Knepiga skolfrågor måste få svar

Sibbo gör som Lovisa och fredar nätet av små byskolor. Så ser det åtminstone ut enligt förslaget till ny serviceplan för bildningsväsendet.

Sibbo växer i rasande takt. Årligen får kommunen flera hundra nya invånare och nya bostadsområden växer fram. Inflyttningen ställer stora krav på kommunens service. De nya invånarna, och även de nuvarande, behöver daghem och skolor, och en hel del annat som gör det smidigt och attraktivt att bo i Sibbo.

Från och med i dag och under två veckor framöver kan invånare i Sibbo ta ställning till ny servicenätplan för bildningsväsendet. Den 14 maj kommer planen att presenteras på ett stormöte dit alla intresserade är välkomna.

Planen för var skolor och daghem ska finnas i Sibbo i framtiden är omfattande. Den tar samtidigt ställning till var fritids- och ungdomstjänsternas lokaler ligger i Sibbo, och vilka lokalinvesteringar, om till exempel en eventuell simhall, som behövs i en nära framtid.

Sibbo kommun kan säkert räkna med stort intresse för planerna. Kommunen går ut med budskapet att man beaktar invånarnas respons när den preliminära planen uppdateras.

För drygt ett år sedan föreslog bildningsdirektör Kurt Torsell att Nickby Hjärta blir enhetsskola för båda språkgrupperna. Förslaget väckte missnöje, särskilt på svenskt håll där man upplevde att de små byskolorna var hotade. Då var förslaget att införliva Kyrkoby skola i Nickby Hjärta.

Men nu tänker man alltså om. Den massiva inflyttningen av främst finskspråkiga gör att man måste planera in gott om plats för nya elever de kommande åren.

Men det får inte betyda att mindre fokus läggs vid de svenskspråkiga skolorna. Det flyttar in familjer som vill välja en bra svensk skola, och just nu kan knappast Söderkulla skola beskrivas som ett lockande alternativ. Skolan har inomhusluftproblem, eleverna är spridda på flera olika ställen och framtiden är osäker.

För invånarna i byarna är tanken att bevara byskolorna ett glädjebesked. En levande och aktiv skola ger hela byn möjlighet till utveckling och tillväxt.

Nätet av svenska byskolor ger också en struktur av gemenskap och sammanhållning som det har funnits en oro över att försvinner om bildningsnätet koncentreras.

Eftersom man i Sibbo uppenbarligen har skött om och underhållit sina äldsta och minsta skolor så räknar man att det blir billigare att behålla dem än att bygga nytt.

Å andra sidan sade Söderkulla skolas rektor Jan-Erik Holmkvist så sent som i mars att ett problem är att många skolor i Sibbo närmar sig eller rentav har passerat bäst före-datum. (ÖN 6.3.18)

I Lovisa beslutade dåvarande stadsfullmäktige för några år sedan att hela nätet av byskolor ska fredas för tio år framåt. Avsikten var att marknadsföra stadens byskolor som ett lockande alternativ för barnfamiljer.

I Borgå verkar man inte veta vad man vill över huvud taget. Kan någon hålla reda på vändningarna när det gäller vilka skolor och byar som anses tillräckligt livskraftiga för att man ska satsa på dem?

Som ett exempel kan Kullo skola nämnas. Pehr Sveholm (SFP) föreslog för ett par år sedan att Kullo skola i Borgå kan stängas. Nyligen föreslog Jaakko Jalonen (SDP) i stället att Hindhår skolas elever kan flyttas till Kullo skola. Skolor åker ut och in i förslaget till bildningsnät. Sambandet mellan vilka byar Borgå ska satsa på och vilka skolor som ska finnas kvar tycks vara obefintligt.

Även i Sibbo har politikerna alltför länge dragit sig för att fatta beslut i skolfrågorna som gäller svenskspråkiga elever. Frågan om vem man bygger för är ett känsligt ämne, men nu behöver familjerna, och potentiella inflyttare, konkreta planer över hur man tänker i Sibbo.

Detsamma skulle för övrigt behövas också i Borgå.

Helén Kurri Nyhetschef och chefredaktör för Östnyland