Lärare och kommuner vill ha timeout med förlängd läroplikt – Li Andersson ogillar tanken

Undervisningssektorn anser att coronakrisen är ett skäl att skjuta upp regeringens planerade förlängning av läroplikten till 18 år. Bild: Sofia Westerholm/SPT

Undervisningsminister Li Andersson ser ingen orsak att ändra på tidtabellen för regeringens läropliktsreform, rapporterar Yle.

Ett flertal organisationer inom undervisningssektorn föreslår att regeringen tar sig mer tid för beredningen av höjningen av läropliktsåldern. Organisationerna ingår i den uppföljningsgrupp som tillsatts för att stödja beredningen av reformen.

Höjningen av läropliktsåldern till 18 år är en av regeringens centrala reformer. Regeringens mål är att säkerställa att alla som går ut grundskolan slutför en utbildning på andra stadiet.

Undervisnings- och kulturministeriet har meddelat att läropliktsreformen träder i kraft nästa år och att den första årskursen som omfattas av den förlängda läroplikten är de som går ut grundskolan 2021. Förra veckan publicerade dock Kommunförbundet ett ställningstagande där flera organisationer som är med i beredningen skriver att reformen behöver mer tid på grund av de undantagsförhållanden som gäller med anledning av coronavirusepidemin.

Bland organisationerna finns till exempel Kommunförbundet, Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ, Finlands rektorer och Finlands studentkårers förbund.

FSL: Behövs en normal situation

Även de svenskspråkiga organisationerna Finlands svenska lärarförbund (FSL) och Finlands svenska skolungdomsförbund (FSS) har skrivit under ställningstagandet.

– I den situation som vi nu är i tänker vi oss att det är svårt för utbildningsanordnarna att hänga med i svängarna. Kommunernas ekonomiska situation är redan nu sådan att de permitterar anställda och det ekonomiska läget förvärras på grund av coronasituationen, säger FSL:s förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström.

– Vi anser också i övrigt att det behövs en normal situation för att kommunerna ska kunna förbereda sig på den här reformen och kartlägga vad den innebär för dem.

Wikström säger att en lämplig tidtabell kunde vara att regeringens proposition om reformen skulle nå riksdagen nästa år i stället för i år.

Emilie Jäntti, förbundsordförande för Finlands Svenska Skolungdomsförbund, säger att tidtabellen för regeringens läropliktsreform kändes tajt redan innan coronavirusepidemin bröt ut. Arkivbild. Bild: Sören Jonsson

FSS förbundsordförande Emilie Jäntti säger att läropliktsreformens tidtabell kändes alltför tajt redan innan coronavirusepidemin bröt ut.

– Tidtabellen för höjningen av läropliktsåldern var redan från början väldigt optimistisk. Därför tycker vi att det nu är bäst att sätta sig ner och i lugn och ro se till att allt tas i beaktande, säger Jäntti.

Yle: Undervisningsministern vill inte ändra tidtabellen

Undervisningsminister Li Andersson (VF) gillar inte förslaget att förlänga beredningen av läropliktsreformen, rapporterar Yle. Enligt Andersson finns det inga skäl att ändra på tidtabellen eftersom beredningen redan är långt hunnen.

– Jag anser att det är viktigt att vi, trots att vi nu lever i exceptionella förhållanden, kommer ihåg att det kommer en tid också efter coronan. Då är det än viktigare att vi är beredda att satsa på utbildning och kunnande, säger Andersson till Yle.

Undervisningsminister Li Andersson (VF) anser inte att tidtabellen för regeringens läropliktsreform behöver ändras på grund av coronavirusepidemin. Regeringens mål är att läropliktsreformen träder i kraft år 2021. Arkivbild. Bild: Mikael Piippo/SPT

Enligt regeringen förutsätter en förlängning av läroplikten att utbildningen på andra stadiet är avgiftsfri. I regeringsprogrammet har man reserverat 107 miljoner euro för förlängningen av läroplikten och för verkställandet av en avgiftsfri utbildning på andra stadiet år 2023.

I februari sade undervisningsminister Andersson att regeringens uppskattning av läropliktsreformens årliga kostnader är 129 miljoner euro. Kommunförbundet har å sin sida uppskattat att reformen kostar 183 miljoner euro per år.

– Vi har ett tätt samarbete med Kommunförbundet och målet är att ha en gemensam syn på vad reformen innefattar och vad den kostar, sade Andersson i februari.

Mer läsning