Lärare fick inspiration av varandra

Cirka fyrtio svensk- och finskspråkiga lärare från hela Östnyland samlades i måndags i Konstfabriken för att lära sig av varandra inom ramen för ett nystartat projekt med tutorlärare.

Färgglada tyg, repbana, bollar, legoklossar och hockeyspelande biformade robotar. De som i måndags besökte Konstfabrikens andra våning kunde lätt ha misstagit upplägget för en lekfull konstinstallation, men det var alltså inte konst som det hela handlade om utan om lärare som fick bekanta sig med andra lärare – och i förlängningen om nytänk inom undervisningen.

En mera aktiv kommunikation mellan regionens lärare öppnar upp för ökat samarbete. Tack vare de fysiska träffarna sänks tröskeln för att be om goda tips och råd; man har inte bara namn utan också ansikte på sin kompanjonlärare. Bland annat Maisa Niemiaho från Sipoonlahden koulu uppskattade möjligheten att ventilera läraryrkets utmaningar med andra lärare. Insikten för henne var alla har styrkor och svagheter.

– Till exempel behöver vi inte alla vara experter på robotar och digitala system. Tack vare tutornätverket vet jag nu vem jag kan vända mig till ifall jag behöver fråga råd om de här sakerna, säger hon.

Nischat kunnande

Robotiken hör bland annat till Hinthaaran koulus Topi Lehosmaas särintressen, inte minst efter att Hindhårskolan råkade höra till en utvald skara skolor som fick projektpengar för ändamålet.

Lehosmaa ser ett mervärde i att eleverna får bekanta sig med enkel programmering och kodande, till exempel via bollrobatarna, som skolorna får låna av Borgå stad, eller via sympatiska biformade Bee-Botar som kan programmeras att spela en hockeymatch i en "pappersrink" på golvet.

– Eleverna är väldigt intresserade av robotarna, delvis för att skoldagen blir annorlunda via dem. Men visst gillar de också att vara kreativa, styra apparaterna, ge dem kommandon och få dem att göra vad eleven planerat. Till exempel kan man använda robotar för att skapa inom musik eller bildkonst, eller bygga saker, säger Topi Lehosmaaa.

Aktiv inlärning

I Sibbo har flera av de svenskspråkiga skolorna gått starkt in för konceptet "rörelse i skolan". Till exempel Kasper Nyberg i Salpar skola försöker ständigt hitta på nya sätt att aktivera eleverna i den dagliga inlärningen. Till hans del i dagens "installation" hör bland annat ett stort, fruktmönstrat tyg som kan användas till mycket.

– Nå, Lotta, nu ska vi se om du klarar det. säger han till kollegan Charlotta Sillman från Söderkulla skola som står på en balansbräda med en boll i handen.

Frukthalvorna är märkta med "adjektiv", "verb" och "substantiv" och på en given mening ska Sillman klara av att pricka rätt rundel. Det blir fullträff och i stället för att hon passivt suttit ner och angett rätt ordklass så har hon fått aktivera sig.

– Det här är bara ett exempel. Grundtanken är att eleverna ska lyfta rumpan från stolen så många gånger som möjligt under en lektion. Jag har till exempel infört att elever som markerar får stiga upp och svara på frågan, lite så där som det var förut, säger hon.

Skutta ut

Det finns många sätt att aktivera eleverna, menar Sillman, men frågan är hur? Och där kan man få tips av lärarkolleger i andra skolor. Hanna Lönnfors från Kungsvägens skola upplever att 75-minuterslektionerna är alldeles för långa för att stillasittande elever skulle orka koncentrera sig hela vägen.

FAKTA

Tutorlärarverksamhet

Utbildningstjänsterna i Borgå har fått 47 000 euro av Utbildningsstyrelsen för att ordna regional tutorlärarverksamhet.

Tutorlärarna är en liten grupp lärare som besitter en specialkompetens och som besöker andra skolor för att stödja lärarnas kunnande kring den nya läroplanen.

De kan också ha ett specialkunnande inom något av respektive kommuns prioriterade ämnesområden, i Borgå till exempel inom matematik eller modersmål.

Tutorlärarna ger rådgivning vid sidan av sitt eget arbete en gång i veckan.

De fungerar även som kompanjonlärare, det vill säga de kan arbeta i par med en annan lärare där de tillsammans planerar och genomför en undervisningshelhet.

Den kommunöverskridande tutorlärarträffen som ordnades i Konstfabriken i måndags var den första i sitt slag. Nästa träff ordnas i Sibbo.

I stället ser hon till att i mån av möjlighet flytta undervisningen utanför klassrummet.

– När vi hade modersmålstimme och skulle skriva dikter satt vi till exempel nere vid Sibbo å och hämtade inspiration. Det fungerade jättebra, eleverna fick både en promenad och lite idéer för sina dikter, säger hon.

Hanna Lönnfors och hennes Sibbokolleger är också ense om att digitala hjälpmedel ingalunda behöver betyda att man sitter fastklistrad vid en skärm i klassrummet.

– Digiskutt kan kombineras med uteskutt. Pekplattorna kan man alldeles bra ta med sig ut i skogen, säger Lönnfors.

Grundtanken är att eleverna ska lyfta rumpan från stolen så många gånger som möjligt under en lektion.

Projektet fortsätter

Tutorverksamheten inleddes i fjol. I Borgå arbetade tutorerna inom finskspråkiga utbildningstjänsterna med läskunnighet, programmering och robotik samt utvärdering, medan man på den svenskspråkiga sidan jobbade mycket med att utveckla läroplanen i skolorna, till exempel i fråga om mångvetenskapliga läroområden.

Tack vare bidraget för regionalt tutorsamarbete via Utbildningsstyrelsen har man nu kunnat jobba vidare på tutorkonceptet, och utöver Borgå deltar Askola, Lovisa och Sibbo samt Kotka Svenska Samskola i det aktuella regionala projektet.

I fortsättningen kommer motsvarande möten som måndagens träff i Konstfabriken att ordnas också i de övriga kommunerna som deltar i tutorlärarprojektet. Följande möte är inprickat till Sibbo.