Krocken vid altaret

Det har alltid funnits domedagspredikanter som enträget ropar ut vilka åsikter som leder till moralisk undergång och förtappelse.

Alldeles nyligen hade jag ett meddelande om att en vän från ungdomsåren taggat mig på Facebook. Att bli "taggad" betyder att någon i sin text nämnt en vid namn.

Den gemensamma nämnaren för oss som taggats var att vi tryckt på "Gillar"-ikonen i ett inlägg som biskop Björn Vikström skrivit på Facebook. I inlägget hade biskopen i positiva ordalag skrivit om de homosexuellas rätt till äktenskap. Min vän från ungdomsåren som är starkt konservativ, och som gärna förmanar och tillrättavisar, ville nu att vi som gillat biskopens inlägg skulle förklara oss.

De flesta av oss såg trots uppmaningen ingen orsak till att börja försvara eller förklara sig i detta sammanhang. Så borde även jag gjort, men spontan som jag är så gjorde jag ett försök. Så jag skrev några rader om hur jag ser på den röda tråden i Bibeln och om hur jag tror på alla människors lika värde inför Gud. Det räckte inte länge förrän konservativa bössor laddades och det började strömma in kommentarer med tillrättavisningar varvade med bibelcitat. Då jag insåg att diskussionen var både låst och dödfödd så raderade jag mina inlägg och kände mig ganska matt och illa till mods efteråt.

Ingen har kunnat undgå hur mycket utrymme frågan gällande könsneutrala äktenskap fått i medierna de senaste veckorna. Från och med den 1 mars tillåter Finlands lag dessa äktenskap medan kyrklig vigsel ännu inte är möjlig på grund av kyrkans egen lag. Detta har skapat både förvirring och besvikelse och biskopar och präster har fått förklara sig.

Det är trist, slitsamt och krävande då Bibeln förstås och tolkas så olika att kristenheten delas i många åsiktsläger. Situationen är inte ny, den har pågått sedan apostlarnas tid. Som bekant är Bibeln kristenhetens instruktionsbok. För en del är instruktionerna lika klara som foldern som följer med i Ikeas platta paket. Steg ett till steg tolv och vips är byrån färdigt monterad. Andra menar att vår historia, vetenskap och erfarenhet gör att förståelsen av Bibelns texter inte är så enkel och entydig.

Det som onekligen gör debatten svår och inflammerad är Bibelns texter om himmel och helvete. Det har alltid funnits domedagspredikanter som enträget ropar ut vilka åsikter som leder till moralisk undergång och förtappelse. Kyrkan kan och skall förstås inte undvika Bibelns budskap om de yttersta tiderna. Samtidigt visar kyrkohistorien nog på alltför många brutala exempel där man på ett obarmhärtigt sätt gått åt minoriteter och utsatta. Och allt i tron på att man gör Guds vilja.

Vid vigslar i kyrkan läser prästen ofta från Korinthierbrevets första kapitel. Kapitlet där det talas om tro, hopp och kärlek och att störst av dem är kärleken. Bibeln är för mig en viktig och kär bok även om många av dess texter är svåra och förbryllande. Därför tycker jag mycket om en vers just i det här kapitlet: "Ännu ser vi en gåtfull spegelbild, då skall vi se ansikte mot ansikte. Ännu är min kunskap begränsad; då skall den bli fullständig som Guds kunskap om mig."

Mats Fontell ungdomsarbetare och trubadur