Lång tvist om vattentoaletter i Sibbo skärgård

VÅRBESTYR. Clara Blomqvist och Marko Lehtoranta lastar båten inför stuglivet. Bild: Kristoffer Åberg

Får man bygga ut vatten och avlopp i Sibbo skärgård? Jo, säger kommunen. Nej, säger miljömyndigheten. Ärendet går till högsta rättsinstans.

Ett märkvärdigt rättsfall utspelas i Sibbo skärgård. Närings-, trafik- och miljöcentralen motsätter sig utbyggnaden av vatten och avlopp för ett område med omkring 300 bebodda skärgårdsfastigheter. Vasa förvaltningsdomstol anser att man ska få bygga ut vatten och avlopp i Sibbo skärgård och hänvisar till att ett helt jämförbart projekt genomfört av Kitö vattenandelslag beviljades tillstånd av NTM-centralen sommaren 2014.

Vasa vattendomstol som gav grönt ljus för utbyggnaden, anser att NTM-centralens motivering är ett cirkelresonemang som är svårt att förstå.

– Vattentoaletter får inte byggas utan vatten- och avloppsnät och vatten – och avlopp får inte byggas då man inte får bygga vattentoaletter.

Domstolen ser inga hinder för att bygga ut vatten- och avlopp på området, och konstaterar att enbart fem fastighetsägare har invändningar mot planerna. I de fallen har vattenandelslaget gjort ändringar som tillfredsställer de klagande.

Domstolsbeslut överklagas

Men Nylands Närings-, trafik- och miljöcentral viker sig inte utan har överklagat domstolsbeslutet och fört det till Högsta förvaltningsdomstolen.

Andelslagets åsikt är att utbyggnaden skulle främja miljön, NTM-centralen hänvisar till att Sibbo skärgård utsätts för ett hårt utbyggnadstryck och att det finns en risk för att vattentoaletter får folk att vinterbona sina stugor och flytta ut året om.

UTVECKLING. Ska skärgården få utvecklas eller ska den konserveras, frågar man i Sibbo. Bild: Kristoffer Åberg

– Det skulle ge en negativ samhällsutveckling med ökat glesbygdsboende, säger NTM-centralen.

Centralen hänvisar även till att Sibbo i sin delgeneralplan för området begränsat utbyggnaden av vatten och avlopp till områden som inte har fast vägförbindelse. En avvikelse från fastställda planer ger fel signaler anser centralen.

Även om delgeneralplanen blev godkänd så sent som 2014, så har Sibbo kommun redan ändrat linje och godkänt motsvarande projekt för Löparö, Kitö och Spjutsund. Och NTM-centralen har alltså godkänt den utbyggnaden.

Nu har folk utedass på holmarna och man vet att näringsämnen rinner ut i något skede. Och vart rinner det, jo i havet naturligtvis.

Rent vatten nödvändigt

Miljömyndighetens nej får inte någon förståelse bland de som försöker hålla skärgården levande.

– Det går inte att förstå. Vi ska ju skydda vattenmiljön med vårt projekt, inte förstöra, säger Robin Holmberg.

Han är en av de som investerat i skärgården, som delägare till Seasong Travels stugby på Norrkulla. Holmberg är också vice ordförande i Sibbo skärgårdsdelegation där planerna diskuterats, och där man ser att vatten och avlopp är en nödvändighet för ett flertal aktörer.

– Företagare som till exempel försöker hålla i gång verksamhet året om klarar sig inte med utedass. Och många har problem med att få rent vatten, borrbrunnar fungerar inte i skärgården, säger Holmberg.

Jan Sundberg är en av aktörerna inom Sibbe coop. Han har företaget Sibbo skärgårds service som erbjuder bland annat gårdskarlsservice till sommarboende, och han förstår inte hur en miljömyndighet kan motsätta sig åtgärder som gagnar miljön.

– Nu har folk utedass på holmarna och man vet att näringsämnen rinner ut i något skede. Och vart rinner det, jo i havet naturligtvis.

Levande skärgård

Sundberg konstaterar att projektet att bygga ut vatten och avlopp är nödvändigt även för att många har dåligt vatten. Vattnet är färgat och radonhaltigt och det vållar problem främst för yrkesutövare.

– Två yrkesfiskare har varit tvungna att flytta sina ismaskiner till fastlandet för de kan inte göra is av vattnet. En del måste hämta vatten i tankar, andra har investerat i reningsverk.

Dåligt vatten är ett problem inte bara för de som bor året om eller som har sommarstugor. Holmarna är viktiga tillhåll för en mängd fritidsaktiviteter under sommaren, Helsingfors domkyrkoförsamling har 30-40 barn per vecka ute på sin holme, likaså har Sibbo församling läger på sin holme.

– Jag tror ju att förnuftet vinner. Går det inte nu, så går det i framtiden för vatten är så viktigt om man vill hålla skärgården levande. Men det är ju många som hoppas att vi ska kunna sätta i gång redan nu och planerna finns klara. Gör vi det, så är jag säker att fler ansluter sig till andelslaget.

Jag trodde att vi gör nytta för vattenmiljön om vi bygger ut vatten och avlopp. Nu rinner ju allt gråvatten ut i havet.

Gör miljön en tjänst

I Gumbostrand är det full rulle, båtar sjösätts och lastas fulla med utrustning för att köras ut till holmar och skär. På plats finns även Clara Blomqvist som har bilen full med stuff som ska till sommarstugan ute på Opanholmen. Hon är delägare i vattenandelslaget och förvånad över de motgångar som planerna stött på.

– Jag trodde att vi gör nytta för vattenmiljön om vi bygger ut vatten och avlopp. Nu rinner ju allt gråvatten ut i havet. Alla håller nu för tiden med om att avloppsvatten inte ska få komma ut, så jag förstår inte motiveringarna.

Clara Blomqvist hör till de som besöker stugan året om och rinnande rent vatten skulle underlätta livet på många sätt.

– Det är nog ett måste i dagens värld.

Sibbe coop

Vatten- och avloppsnätet skulle omfatta omkring 300 fastigheter.

Omkring 100 fastigheter är medlemmar i andelslaget Sibbe coop.

Avfallsbrunnar på öarna töms nu genom att tankbilar körs ut på pråm.

Norrkullalandet, Skjutanratet, Takvedaholmen, Kråkö, Prästholmen, Björkholmen, Lilla Björkholmen, Kalvholmen, Brandholmen, Opanholmen, Klockholmen, Simslö, Röysö och Sandholmen omfattas av planen.

Mer läsning