisa låg alla på ett ganska litet område från Saltbodtorgets norra ända till Karlskronabulevarden. Stadens första fotograf hette Anders Wilhelm Felixzon (1820–1906). Då han var 44 år gammal fick han tillstånd av magistraten att inrätta en fotostudio. Han jobbade också som silver- och guldsmed och som arkitekt. Så pass duktig var han i allt han föregot sig att det dröjde 37 år innan följande Lovisabo, F. A. Ramsay, också vågade sig in på fotobranschen.

Anders Wilhelm Felixzon 1820–1906.

F. A. Ramsay.

Julius V. Henriksson.

Arthur Johansson.

Gerda Henriksson.

Ragnhild Frisk.

Mauritz Hellsten.

Ralf Idström.

Kringresande fotografer: Gustaf E. Hultin, L. Glaser, Hjertzell, C. Vacher, H. Landén, N. Linsén.

Den studio man känner till att Felixzon använde sig av fanns ute på hans gård. Den var mycket enkel med ett golv av plankor och rekvisitan bestod av en stol, ett bord och draperier.

– På 1860–1870-talet fick man ännu rätt bra betalt som fotograf, säger museiassistent Carina Nygård. Med åren blev det sedan billigare både att fotografera och att låta sig fotograferas.

Många av personerna på fotografierna som finns i museets första våning är namngivna men inte riktigt alla. Den som eventuellt känner igen människorna på bilderna eller vyer får gärna dela med sig av sin kunskap med museipersonalen.

Mer läsning