Konkurrenskraftsavtalet gav negativ effekt på Borgås ekonomi

INGEN LYCKTRÄFF. Konkurrenskraftsavtalet gav längre arbetstid och mindre semesterpeng, men också mindre pengar i Borgå stads kista.Bild: Kristoffer Åberg

Borgå stad har publicerat preliminära uppgifter om bokslutet för 2017. Skatteinkomsterna bromsades med 6 miljoner euro på grund av regeringens konkurrenskraftsavtal.

Borgå har för 2017 ett litet överskott i bokslutet men skulden ökar snabbt.

Förhandsuppgifterna om bokslutet som publicerades på onsdagen visar ett litet överskott men det tunga investeringsprogrammet ökar snabbt på stadens skulder.

Uppgifterna är preliminära och de kommer att bli mer exakta när beredningen av bokslutet framskrider och affärsverkens uppgifter slås samman med bokslutet.

Konkurrenskraftsavtalet

Avtalet mellan regeringen och arbetsmarknadsparterna, det så kallade kiky-avtalet, trädde i kraft från början av 2017. Det innebar bland annat förlängd arbetstid, inga löneförhöjningar och för de offentligt anställda en nedskärning av semesterpengen med 30 procent.

Konkurrenskraftsavtalet hade i sin helhet en negativ effekt på Borgå stads ekonomi, visar bokslutet.

– Nettoeffekten är cirka en halv miljon euro negativ när man beaktar konkurrenskraftsavtalets verkningar på lönekostnader, pensions- och socialskyddsavgifter, skatteinkomster och statsandelar, summerar finansdirektör Raija Vaniala.

Mindre kommunalskatt

Stadens totala lönesumma steg med 0,5 miljoner euro trots nedskärningar i semesterpengen och längre arbetstid. Semesterpengarna minskade med 1,5 miljoner euro. Pensions- och övriga socialskyddsavgifter minskade med 4 miljoner euro.

– Konkurrenskraftsavtalet bromsade upp tillväxten av kommunalskatteinkomster med cirka 6 miljoner euro, säger Vaniala. Från statsandelarna drogs av cirka 3 miljoner euro och cirka 3 miljoner euro tillades till dem som kompensation av skatteeffekter.

Mer lån

Stadens investeringar ökade till följd av skol- och daghemsprojekt förra året till 46 miljoner euro. Staden var tvungen att finansiera över hälften av investeringarna med lån. Investeringsnivån kommer att hålla sig hög också under kommande år.

Stadens skulder steg ifjol till 145 miljoner euro, vilket är cirka 2900 euro per invånare. Lånebeloppet steg förra året med cirka 500 euro per invånare.

För husbyggen, dvs. skol- och daghemsprojekt användes det 33,5 miljoner euro, för byggandet av kommunteknik 6,6 miljoner euro och för byggandet av idrottsplatser 2 miljoner euro. Dessutom anskaffade staden fast och lös egendom.