Konstnärshuset spelar all roll

KÖR FÖR TVÅ. Susann Hartman, chef för Borgå stads kulturtjänster, hoppas att det i framtiden finns plats både för ett konstnärshus i Gamla stan och konstnärsresidens i Konstfabriken.Bild: Kristoffer Åberg

Avgörande. Det är ordet som återkommer då man diskuterar med konstnärerna som bott och arbetat i Borgå konstnärshus sedan starten 1982. Avgörande.

– Konstnärshuset har spelat en central roll i mitt konstnärskap. Där gjorde jag mitt prisbelönta arbete för Marimekko som gjorde att min karriär tog fart, säger grafikern och textilkonstnären Jenni Tuominen.

Efter sina fyra år i konstnärshuset gillade hon Borgå så mycket att hon valde att stanna i staden. Samma väg har också många av de stipendietagarna gått och staden kan stoltsera med kända konstnärsnamn som exempelvis Jarmo Vellonen och Kirsi Kaulanen.

Totalt har elva konstnärer, en del enskilda andra i form av konstnärspar, fått stipendiet och för många av dem har möjligheten att arbeta kontinuerligt, på ett och samma ställe varit avgörande för deras konstnärskarriärer.

Konstnärshuset har spelat en central roll i mitt konstnärskap.

Blir Borgåbor

Symptomatiskt är att tre av stipendiaterna, däribland den nuvarande stipendiekonstnären Reima Nevalainen, valts till Årets unga konstnär i Finland. Dessutom hör flera av de andra konstnärerna till det absoluta toppskiktet i den inhemska konstvärlden.

Kirsi Kaulanen beskriver tiden i konstnärshuset som en oerhörd gåva för en ung konstnär.

– Det är fantastiskt att få ett stipendium som löper över fyra år. Det ger verkligen rum för att leva och arbeta.

Just nu pågår en utställning i Konsthallen med verk av de elva konstnärerna och satsningen kunde inte ha kommit lägligare: Framtiden är nämligen osäker för rödmyllehuset i Gamla Stan som inhyser den med finländska mått mätt unika stipendieverksamheten.

Det är fantastiskt att få ett stipendium som löper över fyra år. Det ger verkligen rum för att leva och arbeta.

Oviss framtid

– Med utställningen som kom till på initiativ av Jarmo Vellonen vill vi fästa uppmärksamhet vid konstnärshusets verksamhet. Samtidigt vill vi öppna diskussion om husets framtid, konstaterar Susann Hartman, chef för Borgå stads kulturtjänster.

Kulturtjänsterna betalar 10 000 euro i hyra till stadens lokalcentral för att disponera 1800-talsbyggnaden medan stipendiaten själv står för uppvärmnings- och vattenkostnader. Summan är inte oöverkomlig men risken finns att bildningsnämnden, som håller på att gå igenom kostnaderna för hela bildningsnätet, lägger ner verksamheten till förmån för ett konstnärsresidens i Konstfabriken.

Konstnärshuset i Borgå är en av de få långvariga stipendiebostäderna i Finland som är avsedda för unga finländska konstnärer i början av sin karriär.

– På kulturtjänsterna vill vi förstås tala för båda alternativen. Vi behöver ett konstnärsresidens i Konstfabriken för att bygga nätverk till flera konstnärer, säger Hartman.

I Konstfabriken finns redan en liten bostad vikt för residensverksamhet. Skillnaden gentemot konstnärshuset är att det redan finns gott om motsvarande platser i Finland där man för en kortare tid kan hålla till och arbeta, till exempel Lovisa gästateljé.

Ser man till kostnaderna är det aningen billigare att driva Konstfabriken-alternativet än stipendieverksamheten i Borgå konstnärshus. Reima Nevalainen, som just nu bor i Konstnärshuset har ett år kvar på sitt stipendium.

Susann Hartman

Chef för Borgå stads kulturtjänster

Fakta

Borgå konstnärshus

Har gett unga konstnärer under 30 år en möjlighet att bo och arbeta i gamla stan i Borgå sedan 1982.

Åtta konstnärer eller konstnärspar har bott i huset i egenskap av stipendiater som staden stött för 3–4 år åt gången.