Lovisa vill bevara byskolorna

ÅHÖRARE. Föräldrar och elever från byskolorna hade kommit för att ta del av fullmäktigemötet. Bild: Carita Liljendahl

Efter tre röstningar i Lovisafullmäktige stod det klart på onsdagskvällen att skolnätet med byskolornas bevaras. Dessutom byggs en ny svensk högstadieskola i Lovisa och en ny finsk skola i Forsby under åren 2017-2020.

Diskussionerna pågick nästan två och en halv timme. Redan i de första anförandena uttalades förhoppningar om att diskussionen inte skulle gå ner på detaljnivå till exempel om de nya skolornas placering.

Men mycket kom ändå att kretsa kring just den frågan. Man undrade om svenska högstadiet kan byggas i närheten av Generalshagens skola eller där som brandstationen ligger i dag. Eller om platsen i närheten av Lovisaviken är bra med tanke på översvämningsriskerna.

Tekniska direktören Ulf Blomberg säger att en ny svensk skola på brandstationens tomt förutsätter att brandstationens rivs och en ny byggs i stället. Processen kräver många år och den tiden har man inte. På tomten vid Generalshagens skola räcker byggnadsrätten inte till. Men vid vikens strand kan man bygga trots att det kräver en viss omformning av området.

Då våra bilar blir gamla och dåliga köper vi nya. Därför måste vi också kunna bygga nya skolor när de gamla är i dåligt skick

Stadsstyrelsens förslag om att två nya skolor byggs och att skolnätet bevaras intakt fick tre motförslag. Nina Peres (Saml) förslag som bland annat gick ut på att Teutjärven koulu läggs ner förlorade mot Leena Lindfors (SFP) förslag som byggde på ett beslut bildningsnämnden gjort tidigare. Sedan förlorade Lindfors förslag mot Thomas Rosenbergs (SFP) som hade en precisering om att det nya svenska högstadiet byggs på den plats där skolan finns nu. Dessutom ska man enligt Rosenbergs förslag ta i beaktande då ny skola byggs att den i framtiden vid behov kan utvidgas till en enhetsskola.

Rosenbergs förslag segrade med rösterna 46–13 över det ursprungliga förslaget.

De flesta fullmäktigeledamöterna var rörande ense om att beslutet som fattades handlar om dyra investeringar som kan leda till att man måste höja skattesatsen. Men investeringarna är nödvändiga, de kan inte skjutas på framtiden eftersom ingen vill äventyra elevernas hälsa.

SFP önskade att alla skulle förstå att tilläggsutredningar av olika slag bara försinkar de viktiga byggprojekten. Att platsen för svenska högstadiets del var viktig att fastslå redan nu handlar bland annat om att skolan har gemensamma lärare med gymnasiet. Dessutom äter elever och lärare tillsammans, högstadiets elever utnyttjar undervisningsutrymmen också i gymnasiet och de gemensamma gymnastikutrymmena i idrottshallen är viktiga.

Diskussionerna handlade också om kravet på jämlik, kvalitativ utbildning och den rätt eleverna bör ha till behöriga lärare.

Förändringen i fråga om Lovisas image och självbild lyftes fram av Thomas Rosenberg. Han säger att det redan i det gamla Lovisa skedde en tydlig förskjutning mot en medveten profilering av småstaden. Han ser ingen mening i att stänga välfungerande skolor som har bakom sig aktiva bygemenskaper.

– Byarna utgör vår styrka.

Att nya skolor byggs i Lovisa i brådskande takt vill också Kari Hagfors från Legalitetsgruppen.

– Då våra bilar blir gamla och dåliga köper vi nya. Därför måste vi också kunna bygga nya skolor när de gamla är i dåligt skick.

Armi Lindell (Vänstern) anser också att nya skolor behövs. Men hon är inte lika övertygad om att skolnätet måste bevaras i den form det har i dag. Hon frågar sig vilken undervisning barnen förtjänar och i vilken miljö.

– Om vi bevarar skolnätet oförändrat hoppas jag verkligen att vi får se det vi förväntar oss, alltså att dragningskraften består, att behöriga lärare söker sig till byskolorna och att elevtalet växer.