Ljuset riktas mot kvinnorna bakom Kulla gårds kulturarv

Lovisa stads museums sommarutställning 2019 är en historisk resa genom Kulla gårds över 600-åriga historia. Tack vare två mycket olika men ytterst driftiga kvinnor har Kulla i Strömfors bevarats för eftervärlden som ett levande kulturarv.

Herrgårdens värld heter utställningen som lyfter fram kvinnorna på Kulla gård, närmare bestämt två kvinnor som på ett väsentligt sätt bidragit till att bevara Strömforsgårdens unika miljö för kommande generationer. Besökarna på Kommendantshuset får lära känna Gerda Grahn (1886–1986) och hennes dotter Anna-Ulrika Grahn-Wallen (1911–2005) som under sina liv vårdade och förde vidare en herrgårdsvärld med en sexhundraårig historia.

– Utställningen fördjupar kunskapen om och nyanserar perspektivet på herrgården som samhälle. Herrgården är en kulturform med lång historia i forntiden och spännvidd i nutiden, säger professor emeritus Bo Lönnqvist från Stiftelsen Kulla herrgård i ett pressmeddelande.

Det är Lönnqvist som står bakom utställningens idé och manus, och en av ingångarna till herrgårdens värld går via familjen Grahns fotoalbum. Utställda är även föremål från Gerda Grahns inredning och ett urval av den rika textilskatt som fortfarande finns bevaras på Kulla gård. Dessutom ingår en serie akvareller av Jan Lindh, där varje sekel på Kulla gestaltas på ett verk.

Bo Lönnqvist har utgått från perspektiven rummet, tiden, tingen, berättelsen och kulturarvet.

KULTURARV. Föremål från Gerda Grahns inredning och ett urval av den rika textilskatt som fortfarande finns bevaras på Kulla gård kan beskådas under sommaren på Lovisa stads museum. Bilden är från 1919. Bild:

 

Godsfrun och jordbrukaren

Det Kulla vi känner i dag är mycket långt Gerda Grahns skapelse. Fadern, Gustaf Simolin, köpte Kulla 1884 men dog kort efter Gerdas födelse 1886. Gerda blev mycket fäst vid gården. Då modern gifte om sig 1896, såldes Kulla.

– För den 10-åriga Gerda var detta en chock, säger Lönnqvist som var nära bekant med fru Grahn. Hon grät och sade, att när jag blir stor, skall jag nog köpa Kulla tillbaka.

Detta skedde också 1903, då hon fyllt 17 år. Gerda Grahn, som var en godsfru ut i fingerspetsarna, levde ut sin idévärld om hemmet och traditionerna som estetik och ideal i gårdens inredning och bygdens kulturliv.

Herrgårdens värld

Lovisa stads museums sommarutställning handlar om Strömforssätet Kulla gårds 600-åriga historia.

Fokus ligger på Gerda Grahn (1886–1986) och hennes dotter Anna-Ulrika Grahn-Wallen (1911–2005) som arbetade för att föra vidare gårdens kulturarv.

Utställningen op Kommendantshuset, Lovisa stads museum, Parkgatan 2, är öppen den 7 maj till den 29 september.

Öpettider tom. 30.5 ti–fre, sö kl. 11–16, from. 1.6 ti–sö kl 11–17.

För mera information se www.loviisa.fi/sv/museer.

Gerdas och maken Ragnar Grahns enda barn, Anna-Ulla, var minst lika fäst vid Kulla gård som sin mor. Dottern var ändå mer praktiskt lagd till sin personlighet och stolt över att kalla sig jordbrukare. Efter maken Gunnar Wallens död 1986 drev Anna-Ulla Grahn-Wallen gården ensam och var också mycket mån om att föra vidare det kulturarv som modern byggt upp.

Fru Grahn-Wallen förordnade i sitt testamente att Kulla skulle bli en stiftelse. Ändamålet var att bevara Kulla herrgård som ett levande lantbruk och en naturhistorisk miljö, byggnader och inredning som kulturhistoriskt minnesmärke. Det är i den skepnaden som Kulla gård – både mangårdsbyggnaden och kulturarvet – finns bevarad för eftervärlden.