Läsglädje på många sätt

”Det ska böjas i tid det som krokigt ska bli” är ett talesätt som går att tillämpa också på barn och läsglädje; ju tidigare man börjar, desto större blir nyttan. På Sibbobiblioteken satsar man på barn och läsglädje och erbjuder läsfrämjande aktiviteter för alla åldrar, också för de minsta.

Barnen myllrar glatt och hemvant omkring i Sibbo huvudbiblioteks läshörna för de yngsta. När biblioteksfunktionär Michelle Mattfolk tar fram dagens sagobok lugnar barnen sig snabbt och sätter sig ner för att lyssna.

Publiken är 4–5-åriga dagisbarn som går i svenskt språkbad. De kommer regelbundet till biblioteket för sagostunder på svenska. Denna morgon i december var temat jul. Mattfolk börjar läsa och de små lyssnar koncentrerat, någon kan inte hålla sig utan måste kommentera handlingen. Just denna förmiddag får de höra boken Vem ser Dim? av Maria Nilsson-Tore.

– Jag väljer noga vilka böcker jag ska läsa på sagostunderna och väljer bok för att den ska passa just den gruppen. Vem ser Dim? lämpar sig bra för språkbadsklasser, eftersom de färggranna och talande bilderna och texten stöder varandra, säger Mattfolk efter avslutad sagostund.

På biblioteken i Nickby och Söderkulla ordnas många olika aktiviteter för att väcka barns och ungas läsglädje. Det finns, förutom sagostunder, allt från läsfrämjande tematimmar för de äldre till knattepoesi och småbarnsordkonst på finska och svenska. Det mediefostrande programmet som biblioteket erbjuder både daghem och skolor har varje termin många spännande temaverkstäder, med 20–30 gruppbesök på svenska och lika många på finska.

FRITT FRAM. På biblioteken i Nickby och Söderkulla ordnas många olika aktiviteter för att väcka barns och ungas läsglädje. Bild: Kristoffer Åberg

– Många dagisgrupper har deltagit i verkstäderna Leksaker på biblioteket och Vi trollar barn till böcker. Vi har också regelbundna sagostunder varje vecka på båda biblioteken, de är öppna för alla och väldigt populära, berättar Mattfolk, som har lång erfarenhet av ordkonstverkstäder, bland annat på Sydkustens ordkonstskola.

Övergripande nytta

– Det finns undersökningar som visat att bibliotekens läsfrämjande verksamhet har stor betydelse och genererar positiva ekonomiska effekter för Finland, konstaterar Malin Hollmén, servicechef för bibliotekstjänster i Sibbo.

FAKTA

Mediefostran på bibliotek

Målet med mediefostran är att:

Utveckla medieanvändarens förmåga att se värden och intressen bakom produktionen av olika medier

Uppmuntra till ett reflekterande tankesätt

Uppmuntra till att granska och tolka saker och ting ur olika synvinklar

Hjälpa medieanvändaren att göra motiverade val vid problemlösning

Uppmuntra till ett argumenterande sätt att uttrycka sina åsikter

Uppmuntra till delaktigt skapande och aktiv dialog

Kkälla: www.biblioteken.fi

Hon jobbade tidigare med barn och unga på biblioteket.

– Småbarnsordkonst och baby- och knattepoesi har vi haft på svenska sen 2011 då jag började, och på finska nästan lika länge. Nu anlitar vi en frilansande ordkonstnär, men för den övriga verksamheten anlitar vi både egna krafter och frilansare. Det är bra också med folk utifrån, de hämtar nya impulser, säger Hollmén.

– Man måste börja när barnen är små, för att få dem att läsa när de blir större, för att få tonåringar att läsa behöver man lite andra knep, vet Tuula Rönkä, ledande bibliotekarie på Söderkulla bibliotek.

Inte bara böcker

Men allt kring läsglädje och läskunskap handlar inte om sagoböcker eller enbart läsning. Upplevelsen kan också fås med hjälp av mångmediala hjälpmedel.

Man måste börja när barnen är små, för att få dem att läsa när de blir större.

Rönkä håller regelbundet Bokprat, vilket innebär att hon endera åker till skolan och jobbar i klassen, eller träffar elevgrupper på biblioteket och tipsar om och presenterar 10–15 böcker.

– För äldre tonåringar presenterar jag också filmtrailers, de får komma med sin åsikt genom att rösta med sina mobiltelefoner. De kan också få göra boktrailers. Tre klasser i årskurs sju hade bokprat först enligt olika teman som skräck, fantasy och kärlek. Sedan använde de programmet iMovie för att göra boktrailers. Det var väldigt populärt. Eleverna får bearbeta sin läsupplevelse, så att den fortsätter också efter själva läsningen, berättar hon.

Bokprat hålls också på svenska, liksom övrigt program på biblioteken.

– Vi har också program för lite yngre skolbarn, till exempel ett bibbakortsmysterium som de kan lösa.

– Vi kommer säkert att utveckla våra verkstäder och teman ytterligare när renoveringen av huvudbiblioteket blir klar, tror Malin Hollmén.

FÖRMEDLAR LÄSGLÄDJE. På biblioteket jobbar dagligen med läsfrämjande. Ju tidigare intresset för läsning väcks, desto bättre, säger Malin Hollmén, Tuula Rönkä och Michelle Mattfolk. Bild: Åsa Nyman

Mångmedial läskunskap

Biblioteken i Östnyland har deltagit i ett projekt om mediefostran, där man ansökte om medel från undervisnings- och kulturministeriet för att vara med och utveckla ett program för mediefostran enligt olika modeller.

– Numera gäller det att vara något av en mångkampare i mediedjungeln. Det handlar om både mediefostran och multilitteracitet. Förutom att läsa text, måste man också kunna läsa och analysera bilder och avkoda symboler, handskas med sociala medier och lära sig källkritik. Det finns med i den nya undervisningsplanen. Med pengarna från ministeriet kunde vi, biblioteken i Borgå, Sibbo, Borgnäs och Askola, tillsammans anställa en projektarbetare under 6 månader, berättar Hollmén och tillägger:

– All verksamhet för barn och unga går under rubriken mediefostran. De lär sig läsa omvärlden, koppla sammanhang, och det ska bli spännande att gå vidare med det i vårt arbete.

Numera gäller det att vara något av en mångkampare i mediedjungeln.

Tuula Rönkä och Malin Hollmén är eniga om att det finns hur mycket som helst att göra.

– Skolorna är intresserade, både de finska och de svenska, vi hinner inte göra allt de skulle vilja att vi gjorde eller som det finns behov av, säger Rönkä.

– Kunde man till exempel hitta nya sätt att koppla ihop dataspelen med böcker? Kunde det finnas verkstäder där man läser en boksida eller ett kapitel att för att komma vidare till nästa nivå i spelet och på så sätt skapa broar mellan läsning och populära dataspel, funderar Mattfolk.

Läsning på olika sätt

Det talas om att barn och unga läser mindre numera, men på Sibbobiblioteken vill man inte riktigt hålla med om det.

– Hälften av utlåningen på våra bibliotek är barn- och ungdomsböcker. Även om lånen överlag har minskat något, har utlåningen av barn- och ungdomsböcker ökat lite varje år. Och så är det många som inte lånar böcker men använder bibliotekens övriga tjänster, konstaterar Malin Hollmén.

– Det är inte bara skärmarnas fel att barnen kanske läser lite, många av dem har flera olika fritidsintressen som tar mycket tid, anser Tuula Rönkä.

Hälften av utlåningen på våra bibliotek är barn- och ungdomsböcker.

Enligt henne är det numera större variation i ungdomarna läskunskaper.

– Polariseringen har blivit större, jag har märkt att det i grupperna finns många som är jättedåliga på att läsa och många som är jättebra, medan mittgruppen har krympt.

För den som har svagare kunskaper finns ändå olika alternativ när det gäller läsning.

– Det finns massor av litteratur, och massor av berättelser, de måste bara marknadsföras. Utbudet av serieromaner, ljudböcker och lättlästa böcker ökar hela tiden, konstaterar Rönkä.

– Också i barnböckerna satsar man numera mer på bilder, inflikar Michelle Mattfolk.

Hollmén, Rönkä och Mattfolk är överens om att det finns alla möjligheter i världen att ytterligare utveckla arbetet med läsglädje och läsförståelse med hjälp av internet och olika dataspelslösningar.

– Det finns ju till exempel PokémonGo, ett motsvarande HarryPotterGo lär vara på gång och skulle vara kul. Ett sådant spel skulle vara förankrat i fina berättelser, som i sig kunde intressera barnen att läsa mer, funderar Malin Hollmén.

FAKTA

Runeberg Junior

Syftet med Runeberg Junior-priset är att uppmärksamma barns läsande och stöda deras läslust.

Priset tilldelas en finländsk barnbok med berättelser på finska eller svenska för barn i åldern 6-9 år.

Tidningen Östnylands och Borgå stads barnlitteraturpris delas i år ut för andra gången.

Åtta barnjurygrupper har utsett vinnaren som avslöjas på Runebergsdagen den 5 februari.

Prissumman är 10 000 euro.