Det tog elva år för romanen att ta form – nu får den Runebergspriset

VINNARE. Heikki Kännö får årets Runebergspris i litteratur för romanen Sömnö. Här gratuleras han av bildningsdirektör Hilding Mattsson, i mitten stadsstyrelsens ordförande Jaakko Jalonen. Bild: Kristoffer Åberg

Författaren Heikki Kännö får årets Runebergspris i litteratur för romanen Sömnö. Och vilken roman sedan – se här en berättelse som sträcker sig över generationer och tar med läsaren på ett äventyr med många oväntade element.

Heikki Kännös vinnarroman Sömnö är överraskande, fräsch, originell och svår att placera in i en viss kategori. Samtidigt återställer den tron på berättelsernas urgamla makt och på själva njutningen i att läsa.

Det här är bara en liten del av motiveringen som författaren Virpi Hämeen-Anttila, kritikern Maija Jelkänen och litteraturforskaren, FD Mikko Carlson har lagt fram som skäl till att just Heikki Kännös roman belönas med årets Runebergspris i litteratur.

Däremot har juryn haft svårigheter att hitta genremässiga släktingar till tegelstensromanen på 550 sidor. På ytan är Sömnö kamouflerad som en biografi som håller på att skrivas men samtidigt omfamnar den element som är typiska för idéromanen, konstnärsromanen, släktromanen, den historiska romanen och pikareskromanen – samtidigt som den är fungerar som en pastisch på dem alla.

Mustigt berättande

De frodiga historierna är bara förnamnet på Heikki Kännös roman som också lånar drag från den magiska realismen, vanlig bland annat i den Sydamerikanska litteraturen. Enligt juryn är det speciellt bokens mustiga berättande som med alla möjliga och omöjliga sidospår för tankarna över Atlanten.

Vägen till Sömnö har varit lång säger författaren till Östnyland.

– Jag hittade på basidén till boken för tolv år sedan, men då var författandet fortfarande bara en passion för mig, säger Kännö som 2017 gav ut romanen Mehiläistie – "som övning" inför den stora romanen.

OMTUMLAD. Heikki Kännö, som besökte Borgå för första gången på Runebergsdagen, hade svårt att sätt ord på vilka känslor Runebergspriset rör upp i honom. Glad var ett givet adjektiv. Bild: Kristoffer Åberg

 

Textorganism

Sammanlagt tog det elva år för honom att samla material, göra dagboksanteckningar och skriva Sömnö som med tiden nästan antog formerna av en helt egen organism. Kännö har skalat bort, lagt till, komprimerat och lagt ut sömmarna: texten levde och växte till sig nästan ända fram till tryckpressarna.

– Nio år tog själva skrivarbetet. Det var den tid som romanen krävde.

Heikki Kännö beskriver Thomas Mann som en berättarförebild och säger att det finns ett släktskap med Manns romaner. Det var med de faustiska idéerna om att bryta världens fysikaliska gränser och om att fånga det som kallas själen som förlaga som Kännö först satte ut på författarresan mot Sömnö.

En annan litterär släkting är Dorian Grays porträtt, och först lekte Kännö med tanken på att skriva en fantasiburen skräckberättelse och filosofisk betraktelse. I slutänden blev släktskapet ändå mera långväga.

Nio år tog själva skrivarbetet. Det var den tid som romanen krävde.

Skenverk

Sömnö är skenbart uppbyggd kring en viss Isak Severin (en given doktor Faust-släkting) som håller på och skriver en biografi om Werner H. Berger och hans släkt.

– Via Isak Severin hittade jag jag-formen och det var den sista idén jag behövde för att får fart på skrivandet, säger Heikki Kännö.

Resultatet är allt annat än rätlinjigt, intrigen drar åt flera olika håll: den spretar, varierar och upprepar sig på ett fascinerande sätt.

Släktens historia för berättelsen fram men resan har även en central plats i årets Runebergsprisvinnare.

– Att resa är en kär hobby för mig och min fru och en av basidéerna i romanen är just resan, säger han.

Via Isak Severin hittade jag jag-formen och det var den sista idén jag behövde för att får fart på skrivandet.

Historisk kontext

Till en början var romanen förlagd till Åbolands skärgård och de fiktiva turerna utomlands gick bland annat till Ryssland. Bokens huvudpersoner pockade ändå på andra platser och andra resor varpå Sömnö flyttade till Sverige.

– Jag ville få in familjens nazikopplingar och därför måste jag placera en del av berättelsen i Europa, säger Heikki Kännö.

Romanresan tangerar också kontinentens politiska historia under 1800- och 1900-talen, men den gör från från en position i marginalen. Det är den vanliga människan (eller ja, sådana finns det inte så många av i Sömnö) som följer i de europeiska kolonialisternas fotspår och ger sig ut på diamantletaräventyr i belgiska Kongo – bara för att nämna ett exempel.

Jag ville få in familjens nazikopplingar och därför måste jag placera en del av berättelsen i Europa.

Finland finns med på ett litet hörn.

– Jag bestämde mig under skrivprocessens gång att ge hemlandet samma chans som alla andra potentiella platser. Det var litet test från min sida vilket resulterade i att Finland nämns några gånger i romanen.

Rövarhistorier

Sömnö saknar varken humoristiska eller smått otroliga inslag, och emellanåt tippar berättelsen över på mystikens område.

– Boken rymmer inte direkt några övernaturligheter men däremot nog ena riktiga rövarhistorier. Det är fascinerande att undersöka vad människor kan förmås att tro på, och det är inget fenomen som är reserverat för historien utan förekommer i högsta grad också i dag. I dagens värld är folk snara att plocka åt sig just de kunskapsbitar och den information de själva känner för, säger Heikki Kännö.

Sömnö är Kännös andra roman, men troligen inte den sista.

– Jag skriver på flera texter samtidigt och har planer på att ge ut en hel drös med böcker. Den första i raden är redan ganska långt färdig.

Runebergspriset i litteratur är på 10 000 euro. Bakom priset står Borgå stad och tidningen Uusimaa. Det delades ut för första gången 1987.