Liten kommun visar klorna

TRIVSAMT OCH FUNGERANDE. Seija Marttila och Jari Wäre i Borgnäs är övertygade om att också en liten kommun kan vara framgångsrik. Man ska veta vad man satsar på.Bild: Kristoffer Åberg

Borgnäs sticker ut i östnyländskt sammanhang just nu. Trots landskaps- och vårdreformen ökar de kommunanställda sannolikt i antal. Det går överlag bra för den lilla kommunen, som ligger 20 minuter från Mäntsälä och Träskända, 15 minuter från Sibbo, 25 minuter från Borgå, 40 minuter från flygplatsen och knappt en timme från Helsingfors.

– Här hamnar man inte slumpmässigt, eftersom Borgnäs finns på sidan om stora trafikleder, säger förvaltningsdirektör Seija Marttila, som för tillfället vikarierar kommundirektör Hannu Haukkasalo under hans semester.

Inte heller ÖN-teamet befinner sig i kommunen av misstag, utan för att ta reda på varför Borgnäs plötsligt fått ett uppsving och varför det ryktas om att landskapsreformen inte stryper personalstyrkan utan tvärtom. De allra flesta kommuner förbereder sig ju på till och med en drastisk minskning.

Vi har redan hunnit ringa upp Haukkasalo och fått veta att han jobbar en andra period i kommunen som högsta chef.

– Jag återvände för ett par år sedan efter att ha arbetat med andra uppgifter i Tusby i sex års tid.

Ljusa utsikter

Nu ser framtiden väldigt ljus ut för Borgnäs.

– Ekonomin är på plus, folk flyttar in, näringslivet utvecklas och för första gången på 50 år byggs ett höghus i centrum. Våra skolor är friska, utan problem med inomhusluften och nu ska vi satsa på bland annat närmiljö och kollektivtrafik, förklarar han med stolthet i rösten.

Det här låter ju bra och nu får Seija Marttila och nya bildningsdirektören Jari Wäre berätta mera.

De intygar att arbetsmotivationen är hög, det är roligt att jobba i en kommun som utvecklas på ett positivt sätt.

– Borgnäs har kanske varit en rätt okänd plats, bland annat på grund av sitt läge, men under den senaste tiden har vi satsat på marknadsföring och det har gett resultat.

Som i många andra kommuner har man anpassat sig till rådande ekonomiska realiteter och fått ekonomin i balans. Fjolårets överskott var hela 1,8 miljoner euro.

Kommunen har i dag omkring 5 200 invånare, i fjol ökade befolkningen med 25 personer. Positivt är att en stor del av kommunborna är unga och det finns gott om barnfamiljer, som valt att bo här för att det är lugnt och fint och servicen fungerar bra.

I dagens läge har kommunen cirka 140 anställda, men av allt att döma blir det inom kort ungefär 40 till.

– I början av 2009 tog Mäntsälä hand om vår social- och hälsovård samt småbarnsfostran. Nu har vi planer på att ta tillbaka småbarnsfostran. Beslut väntas inom juni, förklarar Marttila.

Frågan utreds just nu och åtminstone hittills har ingen protesterat mot planerna att återta denna bit. Social- och hälsovården går ju till landskapet.

Att ha dagvård och skola under samma tak är nog smidigast, tror Jari Wäre, som överlag litar på att det lönar sig att satsa på bildning. Det om något ger framtida livskraft.

Borgnäs erbjuder undervisning på låg- och högstadienivå i tre skolhus, men gymnasium finns inte i kommunen. Ungdomarna åker till främst Träskända, men också till exempelvis Borgå och Sibbo.

Självständigheten viktig

Kommunen utgår i sitt pågående strategiarbete ifrån att även i fortsättningen vara självständig.

Självständigheten är viktig även för Lappträsk, en kommun med drygt 2 800 invånare. Enligt kommundirektör Tiina Heikka är de kommunanställda cirka hundra till antalet efter reformen.

– Vi har nu bara äldreomsorgen kvar av all social- och hälsovård.

Hon tippar att diskussioner om kommunfusioner återkommer i något skede men tror inte att Lappträsk då visar intresse.

– Alla kommuner måste förstås nu fundera på sin framtida roll. Själv tror jag att det är bra att profilera sig enligt egna styrkor. Det kräver ett nytt sätt att tänka och förändringar i kommunernas organisationer.

Enligt Tiina Heikka är samarbete med enbart andra kommuner ett föråldrat sätt att agera.

– Man måste samarbeta med olika aktörer. Jag ser samarbete med företag och andra organisationer än kommuner som det mest intressanta och fruktbara. Framtidens kommun är en nätverksaktör som gör olika verksamheter möjliga.

Hon förklarar att Lappträsk redan för några år sedan började förbereda sig för landskaps- och vårdreformen.

– Vi startade bland annat utvecklandet av en människonära kommun, ett minnesvänligt centrum och seniorboende, framtidens bostadsområden och biocirkulär ekonomi. Jag tycker att det är sorgligt att så många kommuner bara suttit och väntat på att vårdreformen ska komma. Det gagnar varken kommunerna eller reformen.

Livscykelmodellen i fara

Sibbo kommun växer inte längre snabbast i Finland men takten (1,9 procent) är fortfarande imponerande även om kommunen nu befinner sig på femte plats. Kommunen fick i fjol 388 nya invånare och invånarantalet ligger på drygt 20 300.

Sibbo är således betydligt större än Lappträsk och Borgnäs och genomförs reformen enligt det mönster som är aktuellt just nu betyder det enligt kommundirektör Mikael Grannas att 350-400 av de kommunalanställda övergår till landskapet. Sibbopersonalen består i dag av cirka 1 200 personer.

– Vi har en hel del personal inom bland annat planläggningen och tekniska sidan eftersom kommunen växer och de här verksamheterna blir ju kvar. Alla kommuner är individuella. Är tillväxten negativ och en stor del av invånarna är äldre, blir bortfallet efter reformen förstås större, fortsätter han och konstaterar att många små kommuner nog får det svårt.

– De kanske klarar av ett eget lågstadium och kan sköta dagvården, men måste avstå från både högstadium och gymnasium.

Enligt Grannas är Sibbos läge kommunens styrka. Det som bekymrar är att man byggt upp social- och hälsovården enigt livscykelmodellen. Samma gäller Borgå och Lovisa.

– Verksamheten är individinriktad, vilket inte är möjligt i ett stort landskap. Jag är extremt oroad över de svaga gruppernas möjlighet att få sin röst hörd.

Ekonomin ett frågetecken

Kommunekonomin är en annan sak. Mikael Grannas påpekar att två tredjedelar av arbetet blir kvar men skattreprocenten sjunker till 6-7.

– Vi borde få skattekompensation, men att långsiktigt lita på staten och bygga upp en framtidsbas går ju inte.

Och hur resonerar bankerna? Kommunerna har hittills varit pålitliga kunder.

I det fall att landskapen får sin ekonomi att fungera och utgifterna för social- och hälsovården verkligen sjunker kan det enligt Sibbodirektören gå runt också för kommunerna.

– Annars finns en stor risk för att de måste lappa där landskapen felar och det blir dyrt.

Mikael Grannas önskemål är att socialvården blir utanför den aktuella reformen.

FAKTA

Landskaps- och vårdreformen

En av de största reformerna som någonsin genomförts i Finland.

Landskapen tar över ordnandet av social- och hälsovårdstjänster, regionförvaltningsuppgifter och regionala tjänster.

Syftet med regeringens reform är att Finland ska få en modern och kostnadseffektiv offentlig förvaltning.


Det nya landskapets landskapsfullmäktige väljs via val.