Konstfabrikens konstnärer dukar upp månsidig skörd i Galleri Hörnan

Tiina Wallius har gjort godsaker i stort format, trädda på tråd som smultron på grässtrån. Bild: Julia Nyman

I korridoren bredvid Borgå Konsthall finns sjutton arbetsrum där personer från olika kulturbranscher arbetar. Sju av dem är bildkonstnärer och de ställer ut i Galleri Hörnan i november.

Skulptören Kirsi Kaulanen har jobbat i Konstfabriken sedan 1998. Hon har gjort flera offentliga konstverk, bland annat i Borgå tillsammans med Ylva Holländer. De offentliga konstverken är ofta storskaliga, men i Galleri Hörnan får skalan anpassa sig till utrymmet.

Kaulanens glimmande och glittrande verk Sarastus (Gryning) välkomnar besökaren till Konsthallen. Den organiska formen och den tunna metallen är karakteristisk för Kaulanen. Det rostfria stålet är så lätt att det vibrerar av luftkonditioneringen. Vibrationerna bidrar till känslan att skulpturen är en levande organism som långsamt tränger ut ur väggen.

Utställningens väggutrymme är tydligt uppdelat mellan konstnärerna. Följande vägg tas upp av Sari Vuorenpääs papperslitografier. Som namnet säger används papper för att trycka papperslitografi i stället för tunga stenar som i traditionell stenlitografi. Verken ur serien Hiljainen kansa. Kansalainen (Det tysta folket. Medborgare) för tankarna till den kinesiska terrakottaarmén. De suddiga porträtten med vattenringar väcker frågor kring likheter och skillnader människor emellan samt de lager som utgör personligheten hos en individ.

Pappersstrimlor, textil och keramik

Milja Viita står för de konceptuella konstverken i utställningen. I verket Time loops, aikasilmukat arkisto (remix) återanvänder Viita material från ett av sina tidigare verk. Strimlat tidningspapper har sorterats och kategoriserats efter färg och storlek. Pappersbitarna har tappat sin tidigare innebörd och lever kvar liksom minnesfragment från de små sakerna i livet man knappt lägger märke till. De andra två verken av Viita undersöker den analoga filmens och ljusets essens samt deras förhållande sinsemellan.

Suvi Härkönen använder textil och läder i sina verk. Textilartesanen i mig blir glad av att se textilkonst som är någonting annat än den traditionella väggbonaden. Med enkla medel anspelar Härkönen på haute couture och fetischism i sina verk. Samtidigt fungerar de som rent estetiska objekt.

Härkönens textilverk liksom Tiina Wallius keramikverk befinner sig på gränsen mellan konst och konsthantverk. Wallius har gjort godsaker i stort format, trädda på tråd som smultron på grässtrån. Resultatet är smarriga, glittrande girlanger som man gärna hade hängt i sitt hem. De är vackra och välgjorda; roliga utan att vara barnsliga.

Fantasier och retromönster

En stor akvarell av Nelli Nio kommer tyvärr inte helt till sin rätt i utrymmet. Akvarellen är ett för Nio karaktäristiskt fantasilandskap med starka färger, både mörka och granna. Vanligtvis kan man låta sig föras bort till en sagovärld bebodd av olika djur i hennes målningar. Här fragmenteras målningen av glasets reflektioner och den förhållandevis stora målningen blir trängd på den låga väggen. Det är synd, då Nio är en skicklig akvarellist.

Den sista konstnären är målare även hon, men även illustratör och mönsterdesigner, vilket syns i verken. Jenni Tuominens abstraherade landskap rör sig i gränslandet mellan konstruktivism, konkretism och mönsterdesign. Här finns en härlig retrokänsla parallellt med en samtida fräschör.

Utställningshelheten i Galleri Hörnan är mångsidig och det är fint att få en inblick i konsten som skapas på Konstfabriken.

Julia Nyman

Ställer ut i Galleri Hörnan i Konstfabriken, till och med den 22 november.

Medverkande konstnärer: Suvi Härkönen, Kirsi Kaulanen, Nelli Nio, Jenni Tuominen, Milja Viita, Sari Vuorenpää och Tiina Wallius.

Mer läsning