Labby gårds park restaureras med varsam hand

RÄDDAR TRÄD. Juha Näri vidtog redan för 20 års åtgärder för att hålla gårdens rödek vid liv. Bild: Kristoffer Åberg

Ett besök i Labby gårds trädgård är en tidsresa till ett gammalt kulturlandskap där de exotiska inslagen är många.

Juha Näri, ägare till Labby gård, tar oss med på rundtur i trädgården, eller parken om man så vill, och för oss fram till ett av de exotiska inslagen.

– Den här asken är 150 år gammal och är en av de största askarna i Finland, säger Juha Näri.

En man klarar inte av att omfamna asken utan det krävs åtminstone två och upp till toppen är det tiotals meter. I Finland växer asken endast i landets sydligaste delar, framför allt på Åland och i Åbolands skärgård.

– Men så här långt österut är den en sällsynthet. Det måste vara så att jordmånen och klimatet på Labby är lämplig för den.

Askbjässen har spritt sitt pollen och det växer askar här och där i närheten. Två av dem ser luggslitna ut, men ingen fara, en räddningsoperation är på gång.

– Vi har kört med traktor nära askarna och det har packat jorden och lett till att askens rötter inte mår bra. Om rötterna mår dåligt, mår hela trädet dåligt.

Traktorvägen ska inte längre användas och samtidigt ska ett markområde som har samma omkrets som askens krona bli enbart askens. Gräsklipp ska strös ut på området för att ge asken ett näringstillskott.

– Vi räknar med att askarna har tillfrisknat om några år, men utan räddningsinsatsen skulle de ha dött.

William Thurings park

Juha Näris utgångspunkt för restaureringen är att återskapa trädgården som den såg ut på William Thurings tid, det vill säga för 100 år sedan.

– William Thuring (1880-1968) skilde sig från Maini Askolin 1918 och i samband med skilsmässan fick han Labby och Rönnäs. Han tog Labby till sitt sommarresidens. Tigerstedts på Mustila hörde till hans vänskapskrets och flera av de gamla träd, buskar och perenner som växer här har sitt ursprung på Mustila. Thuring var till exempel mycket förtjust i rhododenron.

På 10- och 20-talet var den rådande stilen jugend och den influerade också trädgårdsplaneringen.

– Man delade av trädgården med en mittgång och odlade nyttoväxter på den del som låg närmast köket.

På den tiden var gårdens trädgård ungefär en hektar stor, men restaureringen omfattar ett område på ungefär fyra hektar med trädgård, park och också gamla byggnader.

– Det här huset byggdes på 1700-talet och var ursprungligen gårdens flygelbyggnad. Här fanns bland annat bagarstugan och också en bostad. På Thurings tid bodde hans chaufför i byggnaden.

På 1700-talet hade byggnaden vasstak. Taket har senare ersatts av tegelpannor. Taket har renoverats på både utsidan och insidan.

– Vi har plockat ner tegelpannorna och putsat dem och vi har också bytt ut underlaget teglen ligger på och till sist lagt på tegelpannorna på nytt.

Osttillverkning

De gamla byggnader som ingår i parkhelheten användes tidigare som produktionsbyggnader. Förr, innan Finland industrialiserades, skedde produktion i större skala på gårdarna.

– Gårdarna hade gårdsmejerier, tegelbruk, sågar, säger Juha Näri och öppnar dörren till gårdens ostkällare.

Labby producerade emmentalerost som lagrades ett år innan den gick i handel.

– Produktionen tog slut under krigsåren. Det rådde brist på livsmedel och det gick inte längre att producera en vara som skulle mogna i ett år.

Jussi Väre, blivande trädgårdsmästare och för tillfället praktikant på gården, pekar på ett ståtligt barrträd intill ostkällaren.

– Det är en makedonisk tall som troligtvis kommit från Mustila till Labby.

Utöver flygelbyggnaden och ostkällaren hör också gårdens gamla spannmålsmagasin och flera jordkällare till parkhelheten.

Äppelträd

På Thurings tid växte det ett sjuttiotal äppelträd i trädgården. Riktigt lika många ska den restaurerade trädgården inte hålla sig med, men ett femtiotal ingår i planerna. Juha Näri pekar på små gropar i gräsmattan.

– I groparna har det vuxit äppelträd. Tanken är att plantera nya på de gamla platserna och därför har vi inte fyllt ut groparna.

En del av nya träden har redan vuxit i några års tid. För att äppelträden ska få en bra start grävs en djup grop och ungefär en kubikmeter jord lyfts upp ur gropen. Jordlagren rubbas inte utan i samband med planteringen läggs de tillbaka i samma ordning som de grävts upp.

– Tanken är inte heller att återställa precis allt, en del ska förbli i en sådan form att det endast ger en antydning om det gamla, som den här gräsbevuxna stigen. Upphöjningen som syns i gräsmattan var tidigare en sandgång som ledde till bersån. Sandgången finns kvar under gräset ifall någon senare vill ta fram den på nytt.

Kurser

Labby gård riktar in sig på köttproduktion och för Juha Näri skulle det vara en omöjlighet att klara av restaureringen på egen hand. En hjälpande hand ges av dem som deltar i de träd- och landskapsvårdskurser som hålls på gården årligen. En viktig del av kursen är att i praktiken lära sig olika utföra olika skötselåtgärder.

– Under sommarens kurs har vi bland annat öppnat vägen ner till den gamla hamnen. Den var helt igenvuxen. Omkullfallna, murkna träd lät vi bli liggande vid kanten. För oss är det en balansgång att genomföra restaureringen och samtidigt se till att vi följer villkoren för det stöd vi får för att vi bevarar naturens mångfald.

Labby gård och dess betesmarker är ett nationellt viktigt kulturlandskap och ingår i Natura 2000-nätverket som ska skydda den biologiska mångfalden.

Värdefull hjälp får han också av gårdens praktikanter. En av dem är Jussi Väre, en annan är Anne Kostian som inom sina trädgårdsmästarstudier 2013 sammanställde en förteckning över alla de växter hon hittade i trädgården. I förteckningen ingår också skötselråd. Inne i ett slybevuxet område hittade hon till exempel ett aklejabestånd och intill det en perenn som hittills inte har identifierats. Hon säger att det är omöjligt att säga när aklejan och den okända perennen har planterats, men troligtvis hör de till trädgårdens äldsta växter.

Veranda

Labby gårds manbyggnad, och familjen Näris hem, är en stor byggnad från 1700-talet.

– Huset flyttades från Sveaborg till Labby 1865. Det hade varit kapten von Schantz tjänstebostad.

En stor glasveranda vetter ut mot de betesmarker där gårdens Herefordboskap betar. En korridor från parken ner till ängarna har öppnats och det är i dag möjligt att se de betande djuren från verandan.

På verandan kan man också känna doften av de rosor som växer i rondellen i huvudsandgångens mitt.

Restaureringen är inget hastverk och troligtvis ska Jussi Väre anlitas som trädgårdsmästare i framtiden. Han kan inte räkna med traktorhjälp för att släpa ut nerhuggna träd utan en av gårdens kalvar ska läras upp till dragoxe.

FAKTA

Labby gård

Säteri och herrgård sedan 1691.

Har odlats ekologiskt och biodynamiskt sedan 1989.

På gården finns flera restaurerings- och naturvårdsobjekt.

Har en gårdsbod och annan verksamhet, som boskapsskötsel, kurser, bageri, trädgård och näthandel för närproducerat.

Maini Johanna Vilhelmina Askolin

Född 1890 i Borgå, dog 1929 i Pernå.

Dotter och enda arvtagare till affärsmannen och kommerserådet Johannes Askolin.

Efter faderns död (1912) ärvde hon bland annat Forsby gård och flera andra stora lantegendomar. Hon var sin tids rikaste kvinna i Finland.

Gifte sig fem gånger. Hennes män var vicehäradshövding William Thuring, direktör Karl Landby, dipoomat Martti Ilmanen, generalmajor Nils Procopé och överste Hjalmar Fredrik Ingelberg.

Mer läsning