Lovisabor deltar i jätteundersökning

FORSKNING. Vissa Lovisabor får sin hälsa granskad i samband med undersökningen.Bild: Kristoffer Åberg

Lovisa är nästa i turen när THL ser på finländarnas hälsa. Deltagarna får en god uppfattning om sin egen hälsa i utbyte.

Institutet för hälsa och välfärd (THL) håller just nu på med de sista hälsogransknigarna i den landsomfattande undersökningen FinHälsa. Undersökningen kartlägger finländarnas levnadsvanor, hälsorisker och funktionsförmåga.

Forskningsgrupperna besöker femtio orter på olika håll i landet mellan januari och maj. Nu är det dags för Lovisa, där undersökningen genomförs mellan den 4 och 11 maj.

Många granskas

Hela undersökningen bygger på att man kallar totalt 10 000 slumpmässigt utvalda personer över 18 år. I undersökningen ingår en hälsoundersökning och flera frågeformulär. En del av deltagarna har också valts ut för att delta i en kostintervju eller en mätning av fysisk aktivitet och sömn.

Deltagarna får alla undersökningsresultat som gäller dem själva, och dessutom en personlig hälsoprofil – det vill säga information om de egna resultaten i förhållande till personer i samma åldersgrupp och kön.

De som har valts ut för undersökningen utgör en miniatyr av den finländska befolkningen. För att säkerställa ett så pålitligt resultat som möjligt är det viktigt att varje inbjuden person deltar i undersökningen.

– Därför är varje deltagare lika viktig för oss, ung som gammal, frisk som sjuk, konstaterar forskningschef Katja Borodulin.

Undersökningarna äger rum på Lovisa hälsocentral, Öhmansgatan 4.

Långa traditioner

De finländska traditionerna att genomföra och utnyttja material hälsokontrollundersökningar bland befolkningen är de längsta i Europa, med anor från 1960-talet. Med hjälp av befolkningsundersökningar har man bland annat utarbetat näringsrekommendationer och utvecklat vårdanvisningar för patienter.

Med hjälp av omfattande befolkningsundersökningar som Finhälsa fås tillförlitlig och aktuell information om befolkningens hälsa och funktionsförmåga och om faktorer som påverkar dem. Informationen behövs för att systemet för social- och hälsovårdstjänster ska kunna utvecklas till att motsvara befolkningens behov.

– När befolkningen blir äldre ökar kostnaderna. Utan ett tillförlitligt kunskapsunderlag är välfärdspolitiken verkningslös och servicens effektivitet kan minska, konstaterar Seppo Koskinen, ansvarig forskare.