Kulturfondens stora pris går till lärarna: "De har uppvisat en exceptionell anpassningsförmåga"

Kollegerna var ett stort stöd under coronaåret, säger Anna Nylund, lågstadielärare vid Smedsby-Böle lågstadieskola i Korsholm. Bild: Ari Sundberg/SPT

Lärarna i Svenskfinland har utvecklat nya metoder i farten, hoppat över till digitala plattformar och jobbat utan att det syns. Nu prisas kollegiet för sin insats. "Jag saknar att se mina elever i ögonen", säger en av lärarna.

Den totala omställningen skedde nästan över en natt, berättar lärare på olika håll i Svenskfinland. De hör till kollegiet som tilldelas Svenska kulturfondens stora pris på 30 000 euro för sitt arbete under coronaepidemin.

– Man hade ingen kontroll men var samtidigt tvungen att signalera lugn och ro för inför barnen. Det krävs ork för att klara av att vara peppande och bemötande, säger Anna Nylund, lärare i Smedsby-Böle skola i Korsholm.

Ingen visste vad som skulle hända nästa dag eller vilka beslut som skulle fattas. Det enda man kunde göra var att ta en dag i taget. Och skolvärlden blev nästan helt digital.

– Det krävde mycket av lärarna som var tvungna att ha koll och utveckla sitt kunnande i snabb takt. Kollegiet var ett stort stöd, om än på distans.

Priset prickar precis rätt, säger Nylund. Kommunernas insats för lärarna varierar och lärarna får inte alltid tack för sitt jobb. Därför är hon glad över ett kollektivt pris.

– Det är fint för yrkesstoltheten vi alla bär på.

Lärarna inom den grundläggande utbildningen, gymnasiet och yrkesutbildningen i Svenskfinland får Kulturfondens stora pris på 30 000 euro.

"Lärarna har uppvisat en exceptionell anpassningsförmåga och ett outtröttligt engagemang för att upprätthålla en högklassig undervisning under coronapandemin", motiverar Svenska kulturfonden.

Det stora priset är i år ett erkännande för alla medarbetare i skolsamfundet. För att prissumman ska nå så många som möjligt kanaliseras pengarna via föreningar och utbildningsenheter som verkar bland dem som på olika sätt jobbar för och med elever och studerande.

Prissumman kommer pristagarna till godo via svenskspråkiga lärarföreningar, den svenskspråkiga yrkesutbildningens enheter och skolor på mindre språköar enligt antalet pristagare som verkar inom deras område.

Just nu är alla tack viktiga.

– Vi ska se hur länge man orkar. När man känner lärarna på pulsen är det en väldigt trött yrkeskår som går till läsårets slut. Jag hoppas alla får vila ut under sommaren och reflektera över vad vi kan ta med oss till nästa termin. Det finns också mycket gott.

Orka framåt

Det osynliga arbetet har blivit en norm under de senaste åren, menar Nicke Wulff, rektor för Cygnaeus skola i Åbo.

– Man tackar bara för det man ser och hör. Det arbete som sker hemma på kvällen, i samtal med barnomsorgen eller med föräldrarna, hörs och syns inte. Jag tolkar priset som ett tack för det här osynliga arbetet. Det är otroligt välförtjänt.

Det osynliga arbetet har blivit en norm under de senaste åren, säger Nicke Wulff, rektor för Cygnaeusskolan i Åbo. Bild: Mikael Piippo/SPT

Wulff anser att ett kollektivt pris passar bra för en så kollektiv grupp som lärarkåren. I en grupp där alla är lika viktiga känns det okej att inte lyfta fram någon enskild, säger han.

– Det är ett symboliskt tack som är viktigt. Jag försöker själv komma ihåg att tacka alla i kollegiet. Priset kan få många att orka en bit framåt igen.

Skolorna fördelar priset själva

Det är inte helt vanligt att man delar ut ett pris till så många. Efter diskussioner ville man vid Kulturfonden ändå premiera lärarna som yrkesgrupp.

– Lärarna har visat prov på kreativitet, kompetens och uthållighet. De har snabbt fått ställa om i sin verksamhet. Utbildningen är grunden för ett välfungerande samhälle, säger Mikael Svarvar, ordförande för delegationen och priskommittén på Svenska kulturfonden.

De har fått växla mellan distansundervisning och närundervisning och sällan vetat hur de ska planera framtiden men ändå lyckats bra med uppdraget.

– Lärarna har jobbat hårt. De förtjänar att uppmärksammas och uppmuntras, inte bara av Kulturfonden utan också i vardagen. Hela samhället förstår betydelsen av lärarnas arbete i en så pressad arbetssituation.

Prissumman delas ut till skolor och lärarföreningar som förvaltar dem som de själva vill.

– Summan kan till exempel gå till att skapa olika evenemang som stärker alla som jobbar i skolan. Kulturfonden ger förslag på hur pengarna kan användas, men mottagarna avgör själva vad man satsar på.

"Skulle inte orka med många coronaår till"

Petter Wallenius, lärare vid Grundskolan Norsen i Helsingfors, säger att priset känns fint speciellt då de enskilda kommunerna inte alltid klarar av att tacka sina lärare. Hela kollegiet förtjänar ett tack, säger han – också den finskspråkiga sidan.

Petter Wallenius är lärare vid Grundskolan Norsen. Det känns fint att lärarnas yrkeskår får pris, säger han. Bild: Ari Sundberg/SPT

Pedagogiskt har det varit ett långt och tungt, men också lärorikt år.

– Det har varit tungt att hitta nya metoder och vara så fruktansvärt kreativ hela tiden. Det kräver tankearbete att ständigt förnya sig. Utan input blir du väldigt ensam i ditt arbete. Jag skulle inte orka med många coronaår till.

Han har börjat ana en oro bland eleverna som ännu inte märktes i fjol.

– De är extra frustrerade. Det gäller att hålla dem isär så de inte hoppar på varandra. Det är mycket irritation i luften och de som går miste om sin skolavslutningsfest säger att de vill kapa festsalen. Jag klandrar dem inte. Nu blir avslutningen ett möte på Teams.

Året har präglats av många regler och uteblivna roligheter i form av till exempel skolbesök. Lärarna har också gått miste om fortbildningar – de är inte lika kul via Zoom.

– Det har bara varit skola, skola, skola.

Samtidigt har det varit belönande att återse eleverna i skolan. De mänskliga mötena är det Petter Wallenius, och antagligen många andra, saknat mest.

– Att titta eleverna i ögonen utan att det finns en skärm emellan.