Käpphästarna tog Södra Paipis med storm

FART. Amanda Roine, Jasmine Thorne, Madeleine Lindqvist, Wera Hokkanen (i röd mössa), Anna Byman (i turkos) Sarah Rung (till höger i vitt) springer ut mot skogen. Bild: Max Nyberg

Finland har skymtat i rubrikerna ute i världen på sistone. Kanske lite oväntat beror det på käpphästintresset som svept över landet.

Steget är viktigt. Det ska vara smidigt, och precis som på en riktig häst. Men det skadar inte heller med lite rejäl fart genom skogen. Så springer också flickorna i rad och hoppar över stock och sten, varv efter varv så de blir andfådda. Alla bär på en utförligt tillverkad käpphäst som också är namngiven. Här finns Taku, Nasu, Polle och Dynur, bara som exempel. Dynur är en isländsk häst, om inte namnet avslöjade det redan.

Skogsdungen finns vid Södra Paipis skola där eleverna – i första hand flickorna - drabbats av samma käpphästfeber som dragit över resten av landet. I och för sig har käpphästarna funnits här redan i fem år, vilket kanske gör skolan till en föregångare.

Började med Amanda

Fjärdeklassaren Sarah Rung andas tungt efter några varv med sin isländska häst. Runt henne står de flesta av skolans flickor, alla med sina egna hästar, uppstoppade hästhuvuden av tyg som de klappar och kammar.

– Jag rider bara isländska hästar. Ibland faller man och får ont, men det är bara att stiga upp igen.

Att käpphästarna blev så populära just här beror på femteklassaren Amanda Roine. För fem år sedan råkade hon se en video och tänkte att det skulle vara kul. Så hon byggde en häst för och föreslog för de andra att de kunde pröva. De flesta fattade genast tycke för det, och ännu i dag är det lika populärt i skolan.

– Jag brukar hålla träningar och tävlingar för de andra, säger Roine medan hon klappar hästen på huvudet.

Det är inte bara ridandet som är viktigt, många tillverkar också sina egna hästar. Roine har också gjort många av de som används på Södra Paipis skola. Hobbyns stora popularitet har inte gått flickorna förbi.

– Det finns hur många videor som helst på Youtube. Det skulle vara kul att delta i någon riktigt stor tävling, säger Sara Rung.

– Men inte för stor, då blir det nervöst, säger Amanda Roine.

Noteras i världen

Käpphästtrenden har inte gått förbi ute i världen. Just Södra Paipis skola har inte noterats, men tidningar från hela världen har skrivit artiklar om fenomenet. Bland annat skriver New Zealand Herald (3.4) att käpphästarna är en "bisarr ny trend" som sveper över Skandinavien och Finland. Enligt tidningen ska över 10 000 personer syssla med grenen bara i Finland. Deltagarna tävlar i allt från dressyr till hopptävlingar.

Amerikanska internettidskriften Ozy har också ett stort reportage om fenomenet, där man förundrar sig över det bisarra i hur barn och (faktiskt) vuxna tar en så speciell gren på så stort allvar. Och allvar är det.

Det har inte heller gått komikerna förbi, bland annat har den mycket kända Youtubeprofilen Ozzy Man reviews gjort ett klipp om käpphästar.

Trenden har också behandlats i Oscarsnominerade Selma Vilhunens dokumentärfilm Hobbyhorse Revolution.

Förening samordnar

Det finns också en förening, Suomen keppihevosharrastajat, där Venla-Maria Uutela säger att intresset fick sin början i Finland och senare spred sig till Sverige. Där är det trendigt att vara finsk käpphästflicka.

– Det förekommer falska Instagramkonton med flickor som låtsas vara från Finland och syssla med käpphästar. Det är faktiskt lite fascinerande.

Uutela skrattar till och påpekar att allmänheten uppfattar det finns två olika stereotyper.

– Vi uppfattas som barn som leker i buskarna, eller som galna kvinnor som leker i buskarna. Och det är väl inte helt fel. Men det finns så mycket annat som hör till.

Uutela bekräftar New Zealand Heralds siffra på 10 000 aktiva utövare, men påpekar att det är svårt att veta exakt eftersom siffran bygger på Instagramkonton och deras följare.

Populariteten har lett till en rad telefonsamtal från diverse publikationer och tv-kanaler ute i världen.

– Bland annat ska några flickor delta i en morgonshow på tv i England.

Det finns utövare i alla åldrar, och av bägge kön. Ofta sysslar vuxna utövare med att tillverka hästarna och med att arrangera tävlingar och evenemang.

– Gemenskapen är det bästa med den här hobbyn. Alla får komma med, och man kan delta på många olika sätt.

4H hakar på

Trenden är inget som gått förbi heller inom organisationen 4H. Inom Sibbo 4H är det därför meningen att arrangera en tävling där man inte sparar på krutet. Tävlingen äger rum i maj, och meningen är att låna utrustning från Vermon ravikoulu, Finlands ryttarförbund och Ypäjä hästskola. Verksamhetsledare Anne-Christine Nyberg säger att det är fråga om proffsutrustning.

– Där ingår tidtagningsutrustning och miniatyrhinder för hoppen. Sedan har vi olika tävlingsklasser för olika åldrar.

I de äldre klasserna är det inte fråga om några små hinder, det handlar om höjdhopp på femtio eller sextio centimeter. För att undvika skador använder man hinder av plast. Anne-Christine Nyberg har märkt hur intresset bara blivit större.

– Det är landsomfattande, och jag vet andra 4H-föreningar som hakat på. Själva har vi haft kurser i att bygga sin egen käpphäst.

Nyberg tycker att det är en ypperlig trend som får barnen att röra på sig. Det är nämligen svettigt att hoppa och springa. Det har ändå visat sig vara lite svårt att få pojkarna att bli intresserade.

– Det finns en crossvariant för pojkarna, där käpphästen har ett hjul baktill och där man ska precisionsköra. Vi överväger att testa.

Kräver vård

Tillbaka på Södra Paipis skola visar barnen entusiastiskt sina hästar. De ska skötas om och motioneras, och många har också hästtäcken. Dessutom har en klädhängare i ett hörn av skolan blivit ett stall där det är förbjudet att hänga sina ytterkläder.

– Min sköthäst heter Polle. Amanda har tillverkat de flesta av hästarna, säger Sarah Rung.

Amanda visar stolt upp sina skapelser. Hon har dessutom tillverkat en vagn där barnen i tur och ordning får åka med eller agera häst.

– Vi måste motionera hästarna varje dag. Vi tar hand om dem.

Sara Rung nickar ivrigt.

– Och så gillar vi alla förstås riktiga hästar. Jag vill spara pengar för att köpa en.

Vice rektor Kajsa Söderholm är märkbart stolt och nöjd.

– Det har blivit riktigt stort. Vissa pojkar deltar ibland också, men de vill inte riktigt berätta om det.

Mer läsning