Kerkoelever utrustade sig med ficklampa och dök ner i havets djup

Det är inget fel på läslusten bland ettorna och tvåorna i Kerkkon koulu i Borgå. Eleverna läser allt från spänning och underhållning till fackböcker. Runeberg Junior-nominerade Meren syvyksiin bjuder på lite av allting.

Rinna Saramäkis och Sami Saramäkis rikt illustrerade Meren syvyksiin bjuder in läsare i mellanåldern till en nydanande genre där fakta och fiktion varvas på ett spännande sätt. Här dyker man ner i havets djup och möter vattenvarelser och tyvärr också skräp på olika djup. Upplägget är modernt: manskapet på undervattensfarkosten presenteras via jpg-tumnaglar och senare pejlas besättningens stämningar med emojier.

– Det här var en bok som eleverna tyckte var väldigt intressant, säger Minna Tyyskä-Männistö, lärare för den kombinerade första- och andraklassen i Kerkkon koulu.

Åsikterna om varför dykturen ända ner till 8 500 meters djup fascinerar går däremot isär. Någon tycker att roboten som är med på resan är intressant, andra uppskattar smilisarna och någon lockas helt enkelt av äventyret i sig.

Djup svacka

"Vet någon vad världens djupaste plats heter?" frågar undertecknad i ett anfall av pedagogisk iver. Den som trodde att Marianergraven är svaret tar gruvligt fel.

– Bottnen är havets djupaste plats, säger Säde Ristolainen.

FASCINERAR. Eleverna i Kerkkoon koulus kombinerade etta och tvåa gillar böcker och uppskattar de veckovisa besöken i skolbiblioteket som finns ett klassrum bort. Bild: Petra Lind

Det som alla elever fascineras av i Meren syvyyksiin är ficklampsmomentet som ger läsningen ytterligare en dimension.

– När man sätter ficklampan på bokbladens baksida så får man syn på undervattensfigurer som annars inte syns. Boken är verkligen läcker, säger Iitu Hedberg.

Minna Tyyskä-Männistö fortsätter:

– Jag har projicerat bokens illustrationer på duk, men eleverna har också läst boken med hjälp av ficklamporna i sina mobiltelefoner. Bildsättningen som till en början kanske verkar lite murrig och dyster har verkligen väckt intresse hos dem, säger hon.

När man sätter ficklampan på bokbladens baksida så får man syn på undervattensfigurer som annars inte syns.

Havets invånare

Händelseförloppet i sig bjuder också på spänning. För varje uppslag i boken dyker undervattensfarkosten djupare och läsarna får ta del av forskningsläget på olika vattendjup. Besättningen rapporterar observationer till exempel från 20 meters, 70 meters och 2 000 meters djup samtidigt som bläckfiskar, sjöstjärnor och korallrev fått visa vilka individer som förekommer i undervattensmiljön på respektive djup.

FAKTA

Runeberg Junior

Nio barnböcker tävlar om Runeberg Junior-priset 2019.

Fyra svenskspråkiga och fem finskspråkiga kandidater läses av åtta barnjurygrupper. Östnyland träffar de små läsarna för att höra deras tankar om de nominerade böckerna och läsning överlag.

Kerkkoon koulus åk 1 och 2 har läst Rinna Saramäkis och Sami Saramäkis Meren syvyksiin.

Barnjurygrupperna utser vinnaren och deltar i prisfesten på stadsbiblioteket i Borgå den 4 februari klockan 10.

Runeberg Junior-priset instiftades 2017 av Tidningen Östnyland och Borgå stad. Priset är på 10 000 euro.

– Det var jättespännande när farkosten hela tiden åkte djupare ner i havet. Speciellt roligt var det att läsa besättningens reaktioner, säger Emma Laine.

Eleverna är överens om att boksidorna där undervattensbåten råkar i trubbel och strandar på havsbotten är rysligt spännande.

– Propellern hakar upp sig men till sist lyckas de komma loss, säger Leo Paatelma.

Intressanta illustrationer

Bokens fina illustrationer fungerar också som god diskussionsgrund.

– Eleverna fascinerades av individerna under vatten och det blev fina diskussioner kring dem. Vi har också pratat om olika undervattensfenomen, säger Minna Tyyskä-Männistö.

SPÄNNANDE. Eleverna fascinerades av individerna under vatten och det blev fina diskussioner kring dem. I klassen har man också pratat om olika undervattensfenomen. Bild: Petra Lind

Ett uppslag som speciellt fick Kerkobarnen att haja till och som fick dem att tycka till var det där forskningsfarkosten kör in i en jättelik skräpvirvel. "Djup: 70 meter. Sikt: Dålig. Besättningens humör: en ledsen emoji." Eleverna är från förut bekanta med enorma plastflottor som flyter omkring i oceanerna, och diskussionen kring vad man själv kan göra för en renare natur – som klassen också tidigare berört i undervisningen – gick varm.

– Meren syvyksiin kommer också med mycket intressant information som är ny för eleverna. I texten finns det många svåra ord och vetenskapliga begrepp som man måste vara en skicklig läsare för att klara, säger Tyyskä-Männistö. Den här boken kan man absolut rekommendera åt betydligt äldre läsare.

Varierande läsvanor

Svårighetsgraden på texten är en orsak till att själva läsningen i klassen hanterats på olika sätt. Förutom att läraren läst högt för eleverna så har andraklassarna dels läst själva, dels läst högt för förstaklassarna, ofta parvis.

I texten finns det många svåra ord och vetenskapliga begrepp som man måste vara en skicklig läsare för att klara.

– Ibland läser femmorna och sexorna för de yngre, och det gillar eleverna jättemycket, säger hon. Vi brukar ofta dramatisera berättelserna.

Det har forskats mycket i pojkars läsning och faktum är att pojkarna i regel är knaggligare läsare än flickorna. Hör upplever hon att äventyret på okända djup – med ficklampsbonuset – riktar in sig på att väcka framför allt pojkarnas läslust.

– Det ska vara spänning för att locka pojkarna, och böckerna om LasseMajas detektivbyrå är storfavoriter. Visserligen gillar också flickorna LasseMaja minst lika mycket, säger Tyyskä-Männistö.

Djur, mat och människor

Nog för att det finns ivriga läser av bägge könen i klassen. Milja Kampas tycker om att läsa hundböcker, Iitu Hedberg läser hästböckerna som handlar om Tikkumäen talli, Lenni Huittinen tycker om serien om Reuhurinteen koulu medan Juha Elg föredrar fackböcker av olika slag.

Ibland läser femmorna och sexorna för de yngre, och det gillar eleverna jättemycket.

– Just nu läser jag mycket kokböcker. Ibland tillreder jag recepten också, jag tycker att det är roligt att laga mat, säger han.

Säde Ristolainen är också inne på faktalinjen. Hon fascineras bland annat av böcker om människans anatomi.

– Jag gillar långa böcker. Dem man kan man läsa på nytt.

Minna Tyyskä-Männistö har för vana att varje dag vika en stund för läsning. Ett stort plus för Kerkoeleverna är att skolan har ett eget bibliotek – vägg i vägg med de 14 ettornas och 7 tvåornas klassrum. På bibbabesök går man en gång i veckan, och då får eleverna låna sina favoritböcker. Efter det kan läsfesten börja.