Läsintresset främjas av förebilder

Det räcker inte med att säga till barn att det är bra och viktigt att läsa. Man måste läsa själv och visa att det är härligt att läsa böcker.

Tre litteraturpriser delades ut i Borgå i går. Dagen började med att barnbokspriset Runeberg Junior delades ut för andra gången, och fortsatte med att Borgå gymnasiums eget Runebergpris som årligen ges åt en av skolans elever för bästa dikten. På eftermiddagen var det dags för det traditionsenliga Runebergspriset.

Lite roligt är det att alla tre priser delades ut till kvinnor – Karin Erlandsson (Runeberg Junior), Hanna Olin (Borgå gymnasiums pris) och Marjo Niemi, Runebergspriset.

Vår nationalskald Johan Ludvig Runeberg (1804-1877) kan väl inte annat än mysa i himlen över hur väl hans litterära arv förvaltas i hemstaden.

Som författare och lektor vid Borgå Gymnasium var det alldeles säkert en hjärtesak att de finländska ungdomarna inte bara skulle kunna läsa, utan också älska att läsa.

Författaren och journalisten Zacharias Topelius (1818–1898) hade antagligen samma mission, att bilda folket, ge redskap för att kunna påverka sitt eget liv och samhället. Topelius debuterade som barnboksförfattare på 1840-talet, och han var tidig med att betona betydelsen att läsupplevelsen skulle anpassas till barnets nivå.

Ungefär samtidigt infördes folkskolan i Finland, och läskunskapen tog fart. På drygt hundrafemtio år har vi kommit långt när det gäller kunskapen att läsa, förstå och tolka det skrivna ordet. I dag är det en självklarhet att kunna läsa, och förstå innehållet i en text.

Eller är det så självklart?

Den internationella undersökningen PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study) mäter läsförmågan bland skolbarn i olika länder, och den färskaste undersökningen från 2016 visar att läsförmågan bland finländska barn har blivit sämre. Det är signaler att ta på allvar, och det gör man också på många håll.

I en serie reportage har tidningen Östnyland uppmärksammat det engagerade arbete som görs i daghem och skolor för att väcka intresset bland barn och unga för böcker och läsning.

En bra berättelse och fina bilder kan fortfarande få en hel grupp barn att hänfört följa med en berättad historia.

Även biblioteken satsar på barn och läsglädje. Sagostunderna hör till bibliotekens traditionella inslag, medan småbarnsordkonst, baby- och knattepoesi hör till nyare former att sprida det skrivna ordets glädje.

Bibliotekens mångsidiga och gedigna verksamhet har stor betydelse. Malin Hollmén, servicechef för bibliotekstjänster i Sibbo, säger att bibliotekens läsfrämjande verksamhet genererar positiva ekonomiska effekter för Finland (ÖN 2.2.18).

Oroväckande är att allt färre vuxna läser böcker. När barnen saknar förebilder hemma som med eget exempel visar nöjet med att läsa, och sällan får uppleva högläsningstunder, främjas inte barnets eget intresse för att läsa.

I Sverige tillsatte regeringen en Läsdelegation för ett par år sedan med uppdraget att samordna läsfrämjande insatser i och utanför skolan. Satsningen har fått namnet Hela Sverige läser för barnen.

I Finland har organisationen Läscentrum tagit på sig en del av ansvaret att arbeta för läsning. Undervisnings- och kulturministeriet samt olika finländska stiftelser är med i finansieringen av föreningen.

För många av oss är litteraturen en källa till inspiration och nya insikter. Läsning öppnar nya världar och utvecklar oss som människor.

Men att kunna läsa, att förstå ords betydelse och kunna hantera en text är också viktigt för att kunna vara en del av det demokratiska samhället.

De tre litteraturpriser som delades ut i Borgå i går är med andra ord en del av ett viktigt läsfrämjande arbete bland barn, unga och vuxna.

Helén Kurri Nyhetschef och chefredaktör för Östnyland